Undertexter märks mest när de blir fel. Men det är inte lätt att få till dem när utrymmet är begränsat och taltempot högt. Intervju i Språktidningen med bl.a. Jan Pedersen, docent i översättningsvetenskap, som forskar om undertextning vid Tolk- och översättarinstutet.
I slutet av november hade storfilmen ”Napoleon” i regi av Ridley Scott premiär. Berättelsen om pojken från Korsika som blev Frankrikes första kejsare är ett tacksamt ämne för en Hollywood-saga, men hur har Napoleon Bonaparte egentligen påverkat det moderna Europa, och hur påverkade han berättelsen om sig själv? Historikerna My Hellsing och Anders Ahlbäck nyanserar de mytologiskt färgade berättelserna.
Varför finns det bara en typ av galaxer i det enorma supergalaktiska området? Detta gamla kosmiska pussel kan nu ha fått sin lösning. Jens Jasche, biträdande professor vid Fysikum, är medlem i forskargruppen bakom dessa resultat. Vår egen galax Vintergatan är en del av en mycket större formation, den lokala superklusterstrukturen, som innehåller flera massiva galaxhopar och tusentals enskilda galaxer. På grund av sin pannkaksliknande form, som mäter nästan en miljard ljusår tvärs över, kallas den också för det supergalaktiska planet.
Den snabba tillväxten av metoder baserade på djupinlärning har lett till utvecklingen av ett stort antal enastående lösningar för olika tillämpningar, inklusive inom medicin. Innan sådana metoder kan användas kliniskt måste deras prestanda utvärderas och valideras noggrant och objektivt.
Den 22-23 november höll forskarskolan SEMLA sin avslutande konferens, Multilingual education in Sweden – assets and challenges. Då presenterade forskarskolans doktorander sina avhandlingsarbeten. Här kan du se bilder och läsa några kommentarer från konferensen.
Mark Klamberg, professor i folkrätt vid Stockholms universitet, har utnämnts till Nonresident Senior Fellow vid Atlantic Council’s Strategic Litigation Project, vars syfte är att bidra med nytänkande kring hur regeringar och praktiker kan använda juridiska verktyg för att främja mänskliga rättigheter och ansvarsskyldighet runt om i världen.
För en tid sedan avslutades forskningsprojektet RiskEdu II som Karim Hamza, professor vid Institutionen för ämnesdidaktik, varit projektledare för. Projektet handlar bland annat om hur man kan arbeta med frågor om risker och riskbedömning i naturvetenskapsundervisningen.
Nyligen släppte Ebba Theorell sin bok ”Se krigsleken – kraft, rörelse och förvandling". Boken bygger på hennes avhandling där hon undersökt rörelse i de yngsta barnens krigs- och actionlekar.
Elisabeth Mansén, professor emerita i idéhistoria, berättar om filosofen Mary Wollstonecraft i ett avsnitt av UR:s Bildningsbyrån – tänka mot strömmen. Om Elisabeth Mansén
Vad krävs för att yrkeserfarna migranter ska kunna hitta tillbaks till arbetsmarknaden i det nya hemlandet? Det är temat för den nya boken ”Migration, Education and Employment. Pathways to Successful Integration.”. Boken bygger på studier i tre länder - Norge, Schweiz och Sverige.
Juridiska förlag utgör en central och avgörande komponent i rättsutvecklingen. Deras betydelse sträcker sig långt bortom att enbart att vara distributionskanaler, förklarar Filippo Valguarnera, docent i rättshistoria vid Stockholms universitet.
Var kommer vi ifrån? Hur skapades alla våra atomer? Det är några av de fascinerande frågor som en grupp astronomer kallad R-Process Alliance försöker besvara. Idag publicerar de en ny banbrytande studie i den prestigefyllda vetenskapliga tidskriften Science, där de visar avtryck från den kosmiska skapelsen av mycket tunga element. Terese Hansen, som är forskare på Institutionen för astronomi, är en av medförfattarna av artikeln. R-Process Alliances övergripande uppdrag är att dechiffrera de undflyende ursprungen av tunga ämnen – ett ursprung som idag inte är väl förstått. Till skillnad från sina lättare motsvarigheter skapas tunga element som silver och guld inte inuti stjärnor som vår sol. Istället uppstår de från en atomär process som kallas snabb neutroninfångning, vilken bäst kan föreställas som en komplex dans av snabba partiklar som endast inträffar i kölvattnet av sällsynta och extrema astronomiska händelser som supernovor eller kollisionen av kompakta himlakroppar. Snabb neutroninfångning är en hänförande kosmisk företeelse som är ansvarig för skapandet av de tyngsta elementen i vårt universum, förklarar Dr. Terese Hansen, astronom och medförfattare till artikeln vid Stockholms universitet. "Platsen där r-processen sker och leder till bildandet av tunga ämnen har dock varit ett mysterium för oss, åtminstone tills nu.” Dr. Hansen är en av grundarna av R-Process Alliance. R-Process Alliance har avslöjat en banbrytande upptäckt i sitt senaste projekt, där de har knäckt koden till bildandet av super tunga element. När dessa element bildas i r-processen för att uppnå statusen som väldigt tunga blir de instabila och fragmenteras slutligen till element såsom silver och palladium. Denna kaskad av sönderfall hos ämnena har lämnat en karakteristisk signatur i stjärnornas atmosfärer, ett slags fingeravtryck av silver som R-Process Alliance tror är resterna av super tunga element som bryts isär. "I vår strävan att förstå r-processen har vi identifierat en tydlig ansamling av silver och palladium i stjärnornas atmosfärer," påpekar Dr. Hansen. "Dessa element är avkomman till mycket tunga ämnen som har genomgått fragmentering och ger en konkret inblick i processerna som sker i de extrema kosmiska miljöerna där nebulosor bildas och nya stjärnor föds.” Det som gör denna upptäckt särskilt betydelsefull är att den ger en glimt av produktionen av element tyngre än några motsvarigheter till vad människan har skapat. Medan dessa tunga element förblir undflyende för direkt observation, fungerar det indirekta beviset som hittats i stjärnornas atmosfärer som ett vittnesbörd om vad som kan ha hänt i miljön som slutligen ledde till födelsen av nya stjärnor. "Konsekvenserna av de här resultaten sträcker sig långt bortom området för astrofysik. Genom att noggrant kartlägga stjärnornas kemiska sammansättningar avslöjar R-Process Alliance inte bara 'var' och 'när' snabba neutroninfångningshändelser äger rum, utan ger också avgörande insikter om mängden tunga element, såsom silver, som genereras av dessa kosmiska explosioner. Kort sagt: den ger oss en enastående förståelse för elementbildning i universum. Studien baseras på observationer av 42 stjärnor i Vintergatan. Gruppen undersökte 31 element som observerats i 34 tidigare studier.
Tre nya vetenskapliga artiklar presenterar aktuell forskning om geopolitik, världsekonomin och internationellt företagande. Artiklarna är skrivna av professor Tony Fang tillsammans med medförfattare. Tony Fang är verksam vid Management sektionen. Artikeln " The Tech Cold War, the multipolarization of the world economy, and IB research " handlar om ett av vår tids hetaste ämnen, dvs den ökande rivaliteten mellan USA och Kina och dess inverkan på världsekonomin och forskningen inom internationellt företagande. Artikeln är skriven av Professor Tony Fang tillsammans med Professor Rosalie Tung, Simon Fraser University, och Professor Ivo Zander, Uppsalas universitet, och publiceras på International Business Review i december nummer 2023. Läs artikeln "The Tech Cold War, the multipolarization of the world economy, and IB research" Sanktioner, motsanktioner och sekundära sanktioner mot stater, organisationer, företag och individer används i allt högre grad som ett verktyg för att nå geopolitiska mål. Artikeln " International business under sanctions " ger ett ramverk för att definiera och fånga detta icke-marknadsfenomen i affärsvärlden. Artikeln finns publicerad på Journal of World Business (JWB, april 2023) och är skriven av forskarteamet som består av professor Tony Fang, Professor Klaus Meyer/Western University, Professor Andrei Panibratov/EMLV Business School Paris, Professor Mike Peng/University of Texas at Dallas och Professor Ajai Gaur/Rutgers University. Läs artikeln "International business under sanctions" Artikeln " Disruptive knowledge in international business research " uppmanar till att bedriva akademiskt robust forskning som ger banbrytande kunskap med inflytande på samhället och inte bara producera konsoliderande kunskap. Artikeln är publicerad på Journal of International Business Studies (JIBS, december nummer 2023) och skriven av professor Tony Fang med Professor Rosalie Tung/Simon Fraser University, Professor Gary Knight/Willamette University, Professor Pervez Ghauri/University of Birmingham och Professor Shameen Prashantham/China Europe International Business School. Läs artikeln "Disruptive knowledge in international business research"
Stiftelsen Ann-Margret Liljequists fond, som förvaltas av Teatervetenskapen vid Stockholms universitet, har tilldelat sitt årliga pris i form av ett stipendium för framstående bidrag till svensk teaterforskning. Det delas mellan fil.dr Rebecca Brinch och docent Christina Svens vid Institutionen för kultur och estetik. Stipendierna är på 26 939 kronor. Motivering Brinchs och Svens passion för scenkonst, särskilt för en bred och ung publik, har varit av stor betydelse för att berika och fördjupa teatern som konstform samt teatervetenskapen som akademiskt ämne. Brinch och Svens har inte bara utmärkt sig inom den akademiska världen utan även engagerat sig i ämnen som är av stor vikt för vår samtid. Genom sin forskning har de belyst frågor om scenkonstens relation till migration, mångfald, genus och generation, vilket har bidragit till ökad förståelse för dessa ämnen. Brinchs och Svens forskning är inte endast teoretiskt betydelsefull utan påverkar också den scenkonstnärliga praktiken genom att stimulera samtal och reflektion mellan teatervetare och scenkonstnärer. Utöver detta präglas deras verksamhet av en genuin önskan att förmedla kunskap till sina studenter. Brinch och Svens har förmågan att kombinera akademisk stringens med en genuin önskan att berika och förändra samhället genom konst och kultur. Detta stipendium erkänner inte endast tidigare insatser utan fungerar också som ett stöd för framtida forskning. Vi hoppas att detta stipendium kommer att ge dem möjligheten att fortsätta sitt viktiga arbete och inspirera nästa generation teaterforskare. Liljeqvists stipendiefond gratulerar Rebecca Brinch och Christina Svens för detta välförtjänta stipendium och ser framemot att följa deras fortsatta arbete framgångar och bidrag till det svenska teaterlandskapet och samhället som helhet. STIFTELSEN ANN-MARGRET LILJEQUISTS FOND Stiftelsens huvudsakliga ändamål är att en gång årligen dela ut ett stipendium till svensk medborgare som bedrivit forskning och/eller kvalificerat författarskap inom ämnet teatervetenskap. Ann-Margret Liljequist disputerade 1985 på en avhandling om scenografen och regissören Sandro Malmquist. Fonden är instiftad av hennes arvingar.
Ingress
- Kommer man in väldigt sent i en patient är det ju mycket mindre chans att man klarar av att hantera sjukdomen än om man går in tidigt, när inte hela patienten är i brand, säger Professor Eva Hedlund, från Institutionen för biokemi och biofysik, under sin föreläsning om ALS på Hjärndagen 2023.
Rikard Hoogland, docent i teatervetenskap, intervjuas i Forskning & Framsteg om Nobelpristagaren i litteratur Jon Fosse. Han berättar om sin forskning på den norska dramatikern och författarens verk. Rikard Hoogland har gått igenom arkiv och inspelningar från teatrar runtom i Europa som har satt upp Fosses drama. Hans prosa och hans dramatik ligger väldigt nära varandra Rikard Hoogland i Forskning&Framstegs artikel Artikeln finns också inläst att lyssna på som podd på Forskning & Forsknings hemsida. Om Rikard Hoogland Rikard Hoogland är docent och lektor i teatervetenskap, och ämnesansvarig i teatervetenskap vid Institutionen för kultur och estetik. Han forskar på fria teatergrupper, svensk teater under inledningen av 1900-talet, svensk samtida teater, Brecht och nutida teaterregi. Han undervisar bland annat på kursen Teaterpolitik. Mer om Rikard Hooglands forskning Mer läsning ”Fosses texter är starkt utmejslade och eftertanken får hela tiden utrymme”
%20Hercules%20Dalianis%201.jpg)
Språkteknologi som kan förbättra sjukvården är av intresse för både svenska och chilenska forskare. Hercules Dalianis, professor vid Institutionen för data- och systemvetenskap (DSV), har besökt tre universitet i Chile för att berätta om sin forskning.
Abraham Kumsa Beyene är född och uppvuxen i delstaten Oromia i Etiopien, där han också arbetat som matematiklärare på gymnasium, lärarhögskola och universitet. I sin avhandling undersöker han, och jämför, hinder för elevers lärande av begreppet gränsvärde som lärs ut på gymnasienivå i Sverige och Etiopien.
Adam Kjellgren, doktorand i idéhistoria, är aktuell med två publikationer: artikeln ”The myth of Woman: Simone de Beauvoir and the anthropological discourse on myth” (i tidskriften History of European Ideas specialnummer om politiska myter) och kapitlet ”Must we eliminate all myths? Simone de Beauvoir and the myth-affirmative feminist tradition” (i antologin Beauvoir and politics, publicerad på förlaget Routledge).
Rummet fylldes av både livliga ifrågasättanden och stark igenkänning när AES ledamöter möttes på Campus Albano den 14 november 2023. Det var två olika presentationer som skapade engagemang denna gång: Susanna Alexius, docent vid Score – Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor vid Stockholms universitet och Handelshögskolan i Stockholm talade om sina och Janet Vähämäkis forskningsresultat under rubriken ”Besatt mätsyndrom eller pragmatisk byråkrati? Om modet att ta ansvar och konsten att navigera rätt som tjänsteperson”. Maria Malki och Jennifer Olofsson presenterade sitt examensarbete i företagsekonomi, Stockholms universitet under rubriken ”Att kombinera tillitsbaserad styrning med mål- och resultatstyrning” med empiri från Polisen.
Michael Hellner, professor i internationell privat- och processrätt vid Stockholms universitet, har utsetts till ordförande för Haagkonferensens för internationell privaträtt, HCCH, ”Working Group on Parentage and International Surrogacy Arrangements”.
Spannmål var en central produkt i det förindustriella Europa och perioder av brist på spannmål ledde inte sällan till armod, svält och sociala oroligheter. I ett nytt forskningsprojekt kommer Fredrik Charpentier Ljungqvist tillsammans med forskare från tre olika discipliner att undersöka och förklara hur spannmålspriser och livsmedelsstress hörde samman och påverkade olika delar av Europa från 1500-talet till 1800-talet.
