Blogginlägg på jonkoping.se om hur läraren Linda Glaad med kollegor i sitt arbetslag har ingått i skolutvecklingsprojektet Intensivsvenska Samsyn, som ges vid vår institution. Samsyn – Samordning och synlighet i utbildning och undervisning i gymnasieskolans introduktionsprogram. Informationsträff om Samsyn i mars.
I en ständigt aktuell samhällsdebatt främjar Gender Analysis and Interdisciplinary Research Network, Stockholm (GAINS) forskning inom genusrelaterade frågor. Med gruppen GAINS studerar bland andra Johanna Rickne, Marie Evertsson och Anne Boschini vid institutet för social forskning (SOFI), vid Stockholms universitet, några av vår tids mest omdebatterade frågor, som kvotering, samkönade par, diskriminering på arbetsmarknaden och sexuella trakasserier.
Nu finns volymen ”Dikter” i översättning av Axel Englund, professor i litteraturvetenskap.
Läs det senaste numret av Roman Denarii på vår hemsida RomanDenarii 2024:1 (17673 Kb)
Vi tar oss an det utmanande ämnet språk, hälsa och stress tillsammans med Maria Koptjevskaja Tamm, professor i allmän språkvetenskap, och imitatören, skådespelaren och författaren Rachel Mohlin.
Två forskare i konstvetenskap från Stockholms universitet berättar om betydelsefulla verk i Sveriges televisions webbsatsning Sveriges konsthistoria.
Svend Pedersen Lecture Award delas ut av Institutionen för ämnesdidaktik en gång om året till framstående forskare inom områdena matematikdidaktik och naturvetenskapernas didaktik. Priset för 2023 års insatser gick till Noah Finkelstein och Valerie Otero vid University of Colorado Boulder.
Regeringen har förordnat Pernilla Leviner, professor i offentlig rätt, att ingå som expert i ”utredningen om stärkt barnrättsperspektiv i LVU och en översyn av grunderna för vård”. Utredningens syfte är bland annat att säkerställa skyddet och rättssäkerheten för barn och unga i samband med umgängessituationer och vårdens upphörande.
Staffan Bergwik, professor i idéhistoria, intervjuas om sin senaste bok Terranauterna i Vetenskapsradion Historia. Avsnittet handlar om hur skapandet av kartorna har format vår världsbild. Staffan Bergwik berättar om sin forskning om vad kartritandet gjort med vårt sätt att tänka kring vår plats i världen och vårt förhållande till vår planet. Denna forskning har resulterat i den nyligen utgivna boken Terranauterna: Om människans dröm att upptäcka och kartlägga världen . Läs mer om boken
Varje vecka hör vi talas om IT-attacker, både i Sverige och utomlands, som drabbar oss direkt eller indirekt. Osäkerheten är stor: Vi vet ofta inte vem som ligger bakom attacken eller vad syftet är. Och med osäkerheten kommer oron. Vi har bett två experter på cybersäkerhet förklara hur IT-attacker fungerar.
Granskningsrapporten för Erasmus+-projektet "diLILAC - Digital transition of Lithuanian language and culture" är nu tillgänglig. Granskningsrapporten för Erasmus+-projektet "diLILAC - Digital transition of Lithuanian language and culture", som pågick från den 1 mars 2021 till den 30 september 2023, där professor Peteris Vanags och universitetslektor Frederik Bissinger, båda experter inom baltiska språk, deltog, är nu tillgänglig. Projektet har mottagit ett imponerande betyg på 93 av 100 möjliga poäng. Detta placerar det inom den översta bedömningskategorin "Very good (could be an example for good practices)". Resultaten från projektet inkluderar en online-lärplattform som erbjuder material för undervisning i litauisk kultur och språk på nivå A1, tillgängligt för alla baltiska studiecentra världen runt. Avdelningen för baltiska språk vid Stockholms universitet planerar att integrera denna plattform som en ytterligare resurs i sin undervisning från och med vårterminen 2024. Projektet har också bidragit till en breddad kunskap och ett förstärkt nätverk av samarbetspartners i Sverige, Litauen, Polen, Estland, Finland och Tyskland. Projektkoordinatorn vid Vytautas Magnus-universitetet, som är huvudpartner, har uttryckt en önskan att söka ytterligare medel för att kunna fortsätta utvecklingen av plattformen och undervisningsmaterialet på en mer avancerad nivå.
Dirk Gindt, professor i teatervetenskap, skriver om Giron Sámi Teáhters politiskt laddade uppsättning CO2lonialNATION – A Theatrical Truth and Reconciliation Commission.
Eleonora Rosati, professor i immaterialrätt vid Stockholms universitet, gav ut sin bok “Copyright and the Court of Justice of the European Union” hösten 2023. Nu utses den till årets bästa bok på temat upphovsrätt av internationella IPKat.
Sabrina Norlander Eliasson, professor i konstvetenskap, föreläser online om David Klöcker Ehrenstrahls plafondmålning Dygdernas rådslag i Riddarhussalens tak. För ett år sedan genomförde hon en teknisk undersökning av verket, som en del av hennes nuvarande forskningsprojekt Konst och vetenskap. Mobilitet och kulturell transfer under Frihetstiden . Föreläsningen är producerad av Riddarhuset. Här berättar Sabrina Norlander Eliasson om hur Ehrenstrahls mästerverk kom till 1675.
Michał Dzieliński och Lu Liu, båda vid finanssektionen, har nyligen fått artikeln "Green links: corporate networks and environmental performance" accepterad för publicering i Review of Finance, en av de främsta tidskrifterna inom finans. I artikeln undersöker Michał Dzieliński och Lu Liu tillsammans med medförfattare (Hossein Asgharian vid Lunds universitet och Zahra Hashemzadeh vid Saxo Bank) spridningen av företags miljöprestanda bland konkurrenter samt från kunder till leverantörer och vice versa. Viktigt är att de fokuserar på en objektiv måttstock för växthusgasintensitet definierad som ett företags CO2-ekvivalenta utsläpp i ton dividerat med dess intäkter i miljoner USD.
Den 5 februari är det bokrelease för antologin Mapping Medea: Revolutions and Transfers 1750-1800 med redaktören Anna Albrektson som en av deltagarna. Presentationen är öppen för alla via E-mötesverktyget Zoom.
Med hjälp av den unika DESIREE-anläggningen har forskare vid Stockholms universitet och Hebrew University of Jerusalem för första gången direkt kunnat visualisera de neutrala produkterna från den ömsesidiga neutraliseringen av hydronium och hydroxid, och rapporterar tre olika produktkanaler: två kanaler hänfördes till en dominerande elektronöverföringsmekanism, och en mindre kanal associerades med protonöverföring. Kollisionsexperimentet med två strålar är ett viktigt steg mot att förstå kvantdynamiken i denna grundläggande reaktion. Resultaten publiceras i tidskriften Science. En grupp forskare under ledning av professor Daniel Strasser vid Hebrew University i Israel gick samman med en grupp under ledning av doktor Richard Thomas vid Fysiska institutionen vid Stockholms universitet för att undersöka denna reaktion med hjälp av DESIREE-anläggningen.
Fredagen den 12 januari försvarade Moa Gärdenfors sin doktorsavhandling i lingvistik "Writing in deaf and hard-of-hearing children. A bimodal bilingual perspective on their written products and writing processes". Avhandlingen berör ett relativt outforskat ämne – och fick ett sällsynt fint omdöme från opponenten.
Inte ens en månad efter sin disputation är Dan Johansson nu nyanställd forskare vid historiska institutionen. I sitt eget projekt inom forskningsprogrammet ”Den glömda flottan” kommer han beskriva två sextonhundratalsskepps livsöden – från konstruktion, till begravning, och återupptäckt. Från och med januari driver Dan Johansson, som disputerade den 8 december vid Historiska institutionen, ett eget projekt inom det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet Den glömda flottan – Sverige ”blåa” kulturarv ca 1450–1850. – Min del av projektet handlar om två av kronans skepp, Samson och Scepter, som byggdes runt sekelskiftet 1600. Både Samson och Scepter, byggda i Enånger i Hälsningland respektive Biskops-Arnö, glöms med tiden bort. Runt 400 år senare återfinns de vid byggnadsarbeten i Stockholm.
En ny bok om kanadensiska studier har publicerats med nordiska och baltiska perspektiv. Denna första bok i ämnet har finansierats av ett Nordplus-projekt och kommer att vara en del av kursmaterialet för sommarkursen i kanadensiska studier. Den övergripande idén med boken är att ge perspektiv på kanadensiska studier från forskare i de nordiska och baltiska länderna, som delar gemensamma realiteter med Kanada (nordligt läge, flerspråkighet, Urfolksminoriteter etc.) men också är tillräckligt avlägsna för att redogöra för representationerna av kanadensisk kultur och analysera dem i detalj. Kapitlen är skrivna av specialister inom konst och humaniora, som fokuserar på centrala ämnen för kanadensiska studier från sina respektive områden och de teoretiska ramar som de tillhandahåller. Två kapitel behandlar Urfolksminoriteter (”First Nations”) samtida kulturella produktioner som återinför dessa nationers närvaro i Kanadas historia. Ett kapitel fokuserar på kanadensisk tvåspråkig språkinlärningspolitik genom en komparativ lins som tar Lettland och Estland som baltiska motsvarigheter. Ett kapitel utforskar Newfoundlands gåtpraxis medan ett annat beskriver tvåspråkighetens utmaningar genom att undersöka franskspråkiga romaner skrivna i engelsktalande provinser. Två kapitel bygger på humanistisk miljökunskap för att analysera sammanflätningen mellan människa och icke-människa i den kulturella kanadensiska kontexten, med dess postkoloniala relation till landskapet. Boken är tillgänglig i Open Access och är på engelska
Enhetlighetsargumentation med avseende på Högsta domstolen som prejudikatinstans har en lång tradition. I en ny avhandling av Marie Jarnesand, jur.dr i processrätt vid Stockholms universitet, ges nu en djupare insikt i dess sanna komplexitet och betydelse.
Foivos Perakis är född och uppvuxen i Aten, Grekland. Redan i gymnasiet lockades han av matematik, fysik och datavetenskap. Under sina fysikstudier vid Kretas universitet tog han tillfället i akt att studera som ERASMUS-student vid Amsterdams universitet. Senare tog Foivos sin doktorsexamen vid universitetet i Zürich och en postdoc vid Stanford. År 2016 flyttade han till Sverige som och började arbeta som forskare vid Fysikum. Han utnämndes till biträdande professor 2019 och till Wallenberg Fellow 2023. Hans forskargrupp fokuserar på vätske-vätskeövergångar och proteiner i trånga och kryogena miljöer.
En internationell grupp, ledd av Dr. Alexandra Le Reste från Stockholms universitet och Oskar Klein Center, utnyttjade MeerKAT-radioteleskopet för att undersöka återjonisationens epok, en avgörande period som inträffade en miljard år efter Big Bang. Studien, möjliggjord genom MeerKAT:s ökade känslighet jämfört med äldre teleskop, utforskar hur sammanslagningar av galaxer kan ha påverkat hur universum förändrades under denna epok.
Sveriges radios Talkshow i P1 undrar vad som gör ett tacktal riktigt bra, och så får Joel Spira berätta om sitt särskilt känslosamma tacktal efter att ha fått en guldbagge som årets huvudrollsinnehavare. Med dem är också retorikexperten Gunilla Almström Persson, Stockholms universitet.
