Den 8 mars infaller den internationella kvinnodagen och vi vill idag lyfta fram kvinnor i fysiken. Det finns många exempel bland andra Marie Curie, Maria Goeppert Mayer och Lise Meitner till Fabiola Gianotti och Lene Hau. Vi nämner också några av de kvinnliga professor i fysik som tillhör Fysikum.
Litteraturvetaren Lydia Wistisen skriver om Göran Tunströms bok Maskrosbollen i ny artikel. Hon visar hur Maskrosbollen , från 1962, är ett exempel på ett nytt ideal i ungdomsskildringar inom västerländsk kultur, att synen på ungdom och normerna för att bli vuxen förändras. Lydia Wistisen analyserar både romanens form och innehåll och undersöka dess relation till bildningsromanens genrekonventioner och dess gestaltning av ungdomen. Texten ingår i en antologi om skandinaviska ungdomsskildringar från 1700-tal till idag som finns att läsa fritt tillgänglig online. Boken på Universitetsförlagets hemsida Om Lydia Wistisen
Litteraturvetaren Johan Klingborg skriver i årets nummer av tidskriften Samlaren, som har tema arbetarlitteratur.
Nyanlända missgynnas i gymnasievalet och många gymnasieskolor i Stockholm är inte tillgängliga för de nyanlända eleverna. Det är några av de saker Brendan Munhall kommer fram till i sin avhandling, som han försvarar den 27 mars. Förutom på plats kan du även följa disputationen online via Zoom.
Nordic Korean Studies Days (NBKSD) grundades av universiteten i Köpenhamn, Helsingfors, Oslo, Stockholm och Åbo. Nu utökas detta internationella undervisningssamarbete till att omfatta lärare och studenter från universitet i Baltikum. Nordic Korean Studies Days grundades av universiteten i Köpenhamn, Helsingfors, Oslo, Stockholm och Åbo. På grund av dess framgång har detta internationella undervisningssamarbete utökats till att omfatta lärare och studenter från universitet i Baltikum. De (nya) Nordic-Baltic Korean Studies Days (NBKSD) arrangeras av forskare från universiteten i Köpenhamn, Helsingfors, Kaunas, Oslo, Riga, Stockholm, Trondheim och Åbo. Det är en intensiv kurs i Koreastudier (5 ECTS) som täcker olika discipliner som historia, kulturstudier, antropologi, sociologi och statsvetenskap. 2024 hålls kursen den 4-8 mars på Köpenhamns universitet. Från Stockholms universitet kommer tio studenter att delta, tillsammans med sina lärare Sonja Häussler och Gabriel Jonsson som kommer att hålla föredrag om aktuell forskning. NBKSD stöds av anslag från Nordplus och Korea Foundation. NBKSD 2024 (571 Kb) Program Läs mer på Köpenhamns universitets webb
Idéhistorikern Isabelle Ståhl talar om begreppet autenticitet i ett avsnitt av Filosofiska rummet i Sveriges radio P1. Tillsammans med Fredrik Svenaeus, professor i filosofi vid Södertörns högskola, samtalar hon med programledaren Cecilia Strömberg Wallin om vår besatthet med det autentiska. Om avsnittet Begreppet autenticitet känns i allra högsta grad modernt, men redan på 1700-talet – med filosofer som Rousseau – och i 1800-talets romantik fanns tankar om autenticitet som ett ideal att sträva efter. Tankar som även kändes igen hos de existentialister som kom senare, då med idéer om att leva ett autentiskt liv, ett liv där man skapar sig själv genom sina medvetna och fria handlingar. Men finns det verkligen något som kan kallas för ett autentiskt jag? Isabelle Ståhl är fil.dr och lärare i idéhistoria vid Institutionen för kultur och estetik. Hon disputerade hösten 2023 med avhandlingen Psykets laboratorium: Skildringar av drogexperiment i Weimarrepubliken . Mer om avhandlingen
Kvinnor som är anställda inom en entreprenad löper generellt högre risk än män att förlora sina jobb när verksamheter byter utförare, visar en nyligen genomförd avhandlingsstudie vid juridiska institutionen, Stockholms universitet. Iakttagelsen utgår från den nuvarande regleringen kring verksamhetsövergångar och lyfter en angelägen fråga om jämställdhet och arbetsrätt.
Professor David Drew från Institutionen för biokemi och biofysik har valts in som ny utländsk ledamot i klassen för kemi.
Anna Ahlströms och Ellen Terserus stiftelse för filosofie doktorer har beslutat att tilldela Natalia Volvach vid Stockholms universitet ett tvåårigt forskningsstipendium för filosofie doktorer 2024–2025: Ukrainska röster i Sverige/Ukrainian Voices in Sweden. "Countering Voicelessness: Lived experiences of language among war refugees from Ukraine in Sweden"
EuCAPT är ett europeiskt konsortium för astropartikelteori. Målet är att föra samman europeiska forskare inom teoretisk astropartikelfysik och kosmologi. I början av februari tillträdde David Marsh som vice föreståndare för konsortiet. På Fysikum är han forskare i astropartikelfysik och lärare i kursen Kvantfenomen och strålningsfysik.
I bibliotek och arkiv världen över finns tusentals historiska manuskript skrivna i hemlig kod. Texter som med hjälp av chiffer hållits hemliga för utomstående. Det är allt från diplomatisk korrespondens och underrättelserapporter, privata brev, dagböcker eller texter med anknytning till hemliga sällskap. Inom forskningsområdet Historisk kryptologi arbetar man med att hitta sätt för att avkoda dessa hemliga dokument. Hur det går till beskrivs i ett nyligen publicerat bokkapitel.
Barnrättscentrum vid Stockholms universitet har etablerats till en betydelsefull plattform för forskning, men också en viktig aktör i samhället när det gäller att bidra till positiv utveckling för barn och unga i Sverige och andra länder.
Den 15 april avgår tåget från Stockholm till Genève och ciceroner är partikelfysikern, professor Sara Strandberg från Fysikum och vetenskapsjournalisten Anna Davour från Forskning & Framsteg. Deltagarna får lära sig mer om vår materias minsta beståndsdelar med kvarkar, leptoner och andra elementarpartiklar. CERN är världens största laboratorium för partikelfysik och där finns Large Hadron Collider – världens största partikelaccelerator.
När började forskare publicera vetenskapliga artiklar och hur har synen på kunskap förändrats över tid? Idéhistorikern Staffan Bergwik gör några nedslag i historien om universitetens framväxt.
Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat porösa kristaller från granatäppelextrakt som kan fånga in och bryta ner läkemedelsmolekyler från kommunalt avloppsvatten. Artikeln publicerades ursprungligen 22 februari 2024. Läkemedelsrester som släpps ut i avloppsvattnet kan vara svåra att avlägsna, vilket innebär att reningsverken står inför en utmaning när läkemedelssubstanser ska förhindras från att släppas ut i våra vattendrag. Till det behövs nya material och teknologier. En strategi för att ta bort föroreningar från vatten är att använda porösa material som beter sig som svampar. Metallorganiska ramverksföreningar, så kallade MOFs, är en typ av nanoporöst material som är gjort av metalljoner och organiska molekyler. De flesta MOFs är gjorda av syntetiska molekyler. Men nu har forskare vid Institutionen för material- och miljökemi vid Stockholms universitet lyckats utveckla en ny porös MOF genom att använda en naturligt förkommande molekyl från växtriket – ellagsyra. – Ellagsyra är en av de huvudsakliga beståndsdelarna av de naturligt förekommande polyfenoler som kallas tanniner, som är vanliga i frukt, bär, nötter och bark. Genom att blanda ellagsyra, som extraherats från granatäppelskal eller trädbark, med zirkoniumjoner, har vi skapat ett nytt poröst MOF som vi kallar SU-102. Det säger Erik Svensson Grape, som gjorde studien under sin tid som doktorand vid Institutionen för material- och miljökemi.
Forskare kan äntligen visa att en neutronstjärna bildades ur vår mest välstuderade supernova, SN 1987A. Genombrottet blev möjligt tack vare James Webb-teleskopet.
I det andra avsnittet av Bildningspoddens serie om känslor lever vi oss in i glädjens historia och psykologi. Gäst i avsnittet är Annelie Drakman, idéhistoriker specialiserad på medicin- och känslohistoria. I sommar ger hon för tredje året i rad distanskursen Glädjens idéhistoria.
Kavot Zillén, docent i offentlig rätt vid Juridiska institutionen, Stockholms universitet, har skrivit ett inlägg på Barnrättsbloggen där hon reflekterar över det för tidigt födda barnets rättsliga ställning i vården.
Många unga mår idag dåligt, men hjälp finns att få. En ny behandlingsform speciellt framtagen för ungdomar som mår dåligt har visat goda resultat och ska studeras ytterligare. Nu söker forskarna nya ungdomar som är i behov av behandling för att delta i studien.
Drama för lärande är en spännande kombination av lek, berättande och teater som utgår från individens lust att fysiskt pröva och lära tillsammans med andra. Drama utvecklar sociala och kommunikativa kompetenser, och bidrar till engagemang och motivation – som kan leda till ett fördjupat lärande.
Carin Franzén, professor i litteraturvetenskap, är tillsammans med Johanna Vernqvist, Linköpings universitet, redaktör för en ny antologi. Från Institutionen för kultur och estetik medverkar även Sofia Warkander och Nan Gerdes med kapitel.
Två forskare vid Institutionen för kultur och estetik har tilldelats sabbatsterminer för forskning av Stockholms universitet.
Anna Felicia Enhage försvarade sin doktorsavhandling "Paradoxical consumer enjoyment: A cultural perspective on cigarette consumption" den 9 februari vid Marknadsföringssektionen, Stockholm Business School. Anna Felicia undersöker rökning och konsumtion av cigaretter i sin avhandling som en monografi inom konsumtionskulturteorin. - "Rökning är ett av de mest intressanta ämnen jag kan tänka mig: det har alltid varit en symbol för rebelliskhet men under de senaste årtiondena har det ganska drastiskt förlorat sin tidigare status", säger Anna Felicia. Anledningen till att hon valde ämnet för sin avhandling var motiverad av teorier. När hon läste konsumtionskulturteorin insåg hon att det ofta antyddes att konsumtion motiverades av en drivkraft att uppnå behagliga upplevelser. Dessa upplevelser beskrevs främst som positiva och konstruktiva för samhället och konsumenterna. Det ses ofta som att bygga sociala band, förbättra hälsan och öka produktiviteten. Det vill säga, nöje från konsumtion beskrivs som rationellt och konstruktivt. Som ett resultat utesluts konsumtion som inte överensstämmer med dessa regler eller beskrivs som tvångsmässig.
Elina Druker, professor i litteraturvetenskap, deltar i en barnlitteraturkonferens i Kuala Lumpur den 26–29 februari.
