Sveriges radios Talkshow i P1 undrar vad som gör ett tacktal riktigt bra, och så får Joel Spira berätta om sitt särskilt känslosamma tacktal efter att ha fått en guldbagge som årets huvudrollsinnehavare. Med dem är också retorikexperten Gunilla Almström Persson, Stockholms universitet.
Frida Beckman, professor i litteraturvetenskap, intervjuas i Forskning & Framsteg i en artikel om postmodernismen. Till artikeln på Forskning & Framstegs hemsida 2023 kom Frida Beckmans bok om postmodernismen och vad för teoretiskt och historiskt bagage den egentligen för med sig. Mer om Kan det komma något gott ur postmodernismen ? Om Frida Beckman
Många sjöar och vattendrag är förorenade med miljögiftet PFAS. Forskare vid Stockholms universitet visar i en ny studie att flytande våtmarker med våtmarksväxter kan rena vatten från PFAS med upp till 40 procent under ett dygn. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Environmental Management. – Det är första gången man har visat vilka flytande våtmarksväxter som är bra på att rena vatten från PFAS, säger Maria Greger, docent i växtfysiologi vid Stockholms universitet. Hon har under 30 år lett forskning i ämnet fytoremediering, i vilket man använder växter för att rena mark, vatten och luft från föroreningar. PFAS är ett samlingsnamn för svårnedbrytbara högfluorerade ämnen som bland annat används i brandskum, impregneringsmedel och teflonpannor. För att rena vatten från PFAS används idag en metod med aktivt kol. Men denna reningsmetod är dyr och används därför enbart i vattenreningsverk för dricksvatten. Flytande våtmarksväxter gör rening av PFAS möjlig även i naturvatten, där odlingsmetodik och val av växt är avgörande. Undersökningen har utförts på färskvatten från Sänksjön i Kallinge i Blekinge. Invid denna sjö ligger F17:s flygflottilj, där försvaret vid sina brandövningar använt brandskum innehållande PFAS. PFAS-halterna är anmärkningsvärt höga i detta vatten, liksom i flera vattendrag som är anslutna till brandövningsplatser och flygfält. – Vi observerade att alla PFAS-ämnen minskade signifikant med tiden, med upp till 40 procent under ett dygn. Växtbiomassans storlek visade sig vara viktigare för effektiv rening än en specifik växtart, säger Maria Greger. Starrväxter hör till de arter som snabbast minskade koncentrationen av tungmetaller. Växterna tar upp PFAS och ackumulerar det i skotten, som kan skördas och då gör det enkelt att avlägsna föroreningen från platsen. Forskarna har dessutom visat att växten bryter ner föroreningen i vattnet med hjälp av sina enzymer, och att även nedbrytningsprodukterna tas upp av växten. Genom att minska halterna av PFAS i vattnet i vattentäkter med flytande våtmarksväxter kan man på sikt även minska PFAS-halterna i dricksvatten. – En flytande våtmark med våtmarksväxter är en billig metod som skulle kunna användas i vattendrag i Sverige där vattnet är förorenat med PFAS. Metoden skulle även kunna utvecklas för användning på den egna tomten om vattnet där blivit förorenat med PFAS, säger Maria Greger. Läs studien i Journal of Environmental Management: Removal of PFAS from water by aquatic plants Läs mer om Maria Gregers forskning
När Ebba Christina Blåvarg började titta närmare på psykologiämnet slogs hon av att det som stod i läroplanerna verkade vara något annat än det som stod i läroböckerna. Och det i sin tur skiljde sig från det vetenskapliga ämnet psykologi. Hur hade det blivit så här? Vad är egentligen psykologiämnet på gymnasiet? Det är några frågor som hon försöker besvara i en ny avhandling från Stockholms universitet.
Onsdagen den 10 januari 2024 var det återigen dags för AES Forskardag. Över 100 personer kom och deltog på plats och ca 40 personer följde presentationerna på distans. Alla som trotsade vinterkylan och tog sig fram till Campus Albano på Stockholms universitet möttes av värmande drycker och goda wraps. Inne i hörsalen samlades vi för intressanta presentationer och tid för samtal och diskussion – något som blir extra intensivt när man är på plats och kan ställa frågor och mingla med både presentatörer och deltagare i pauserna. Alla hälsades välkomna av professor Maria Mårtensson och Eva Wittbom, AES föreståndare och dagens moderator som tillsammans inledde med att kort berätta om Akademin för ekonomistyrning i staten.
Konstvetaren Tanja Schult är ny redaktör för den välrenommerade vetenskapliga tidskriften Public Art Dialogue. Tidskriften behandlar frågor om konst i offentligheten i ett brett perspektiv som monument, muralmålningar, performancekonst och även webbaserade verk. Public Art Dialogue har en internationell redaktion och är en plattform för både forskare, curatorer och konstnärer. Den publiceras i tryck och online två gånger på per år. Om Public Art Dialogue på förlaget Taylor & Francis hemsida Om Tanja Schult
Varför har AI så svårt att förstå mänskligt beteende i trafiken? Barry Brown, professor i människa–datorinteraktion, diskuterar problematiken i The Conversation.
I december hölls det elfte årliga mötet för det internationella forskningsnätverket The Austmarr Network.
Nytt år brukar innebära reflektion och framåtblickande. Kanske funderar du över hur just din arbetsplats kan utvecklas mot en mer kreativ och lärande miljö? Här kan du ta del av tips från våra experter inom organisationspedagogik, ett område inom forskningen som studerar människors lärande, utveckling samt ledarskap i arbetslivet, organisationer och grupper.
Idéhistorikern Staffan Bergwik har skrivit en bok om hur vår världskarta formades, om upptäckarlust och äventyr, kolonialism och kunskap om planetens tillstånd.
Doktoranderna Tabea Hochstrasser och Patrick van der Geest från Umeå respektive Lunds universitet initierar återkomsten av den Tidigmoderna läsgruppen. Se mer information och preliminärt schema i den engelska artikeln: Return of the online Early Modern Reading Group!
Efter ett uppehåll fortsätter SVT:s serie Historien om Sverige på söndag den 14 januari. Seriens sjätte avsnitt kommer att handla om stormaktstiden 1560-1658. Historiska institutionens forskare, studenter och alumner har bidragit på olika sätt till alla perioder som avhandlas i serien. Runt 300 experter har enligt SVT medverkat i arbetet med underlaget för serien. Av dessa är flera forskare vid Historiska institutionen, som bidragit med såväl research som intervjuer framför kameran. Efter fem avsnitt som tillsammans täckte historia från stenålder till Vasatid har serien pausat över jul och nyår. På fredag den 14 januari sätter serien igång med ytterligare fem avsnitt som behandlar tiden från 1560 till våra dagar. Flera av Historiska institutionens historiker som är inriktade på tidigmodern och modern tid har bidragit till de kommande avsnitten, både med research, korrektur och intervjuer: Karin Sennefelt , My Hellsing , Joakim Scherp , Yvonne Hirdman och Mattias Tydén . Produktionen har även befolkats av studenter och alumner från Historiska institutionens utbildningar. Ellen Fredin Misgeld arbetade med programmet under sin praktik inom masterprogrammet i medeltidsstudier. Ellen praktiserade på SVT:s Historiens om Sverige Om "Historien om Sverige" En ny historisk dramatiserad dokumentär om Sveriges historia från SVT. Många forskare från flera lärosäten har bidragit i olika kapaciteter till produktionen. Från Historiska institutionen har följande anställda deltagit, såväl bakom som framför kameran (i alfabetisk ordning): Fredrik Charpentier Ljungqvist , Bo Eriksson , Anna Götlind , My Hellsing , Yvonne Hirdman , Wilhelm Ljungar , Thomas Neijman , Margaretha Nordquist , Joakim Scherp , Karin Sennefelt , Mattias Tydén . Till programmet på SVT Play. Läs till exempel om historikerna Margaretha Nordquist, Fredrik Charpentier Ljungqvist, och Thomas Neijmanns medverkan här: Många historiker berättar Sveriges historia
Martin Skoglund är ny postdoktor inom forskningsprojektet ”Anpassning till klimatförändringar i norra Östersjöregionen circa 1500–1900”.
Just nu pågår SVT:s största historiesatsning någonsin: Programserien ”Historien om Sverige” hade premiär den 5 november. I tio avsnitt över två säsonger får vi följa berättelsen om Sverige ända från istid till nutid. Och Historiska institutionens forskare är med.
Intervju med Ebba Christina Blåvarg, doktorand vid Institutionen för pedagogik och didaktik, som den 12 januari försvarar sin avhandling "Psykologi på schemat. Formeringen av ett skolämne, 1960–2015". Vad handlar din forskning om? –Min forskning handlar om psykologi som skolämne i Sverige. Jag har studerat hur psykologiämnet har formerats med särskilt fokus på åren mellan 1960 och 2015. Hur kom det sig att du blev intresserad av att forska om just detta? –Oj, det kommer nog att bli ett långt svar. Jag är legitimerad ämneslärare och även disputerad forskare inom psykologi. För mig är psykologisk kunskap ett självklart inslag i livet. Utifrån det började jag fundera över varför vi inte har psykologi i undervisningen i skolan mer än vi har. Varför förväntas inte alla lära sig om exempelvis grundläggande emotioner och tolkning av sinnesintryck? Något vi som människor inte kommer undan en enda sekund i livet med. När jag började titta närmare på detta upptäckte jag att psykologi som ämne skiljde sig åt i olika sammanhang. Det som stod i läroplanerna verkade vara något annat än det som stod i läroböckerna. Och det i sin tur skiljde sig från det vetenskapliga ämnet psykologi jag mött som forskare. Hur hade det blivit så här? Var diskursen om psykologiämnet olika i olika sammanhang? Och sedan, den mest påtagliga frågan, vad är egentligen psykologiämnet på gymnasiet? En annan faktor som bidragit är att, när jag ville skriva om psykologiämnet och lyfta dess aktuella relevans i skolan idag, kunde jag inte hitta någon referenslitteratur att ta avstamp i. Det verkade inte finnas någon vetenskaplig forskning kring psykologi som skolämne. Vad är det viktigaste du kommer fram till? –Något som är oerhört grundläggande för mig med den här avhandlingen är att jag har fått chansen att lyfta fram psykologiämnet och dess historia. Redogörelserna för empirin kring ämnet, styrdokumenten, läroböckerna och hela lärardebatten, med sina citat och exempel, är i sig en avgörande och viktig del i avhandlingen. Det är ny kunskap på området som öppnar upp för vidare diskussioner. Från de övergripande analyserna tar jag särskilt med mig de aktiva förändringsvindar som rådde under 1970-talet och mycket de påverkade ämnets utveckling. Hur ämnet efter det kom att förändras så mycket och hur ämnets vetenskapliga sida, som tidigare i princip utgjort ämnet, fick träda tillbaka och hur flera inslag som tidigare inte ansetts vara en del av ämnet blev till dess huvudsakliga fokus. Sen är det också väldigt spännande med de olika tystnader kring ämnet som blev synliga. Kanske särskilt spännande är den tystnad som tog plats på 1990-talet. Hur psykologiämnet då gick från att vara överlag starkt närvarande till att för en tid bli i det närmaste osynligt i flera sammanhang. Vad hoppas du att dina resultat ska användas till? –Min förhoppning är att min studie av psykologiämnets historiska framväxt ska kunna fylla en lucka som finns i forskningen. Att min studie kan utgöra en grundsten så att vi kan ta diskussionen kring psykologiämnet vidare. Är det något viktigt som händer just nu som har betydelse för psykologiämnet? –Just nu pågår arbete med den nya ämnesbetygsreformen vilken innebär att alla gymnasieämnen får nya ämnesplaner. Det gäller då förstås också psykologiämnet som tillhör ett av de ämnen som får en lite större översyn och ny en helt ny struktur. En förhoppning med de nya ämnesplanerna i psykologi är att psykologiämnet i någon form ska vara möjligt att lägga in på samtliga gymnasieprogram, att det ska finnas ämnesplaner som kan passa in, inte bara på de program där det står som obligatoriskt. Om det går igenom kommer det till exempel också vara möjligt att läsa ett psykologiämne som riktar sig till den inriktning som skolan ger, kanske juridisk psykologi, reklampsykologi eller djurpsykologi. Men besluten är inte slutgiltigt tagna ännu, så vi får se hur det blir. Det är spännande. Vad händer nu? Kommer du att fortsätta med ny forskning? Det som händer härnäst är att plocka upp lite olika sidoprojekt kring psykologiämnet som uppstått längs vägen och färdigställa dem. Sedan hoppas jag på att kunna starta upp gemensamma forskningsprojekt tillsammans med kollegor.
Boken "Making Universities Matter. Collaboration, Engagement, Impact" handlar om hur den kunskap som skapas vid universiteten blir betydelsefull genom processer av samverkan, engagemang och genomslag.
Coronapandemin ökade stressen i många befolkningsgrupper på grund av social isolering samt oro för ekonomi och jobb. Därför fanns det farhågor om att stressrelaterade utfall som självmord och alkoholproblem skulle öka under pandemin. Så verkar inte vara fallet i Sverige enligt en studie av forskare vid Institutet för social forskning, vid Stockholms universitet, och Karolinska institutet som publiceras i European Journal of Epidemiology.
En supernovaexplosion som drivs av ett svart hål som konsumerar sin binära följeslagarstjärna. Detta är en tolkning som lanseras i det senaste numret av tidskriften Nature, där astronomer från Stockholms universitet deltar i en studie av en kosmisk explosion. Supernovor signalerar det explosiva slutet för en massiv stjärnas liv. Under en kort tid flammar den döende stjärnan upp på stjärnhimlen. Supernova SN 2022jli upptäcktes i maj 2022 i den ”närliggande” galaxen NGC 157 i Valfiskens stjärnbild, som ligger 75 miljoner ljusår bort. Detaljerade studier som gjordes av den falnande supernovan med hjälp av teleskopet Zwicky Transient Facility (ZTF) vid Palomarobservatoriet i Kalifornien visade en periodisk förändring i ljusstyrka, vilket antyder att två objekt var inblandade i den dödliga dansen.
En nyligen publicerad avhandling kastar ljus över ett centralt begrepp inom internationell skiljedom - "uppdragsöverskridande". Avhandlingen jämför tillämpningen av detta begrepp i amerikansk och svensk rätt för att förstå skillnaderna och likheterna mellan de två rättssystemen.
Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse och Institutet för rättsvetenskaplig forskning, grundat av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, har fattat beslut om bidrag. Sammanlagt beviljas 14,1 miljoner kronor till projekt med anknytning till Juridiska institutionen vid Stockholms universitet. Bidrag från Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse
Mårten Snickare, professor i konstvetenskap, berättar i den populärvetenskapliga podden Allt du velat veta om högmodet med utgångspunkt i kolonialismen. Var det högmod som gjorde att europeerna tillskansade sig världens territorier och resurser? Och hur märks det när vi kikar på kulturföremål på museer? Programledare är Fritte Fritzsson. Avsnittet ingår i en serie om dödssynderna, som är ett samarbete mellan Allt du velat veta och Riksbankens Jubileumsfond. Mårten Snickare har skrivit en essä om högmod i Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2023. Mer om essän UR Play – Dödssynderna: Humanistiska forskare samtalar om nutidens moral Om Mårten Snickare Mårten Snickare är professor i konstvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik och föreståndare för Accelerator, konsthallen som är en del av Stockholms universitet. Han forskar bland annat om visuella och materiella spår av Sveriges koloniala historia, från 1600-talet till idag. Mer om hans forskning
Tre forskare från Humanistiska fakulteten på Stockholms universitet kastar ljus över dödssynderna högmod och vrede. Mårten Snickare, professor i konstvetenskap, Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi och Jens Ljunggren, professor i historia, har bidragit till Riksbankens Jubileumsfonds årsbok med sina insikter genom att delta i UR:s panelsamtal. Dödssynden högmod genom konstens och filosofins ögon
Juridiska institutionen gratulerar Lydia Lundstedt som den 12:e december 2023 utnämndes till docent i internationell privaträtt. Vi ställde några frågor för att få veta mer om hennes forskning.
Stockholm Intellectual Property Law Review (SIPLR) är en tidskrift med fokus på europeisk immaterialrätt. Redaktionskommittén består av studenter och programföreståndare för magisterprogrammet European Intellectual Property Law vid Stockholms universitet.
