I en nyligen publicerad debattartikel i Svenska Dagbladet avfärdas studentcentrerad undervisning och konstruktivism som "trams", något som fått flera forskare och experter på högskolepedagogik vid Stockholms universitet att reagera. I en replik bemöter de nu artikeln, som man menar bygger på missuppfattningar.
Under vecka 8 gästas straffrättsforskarna vid Juridicum av Frank Zimmermann - professor i straffrätt, straffprocessrätt samt europeisk och internationell straffrätt vid Münsters universitet.
Staffan Bergwik, professor i idéhistoria, gästar ett avsnitt av magasinet Lundströms Bokradio.
Modeindustrin är en av världens största industrier, och modets föränderlighet och ytlighet har påverkat människor i flera hundra år. Nu lever vi i en tid där mode och trender får allt större makt över människors vardag. Och hur gammal är lyxen? Människan har i alla tider uppvisat behov av bekvämlighet men vad är egentligen lyx? Läs mer om hennes forskning här
Lyxmodeindustrin behöver medier för att kunna kommunicera sina produkter till omvärlden - och det gäller för all form av mode, enligt modeforskaren Paula von Wachenfeldt, Stockholms universitet.
Vid Stockholms universitet undersöker en grupp forskare vid Institutionen för lingvistik hur spädbarns upplevelse av språkets toner påverkas av språkmiljön. Projektet är ett internationallt forskningssamarbete om hur spädbarn lär sig särskilja relevanta tonskillnader i språket. De nyligen publicerade resultaten pekar på att vedertagna teorier inom ämnet behöver nyanseras.
Historiebruk och användning av det politiskt laddade begreppet ”finlandisering” är ämnet för den bok om den finländska utrikes- och säkerhetspolitiska debatten som Ville Okkonen skriver under sin tid som gästforskare vid Hans Blix Centrum. Ville Okkonen är forskardoktor i politisk historia vid Åbo universitet. Under 2024 är han gästforskare vid Hans Blix Centrum för de internationella relationernas historia. I centrum för Ville Okkonens forskning står begreppet finlandisering. Begreppet uppstod under 1960- och 70-talen och användes som ett nedsättande uttryck för att påstå att Finland och västvärlden var underdånigt och undfallande mot Sovjetunionens vilja och intressen. Ville Okkonen menar att de konservativa i Finland använde begreppet det för att motverka fredsrörelsen. – Med begreppet varnades Västeuropa för avspänningspolitik och den fredliga samexistensens ”faror”. Enligt en rad framträdande europeiska och amerikanska protesterade dock mot begreppets berättigande – till exempel Willy Brandt, Walter Scheele, Bruno Kreisky, Olof Palme, Sten Andersson, François Mitterand, James William Fullbright och George F. Kennan. Enligt dessa lyckades Finland med sin politik under Kalla kriget bidra till avspänning och fred. Ett begrepp i centrum för politisk åsiktsbildning Hur kan förståelsen av ett begrepp från kalla kriget vara värdefullt för oss idag? Ville Okkonen menar att användningen av begreppet finlandisering säger mycket om den utrikespolitiska åsiktsbildningens natur. – Efter ha varit ytterst kontroversiellt i flera årtionden, har finlandisering först nyligen blivit nästan okritiskt vedertaget i politiskt tal. Men uttrycket är fortfarande lika politiskt laddat. Enligt Ville Okkonen används begreppet finlandisering ofta i den politiska debatten utan klara, sakliga grunder eller empiriska skäl. – Att använda begreppet finlandisering, i stället för att förklara en ståndpunkt, tenderar att förvirra den utrikespolitiska debatten. Det sker uppenbarligen med vett och vilja. Och det är därför ämnet är betydelsefullt. Det finns nämligen, menar Ville Okkonen, en allvarlig risk för att bilden av samtiden styrs av politiska ändamål. – Att en situation uppstår som påminner om kalla kriget rättfärdigar inte en fabulerande historieskrivning. Oavsett eventuella lockelser bör våra sätt att göra oss bilder av historien baseras på realiteter snarare än propaganda i stil med kalla krigets. ”Hans Blix centrum en enastående miljö för att forska om internationell politik” Att skriva en bok om finlands politik i Stockholm kan kanske låta lite omständligt. Men Ville Okkonen menar att Hans Blix centrum är en enastående och ansedd miljö för att forska om internationell politik. – Centrumets namn påminner också om höga ideal, till exempel om sanningens betydelse, säger han. Stockholm är också en gammal bekant stad för Ville som förutom biblioteken och promenadparkerna kring Frescati uppskattar att universitetets miljö erbjuder möjligheter att koppla av. – Jag börjar alltid dagen med morgonbad i Brunnsviken – oavsett årstid. Viktigast för Ville i Stockholm är dock att få jobba med trevliga och inspirerande kolleger. – Vi alla är seglare av samma stormande hav, var och en.
Lyssna på forskning om nationella identiteter, havet i skönlitteratur med mera i det senaste avsnittet av Oglömt - en podd om att göra historia. Podcastavsnittet spelades in den 11 december i anslutning till en seminariedagen "Till Havs! om havet, sjöfart och maritima nationella identiteter" som Södertörns högskola arrangerade i samarbete med Centrum för maritima studier. Henrik Arnstad (Södertörns högskola), Leos Müller (CEMAS, Stockholms universitet), Andreas Linderoth (CEMAS, Marinmuseum) och Viktor Emanuelsson (Lunds universitet) deltog i samtalet som leddes av programledare Moa Svan. Lyssna på hela avsnittet direkt: Mer information om podcasten hittar du här: Oglömt. En podd om att göra historia. Avsnitt 23: Till Havs!
Liksom ett välåldrat vin som vinner i smak och mognad med åren, blir dataskyddslagstiftningen alltmer relevant med tiden. Tillsammans med andra experter har Cecilia Magnusson Sjöberg, professor i rättsinformatik vid Stockholms universitet, bidragit till att belysa dataskyddets historia och dess betydelse i dagens digitala era.
Sedan 2013 har forskare i lingvistik följt en grupp barn från att de var tre månader gamla, för att ta reda vilka faktorer under barnens utveckling som verkar vara viktiga för hur deras språk utvecklas. Nu har projektet fått ny finansiering för vidare forskning som ska fokusera på barnens olika individuella utvecklingslinjer.
Anna Näslund, professor i konstvetenskap, talar vid seminarieserien Artl@s Lecture Series den 23 februari. Föreläsningen går att se direkt via Zoom. Serien arrangeras av Visual Contagions vid universitetet i Genève. Under läsåret 2023–24 behandlar forskare forskningsfältet digital konstvetenskaps plats inom konstvetenskapen. Anna Näslund kommer att prata om hur processerna för digitalisering av konsthistoriska samlingar och material kan studeras ur ett historiografiskt perspektiv. Till Anna Näslunds föreläsning Seminarieserien
Regeringsbeslutet att avsluta satsningen "Högskolepedagogiska lyftet" kritiseras av professor Klara Bolander Laksov i en intervju i tidningen Universitetsläraren.
Med anledning av att det snart är 500 år sedan den första svenska översättningen av Nya testamentet utkom av trycket ordnas en tvådagarskonferens med presentationer och föredrag kring översättningen ur olika perspektiv: språkhistoriska, kulturhistoriska, teologiska, bokhistoriska, kyrkohistoriska, liturgihistoriska, musikvetenskapliga, översättningshistoriska och verkningshistoriska.
Carin Franzén, professor i litteraturvetenskap, samtalar med Sven-Olov Wallenstein om sin forskning om kvinnliga libertiner och om humanism.
Rädda Barnen erbjuder en kostnadsfri distansföreläsning den 12 mars 2024 om "Ungdomars förståelse av begreppet heder" med Anna Vogel, forskare vid Institutionen för svenska och flerspråkighet. Föreläsningen är en del av "Kärleken är fri", Rädda Barnens förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck.
AI inom sjukvården är ett lovande fält, men det för också med sig utmaningar. Genom att låta AI analysera stora mängder patientdata kan vi få bättre beslutsunderlag för behandlingar. Men först krävs att läkare kan lita på AI-modellernas rekommendationer.
Professor Jessica Sjöholm Skrubbe skriver om den offentliga konstens teori och praktik i Sverige i en artikel i Kungl. Vitterhetsakademiens bok om kulturpolitik och estetik i folkhemmet.
Agnes Hellner är lektor i processrätt vid Stockholms universitet och en av de som tilldelades Ragnar Söderbergs Stiftelses anslag för post-doc inom rättsvetenskap 2022. Hennes forskning handlar om hur klimatfrågor kan prövas i domstol i framtiden.
Frederik-Emil Friis Jakobsen, doktorand i idéhistoria, är medredaktör för antologin Jordskred.
Maria Zelenayová, doktorand vid Fysikum, och hennes handledare professor Emil Bergholtz undersökte lokaliseringsfenomen i icke-Hermitiska system som utmanar traditionella uppfattningar om tillstånd inom energikontinuumet och de i gapet. Förståelsen av icke-Hermitiska utökade mellangap och bundna tillstånd har betydelsefulla konsekvenser inom olika områden. Inom kvantmekanik öppnar detta nya möjligheter för kontroll och manipulation av materialens egenskaper. Inom teknologin kan insikterna användas för att utveckla mer effektiva halvledare och andra avancerade material.
Yu Xiang försvarade sin avhandling "Intricate Involuted Intertwinings - On Accounting, Technology, and Materiality" den 15 december vid Redovisningssektionen. Avhandlingen består av tre artiklar som undersöker informationsteknologi och redovisning.
Under två år kommer Anna Andreasson med kollegor att följa personer som diagnosticerats med ME/CFS, utmattningssyndrom eller post-covid och som lider av långvarig trötthet, så kallad fatigue.
Tim Holappa, doktor i offentlig rätt vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet, har skrivit ett inlägg på Barnrättsbloggen där han reflekterar över barns rätt till bostad och det sociala skyddsnätets gränser. I barnrättsbloggen lyfts juridiska perspektiv på aktuella frågor som rör barn, och intressanta dilemman inom barnrätten. Inläggen kan komma både från forskare med anknytning till Barnrättscentrum och andra med för ämnet relevant expertis. I Tim Holappas inlägg "Barns rätt till bostad: om det sociala skyddsnätets gränser och behovet att ta barns rätt på allvar" beskriver och analyserar Tim behovet av att ta barns rätt till bostad på allvar och det sociala skyddsnätets gränser i sammanhanget. " Hur hemlösheten och de rättsliga utmaningar som lyfts i detta inlägg ska lösas är inte givet. Åtgärder krävs troligen på flera nivåer för att komma till rätta med problemen. Ett litet steg i rätt riktning vore att alla aktörer, såväl staten som kommunerna, börjar ta barns rätt till bostad på allvar. Detta bör inkludera att se varje barn som egna individer med behov och rättigheter. I grund och botten handlar de mänskliga rättigheterna om att alla människor ska kunna leva ett värdigt liv. En fråga som bör ställas är således hur vi går från ord till handling och säkerställer en värdig boendesituation, ett gott hem, för alla barn. " Läs inlägget i Barnrättsbloggen
Teaterforskaren Petra Dotlačilová föreläser vid Livrustkammaren den 22 februari. Föredraget illustreras på plats av dansaren Noah Hellwig som visar olika dansstilar i tidstypisk koreografi och kostym. På 1700-talets teaterscener dansade herdar, nymfer, fauner, greker, romare, turkar, spöken, till och med furier. Var och en av dem hade en egen stil. Deras kostym – den för dans och balett – var redan då en specifik typ av dräkt, anpassad både till karaktären och rörelse på scen. Vilka var de olika dansstilarna på 1700-talsscenen och hur skiljde de sig åt? Petra Dotlačilová berättar om dansens utveckling, hur den var kopplad till olika rollkaraktärer och om dansdräkternas särdrag. Föredraget illustreras på plats av dansaren Noah Hellwig som visar olika dansstilar i tidstypisk koreografi och kostym. Det är ett unikt tillfälle att få se 1700-talets danskostymer i rörelse och ha möjlighet att titta närmare på några av dessa
