Nyheter forskning

  • Karin Dirke ny professor i idéhistoria

    Institutionen för kultur och estetik gratulerar Karin Dirke som av rektor har befordrats till professor i idéhistoria vid Stockholms universitet.

    Institutionen för kultur och estetik

  • Vetenskapsradion lyfter ny forskning om spår av barns språkupplevelser innan födseln

    Att nyfödda barn kan känna igen sin mammas röst och sitt modersmål för att de har lyssnat på det i magen pekade beteendestudier på redan 1990-talet. Nu har forskare även genom neurofysiologiska metoder kunnat bekräfta att detta stämmer. Iris-Corinna Schwarz, forskare vid Stockholm Babylab, har kommenterat artikeln och vad detta betyder för forskningen i Vetenskapsradion Nyheter i Sveriges Radio P1.

  • Observationer av planetära vaggor visar att stenplaneter kan bildas i extrema miljöer

    Planeter som vår Jord, inklusive planeter med vatten, kan bildas även i de mest ogästvänliga kända stjärnbildningsmiljöerna, dränkta i hård UV-strålning från massiva stjärnor. Det är ett huvudresultat av analyser från nya observationer av en sådan miljö med James Webb Space Telescope (JWST). Observationerna är de första i sitt slag – innan JWST var denna typ av detaljerad observation inte möjlig. Detta är goda nyheter för jordliknande planeter och för möjligheterna för liv i universum: det finns en stor mångfald av miljöer där sådana planeter kan bildas. Resultaten publiceras nu i Astrophysical Journal Letters. Vatten och kolbärande molekyler har upptäckts i en skiva av gas och damm som omger en ung stjärna av soltyp, belägen i en av de mest extrema miljöerna i vår galax. Sådana skivor är platser där planeter bildas runt nyfödda stjärnor. Ett astronomteam ledd av María C. Ramírez-Tannus vid Max Planck Institute for Astronomy i Heidelberg, Tyskland, och Arjan Bik från Stockholms universitet, använde JWST för att titta in i den inre regionen av skivan, där planeter liknande vår jord förväntas bildas: så kallade terrestra planeter med en tunn atmosfär som täcker en planet av sten. Skivan, som astronomerna kallar XUE-1, utsätts för intensivt ultraviolett strålning från närliggande heta, massiva stjärnor. Även i denna hårda miljö upptäckte observationerna både vatten och enkla organiska molekyler. Som Ramírez-Tannus säger: ”Detta resultat är oväntat och spännande! Det visar att det finns gynnsamma förhållanden för att bilda jordliknande planeter och ingredienser för livet även i de tuffaste miljöerna i vår galax.”

    Institutionen för astronomi

  • SOFI:s Johanna Rickne tilldelas Assar Lindbeck-medaljen 2023

    2023 års Assar Lindbeck-medalj tilldelas Johanna Rickne, professor i nationalekonomi vid Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet, och Olle Folke, professor i statsvetenskap vid Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet, för deras nydanande forskning om jämställdhet och politisk ekonomi.

    Institutet för social forskning

  • Enstaka mätningar av fononernas antalstillstånd med hjälp av Autler-Townes-effekten

    Effektiv och tillförlitlig detektering av rörelsetillstånd är en viktig komponent i många jonfångarexperiment. I detta nyligen publicerade arbete demonstreras en ny teknik för att mäta både Fock och termiska tillstånd, baserad på Autler-Townes splitting. Det experimentella arbetet har utförts i Markus Hennrichs grupp vid Fysikum och i samarbete med Celso Villas-Boas och Romain Bachelards grupper i São Carlos, Brasilien.

    Fysikum

  • Vem äger naturen? Ny fastighetsrättslig avhandlingsstudie

    I en nyligen publicerad avhandling analyseras det komplexa samspelet mellan äganderätten inom fastighetsrätten och bestämmelser om naturskydd. Frågan som tonsätter diskursen är; Vem äger naturen? I ljuset av detta kartlägger jur.dr Girion Blomdahl äganderättens omfattning i förhållande till skyddet för våra naturvärden.

    Juridiska institutionen

  • Bo Gunnarsson har tilldelats Brenner-medaljen

    Elias Brenner-medaljen delas ut av Svenska Numismatiska Föreningen Lördagen den 14 oktober var det boksläpp samband med utgivningen av Brita Malmers verk Serpents and Crosses . Vid Malmers död 2013 var manuskriptet inte helt färdigt och Bo Gunnarsson åtog sig det stora arbetet med att redigera verket. För detta tidskrävande arbete tilldelades Bo, vid boksläppet den prestigefyllda Brennermedaljen av Svenska Numismatiska Föreningen. Medaljen tilldelas för att ”på ett föredömligt sätt främja numismatikens intressen i Sverige och kunskaperna i detta ämne”. Serpents and Crosses ansluter till Malmers tidigare verk, som tillsammans ger en djupgående behandling av nordiska mynt från ca 800- fram till 1030-talet. Vi gratulerar Bo till den välförtjänta utmärkelsen!

    Numismatiska forskningsgruppen

  • Ny algoritm vaskar fram guldkornen i komplexa data

    Data är en råvara som finns i överflöd. Men för att kunna använda materialet behöver vi sortera det, så att mönster och trender blir synliga. Zed Lee utvecklar algoritmer som är användbara inom industrin såväl som sjukvården.

  • VIDEO: Jenny White, Reşat Kasaba och Hamit Bozarslan om "100 år av Turkiet... Vad händer härnäst?"

    För att uppmärksamma både den turkiska republikens 100-årsjubileum och vårt eget 10-årsjubileum sammanförde SUITS tre ledande forskare, vars skrifter har format hur området turkiska studier förstås. Deras föredrag blickar tillbaka på det senaste århundradet och framåt mot de kommande åren, och erbjuder en mängd olika perspektiv på förändringar, utmaningar, kontinuitet och möjliga framtider för den turkiska republiken. Klicka för att se alla videor (på engelska) Reşat Kasaba: "Hundra år av relationer mellan landsbygd och stad i Turkiet" Under det senaste århundradet har Turkiet förvandlats från ett till stor del ruralt till ett urbant samhälle. Förflyttningen av människor, deras bosättning i nya omgivningar och deras ansträngningar att skapa nya liv för sig själva har på ett djupgående sätt format Turkiets historia. I sin föreläsning diskuterar professor Kasaba fem viktiga stadier i denna övergång, deras framgångar, misslyckanden och konsekvenser för stat och samhälle. Jenny White: "Svarta svanar och kontinuiteter: Föreställningar om Turkiets framtid" Hur framtiden ser ut för Turkiet är både känt och till synes okänt. I sin föreläsning tar professor White upp de tydliga konsekvenserna av demografiska och miljömässiga trender samt möjligheten till "Black Swan"-händelser som är katastrofala, chockerande och omvälvande. Hon funderar över vilken kombination av händelser som väntar Turkiet under det kommande århundradet.   Hamit Bozarslan: "Nationalister, islamister och socialister: Reflektioner kring den turkiska ideologin" Projektet att skapa stater drivs ofta av särskilda ideologier. I sin föreläsning kritiserar professor Bozarslan den nationalistiska ideologi som han menar har varit central för Turkiets särskilda statsbyggnadsprojekt under det senaste århundradet. Genom att hävda att nationalismens språk återfinns i olika "dialekter" på både vänster- och högerkanten, funderar han över var människor kan finna utrymme att tänka och drömma annorlunda. Klicka för att se alla videor (på engelska

    Institutet för Turkietstudier

  • Ny forskning ska ge nyanlända bättre förutsättningar att nå gymnasiet

    Formas har beviljat medel för ett nytt forskningsprojekt som ska komma fram till hur kommuner på lokal nivå ska kunna ge nyanlända ungdomar bättre förutsättningar för att klara sin utbildning och övergången till gymnasieskolan. Under perioden 2014-2017 anlände ett ovanligt stort antal flyktingar till Sverige. Det senaste året har en liknande utveckling skett till följd av kriget i Ukraina. Nyanlända i Sverige ska fördelas mellan olika kommuner som ska erbjuda bland annat skolgång. Olika kommuner skiljer sig dock åt, både vad gäller utbud av skolor och hur utbildningen är organiserad och genomförs.  Det övergripande syftet med studien är att utforska hur mottagandet av nyanlända elever skiljer sig åt mellan glesbygd och storstad samt hur en lokal utbildningspolitik kan utformas för att fler nyanlända elever kan klara övergången till gymnasieskolan.  Forskningsledare är Eric Larsson vid Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet.   Varför är denna forskning viktig? –I en samtid, där olika konflikter generar nya migrationsströmmar, måste det finnas en god infrastruktur som möjliggör tillgång till en bra utbildning för de som kommer till Sverige. Det är ett samhällsansvar och vi vill via vår forskning ge kommuner möjlighet att skapa goda förutsättningar för ungdomar som migrerar till Sverige för att klara av sina gymnasiestudier.   Vad hoppas ni att forskningen ska bidra till? –Vi vill genom vår forskning identifiera såväl de goda möjligheter som de utmaningar som existerat för ungdomar som tidigare migrerat till Sverige. För att kunna förbättra nyanlända ungdomars utbildningssituation är det viktigt att identifiera de ojämlikheter som påverkat gymnasieungdomars möjligheter att klara av sina studier. Vi studerar utbildningsutfall i både större städer samt landsbygd och glesbygd och jämför olika utfall. Vinsten är om vi kan bidra med kunskap som skapar förutsättningar för att olika orter, med olika infrastruktur och demografisk sammansättning kan skapa goda utbildningsvillkor för dessa ungdomar.   Vem kommer att ha nytta av era resultat? –Utifrån vårt perspektiv vore det naturligtvis bra om tjänstepersoner som arbetar med policyfrågor och skapar villkor och förutsättning för utbildning läser och drar nytta av det vi kommer fram till. Det ger större potential för någon form av förändring och förbättring.

    Institutionen för pedagogik och didaktik

  • Martin Beye forskar om katalysatorer som arbetar mot klimatförändringarna

    — Tidigare har vi utvecklat många nya och kraftfulla tekniker med röntgenstrålning. Nu är tiden mogen att använda dem till något viktigt", säger Martin Beye. Klimatförändringarna är den viktigaste frågan att ta itu med i världen under de kommande decennierna. Martin bidrar genom att arbeta på Stockholms universitet, efter sin start på Fysikum i september 2023. — På Stockholms universitet finns en unik miljö, kunskap och infrastruktur och underbara kollegor - allt som krävs för att faktiskt göra en insats.

    Fysikum

  • Anneli Kruve får ERC Consolidator Grant 2023!

    Grattis Anneli Kruve, docent vid MMK! Hon har erhållit det prestigefyllda “ERC Consolidator Grant 2023”. Anslaget kommer att göra det möjligt att accelerera forskningen inom det kombinerade området maskininlärning och analytisk kemi under de kommande fem åren.

  • Utlysning: Forskningsbidrag för användande av utrustning vid SUBIC

    Forskare knutna till någon av Stockholm universitets institutioner är välkomna att ansöka om forskningsbidrag från SUBIC. Ansökan är öppen till och med 11 december. SUBIC utlyser nu en ny omgång av forskningsbidrag med syfte att möjliggöra ökad tillgång till de olika metodplattformarna som SUBIC erbjuder. Forskare som beviljas stöd kommer att under en period få kostnadsfri tillgång till valfri metodplattform på SUBIC samt nödvändig, men begränsad, teknisk support för att kunna genomföra sin forskning. Ansökan är öppen till och med 11 december   Läs mer om bidraget på den engelska webben

  • SOFIs Johanna Rickne har beviljats ERC Consolidator Grant 2023

    Fyra forskare verksamma vid Stockholms universitet får det prestigefyllda ERC Consolidator Grant för 2023. Johanna Rickne, professor i nationalekonomi vid Institutet för social forskning (SOFI), är en av dem och har beviljats anslag för projektet Research Program on Sexual Harassment Prevention (RE-SHAPE).

    Institutet för social forskning

  • Finansiering för forskning om ledarskap i digitaliserade arbetsmiljöer

    Nick Butler har mottagit forskningsfinansiering på 4 668 000 SEK från Vetenskapsrådet för forskningsprojektet Leading by Algorithm: Reconfiguring the Nature of Leadership in Digitalized Work Environments. Projektet undersöker utvecklingen och tillämpningen av digitala ledarskapsverktyg i högpresterande organisationer. Målet är att få insikter om hur datadriven analys omvandlar ledarskapets natur och omfattning i digitaliserade arbetsmiljöer. Projektet tar upp två huvudfrågor: Hur förändras ledarskapsuppgiften av algoritmer, och hur påverkar datadriven analys förhållandet mellan ledare och följare? Tillsammans med Dr. Sverre Spoelstra vid Copenhagen Business School och Dr. Emilie Hesselbo vid Lunds universitet genomför Nick Butler kvalitativ forskning inom den svenska tekniksektorn. Projektet pågår från januari 2024 till december 2026. Nick Butler är docent vid Managementsektionen, Stockholm Business School sedan 2016. Tidigare arbetade han som postdoktorforskare vid Lunds universitet och som föreläsare vid St Andrews University, Skottland. Innan dess genomgick han utbildning vid universiteten i Warwick, Sussex och Leicester i Storbritannien.

    Företagsekonomiska institutionen

  • "Hon har har nått en enorm publik utanför den modeintresserade klicken"

    – Susanne Ljung är en av Sveriges mest intressanta, produktiva och kunniga populärkulturjournalister - som med sitt radioprogram Stil i P1 har nått en enorm publik, långt utanför den tidigare lilla modeintresserade klicken, säger Louise Wallenberg, professor i modevetenskap, Stockholms universitet, som tillägger att Stil kommit att bli ett folkbildande program.

    Institutionen för mediestudier

  • Pedagogiska ambassadörer 2024

    Inom ramen för CeUL:s satsning på pedagogiska ambassadörer, har projektet ”Begreppsbildning och begreppsbaserad undervisning i lärarutbildningen” beviljats medel för 2024. Cecilia Lundholm, Maja Torres Madzar och Niclas Runebou, som är projektledare, ingår i projektet.

    Institutionen för ämnesdidaktik

  • Tankar om Högsta domstolens avgörande i snippa-målet

    Johanna Karlervik, doktorand i processrätt vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet, har i samband med Barnkonventionens dag skrivit ett inlägg på Barnrättsbloggen där hon reflekterar över barns rätt till en rättvis rättsprocess - med fokus på det betydelsefulla beslut som nyligen meddelades av Högsta domstolen i ”snippa-målet”. I barnrättsbloggen lyfts juridiska perspektiv på aktuella frågor som rör barn, och intressanta dilemman inom barnrätten. Inläggen kan komma både från forskare med anknytning till Barnrättscentrum och andra med för ämnet relevant expertis. I Johanna Karlerviks inlägg "Tankar om Högsta domstolens avgörande i snippa-målet i samband med barnkonventionens dag" framhävs vikten av att kontinuerligt granska och förbättra hur rättsprocesser behandlar fall som involverar barn, i enlighet med principerna i Barnkonventionen. "Det är värt att överväga om barns delaktighet i mål, särskilt vid sexuella övergrepp, bör vara ett sådant fall där en förstärkt skyldighet att leda processen bör tillämpas. Min kritik riktas mot det nuvarande systemet där barn som utsatts för sexuella övergrepp som huvudregel inte får ett målsägandebiträde förordnat i hovrätten. Denna brist på fortsatt representation kan allvarligt undergräva barnets möjligheter till en effektiv och rättvis rättegång, och i förlängningen, till rättvisa. Barn ska inte riskera ytterligare skada genom rättssystemet." Läs inlägget i Barnrättsbloggen

    Stockholms barnrättscentrum

Vi använder kakor

Genom att tillåta tjänster från tredje part accepterar du deras cookies och användningen av spårningsteknologier som är nödvändiga för att de ska fungera korrekt.