Tonen i det politiska samtalet har hårdnat, både ute i världen och här hemma i Sverige – men vad är det som har förändrats? Lyssna på Utrikespolitiska institutets podd med bland annat Gunilla Almström Persson, universitetslektor vid Stockholms universitet, språkvetare och retorikforskare.
När Sverige den 14 maj 1981 officiellt erkände det svenska teckenspråket blev vi det första landet i världen att få teckenspråket erkänt som språk. Då hade forskning på området funnits vid Stockholms universitet i cirka tio år. Det svenska teckenspråkets dag firas den 14 maj varje år.
Finns det någon skillnad mellan friska och kraftigt påverkade kustvikar när det gäller utsläpp och upptag av växthusgaser? För att svara på den frågan genomför forskare från olika discipliner en mängd olika mätningar längs den svenska kusten. Följ med oss till Sandviken där de första provtagningarna genomfördes! Det är en av de första varma vårdagarna, och isen har nyligen försvunnit i den lilla Sandviken i Norrtälje kommun. Vattnet är spegelblankt och några svanar fulländar idyllen. Men kan denna pittoreska vik också vara en klimatbov, som avger växthusgaser som bidrar till den globala uppvärmningen? För att söka svar på den frågan tillbringar en grupp forskare från Stockholms universitet dagen vid viken, och tar prover från luft, vatten och sediment. – Vi ska mäta metan, koldioxid och dikväveoxid för att se om det sker ett nettoupptag eller nettoutsläpp av växthusgaser från viken, förklarar atmosfärsforskaren Julika Zinke när hon installerar mätsystemet, som består av flera lådor, slangar och kablar, på en liten motorbåt vid bryggan. – På lång sikt kommer detta att ge oss svar på om viken fungerar som en kolsänka eller en kolkälla.
Biografin Tove Jansson. Life, Art, Words av Boel Westin har nu utkommit i USA på University of Minnesota Press.
Forskare och studenter från Stockholms universitet bedriver just nu arkeologiska utgrävningar av Treby borg på Öland. Utgrävningen är del i ett stort forskningsprojekt för att öka kunskapen om Ölands ringborgar.
I år hölls konferensen vid Universitetet i Bergen i Norge den 7-8 maj. Temat för konferensen var ”Smoothening the bumpy road - on gender microagressions”. Under konferensen blandades seminarier om fysik med seminarier om genus- och mångfaldsfrågor.
Konstvetarna Peter Gillgren och Merit Laine och idéhistorikern Staffan Bergwik medverkar i programpunkter i Stockholms bokhelg den 16–19 maj.
Exoplaneten 55 Cancri e har troligen en atmosfär som domineras av koldioxid eller kolmonoxid, visar en ny studie som är publicerad i Nature. Tidigare har man spekulerat i att planeten saknar atmosfär, men med hjälp av nya observationer från rymdteleskopet James Webb har forskare från bland annat Stockholms universitetet kunnat studera atmosfären runt den jordlika stenplaneten.
Genom att använda rester från skogsbruket och textilavfall har forskare vid Stockholms universitet utvecklat en metod att ta fram textilier med betydligt lägre miljöpåverkan. Metoden innebär att ersätta bomull och polycotton i textilier genom att återanvända restprodukter från både textil- och skogsavfall. – Bomull i sig själv är ett mycket bra material och alla vill använda det, men den har en tung miljöpåverkan eftersom att odlingen kräver mycket vatten och mycket mark, säger Aji Mathew professor i material- och miljökemi. I första hand används GROT, vilket är en förkortning för skogsavfall som inkluderar toppar, grenar och infekterade skott. Därefter tas även textilavfall till vara på. Det material som används är det som finns tillgängligt i Sverige för att skapa ett nytt högkvalitativt material. I laboratoriet inleds processen med att resterna från skogsbruket tas in i en kemisk process för att utvinna högkvalitativa textfibrer. När växtfiberna har erhållits, följer nästa steg: att spinna dem till lyocellfiber. Denna process sker i samarbete med en industriell partner. Den andra fasen av processen fokuserar på att förbättra dessa lyocellfibrer. Här används cellulosa i nanostorlek, vilket är små partiklar utvunna från cellulosa i textilavfall. Denna nanocellulosa appliceras som en beläggning runt lyocellfibrerna för att öka deras mekaniska styrka och funktionalitet. Detta steg är avgörande för att maximera användbarheten och hållbarheten hos de resulterande fibrerna. Arbetet bedrivs i samarbete med Region Stockholm och fokuserar på att identifiera alternativ till bomull och polycotton, material som för närvarande används inom sjukvården i regionen. – Vi har bevis för att det är möjligt, så vad vi behöver göra är en fullständig livscykelanalys för att undersöka omfattningen, men förhoppningen är att vi kan reducera användningen med 50 procent av dessa bomulls- och polycottonmaterial, säger Aji Mathew.
Doktorsavhandlingen "Prioritet och avtal - Intercreditoravtal i svensk rätt, särskilt vid insolvens" av jur.dr Sara Göthlin är en av de avhandlingar som i år tilldelats Stiftelsen Insolvensrättsligt forums litteraturpris.
Linnea Hanell, forskare vid Stockholms universitet och språkvårdare vid Institutet för språk och folkminnen, har studerat olika sätt som språkbruk och språkbruksförändring kan relatera till hållbar utveckling på miljö- och klimatområdet.
Nu utkommer den tredje och sista Bildningsboxen, med essäer från magasinet Anekdot lyxförpackade för en bred läsande allmänhet.
Forskning visar att delat ledarskap i skolan kan minska stressen, leda till mindre omsättning bland rektorer och även bättre resultat för verksamheten. I en artikel i Skolledaren lyfter forskaren Marianne Döös fram tre möjliga former för rektorer att dela på arbetsbördan utan att gå emot skollagen. Rektorernas uppdrag har över tid blivit alltmer komplext och kräver stor kunskap inom många områden där delat ledarskap skulle vara gynnsamt. Sedan 2010 får det enligt skollagen dock endast finnas en ansvarig rektor. Det innebär att det samtidigt blivit ett alltmer ensamt uppdrag med hög arbetsbörda och stress där omsättningen av rektorer i Sverige är störst jämfört med andra länder inom OECD. Marianne Döös är professor emerita och efter 25 års forskning om ledarskap i arbetslivet en av Sveriges främsta experter inom området. Hon menar att delat ledarskap i skolan skulle innebära många fördelar och i artikeln lyfter hon fram tre former av delat ledarskap som är möjligt enligt skollagen: Vertikalt inviterat ledarskap – där bjuder rektorn in exempelvis biträdande rektorn eller förstelärare eller andra att ta ett gemensamt ansvar även om det slutgiltiga ansvaret ligger kvar hos rektorn. Horisontellt inviterat ledarskap – där bjuder rektorer på olika skolenheter in varandra att ta ett gemensamt ansvar över enhetsgränserna. Funktionellt delat ledarskap – där arbetar en administrativ rektor som är hierarkiskt likställd med rektorn som leder det pedagogiska arbetet. Man har olika ansvarsområden. Den administrativa rektorn har då exempelvis hand om ekonomi, arbetsmiljö och annan typ av administration. (Direkt citerat från Skolledaren) I artikeln lyfter hon även fram viktiga faktorer för att att det delade ledarskapet ska fungera, både sinsemellan och utåt mot verksamheten. Det handlar bland annat om att synliggöra samarbetet och prata ihop sig för att ha en enhetlig kommunikation utåt. Särskilt viktigt är det, menar hon, att personkemin stämmer. Då handlar det framförallt om att man har gemensamma värderingar, har förtroende för varandra och är prestigelösa. Länk till artikeln i Skolledarna: Forskaren: Så kan delat ledarskap minska stressen Marianne Döös profilsida
För att motverka en tilltagande skolsegregation har vissa kommuner aktivt börjat styra skolornas elevsammansättning. I en ny fallstudie har forskare vid Stockholms universitet följt effekterna av ett sådant beslut för en skola i en mellanstor svensk kommun. Resultatet visar hur skolledares och lärares tro på en skola för alla och arbete med social och pedagogisk inkludering ledde till bättre skolprestationer, både för elever med svenska som modersmål och elever med svenska som andraspråk.
Talajeh Nasiri är första dramatikern att genomföra dramatikerresidenset, som är ett nytt samarbete mellan Riksteatern och Centrum för barnkulturforskning Hur påverkar våldet barn och unga i ett utsatt område? Det är fokuset för ett nytt dramatikerresidens som Riksteatern och Centrum för barnkulturforskning instiftat. Konstnärligt arbete och akademisk forskning fogas samman för att skildra barnen som lever i gängvåldets skugga. Första dramatikern att genomföra residenset är Talajeh Nasiri.
Magnus Öhrn deltar den 30 maj i Svenska barnboksinstitutets Finisage Bokprovningsutställning.
Karin Dirke ger ett idéhistoriskt perspektiv på människans syn på djurens språk, i en krönika i tidningen Djurskyddet.
Anita Girelli är en ny stipendiat för 2024 i Marie Skłodowska-Curie Actions-programmet från Europeiska kommissionen. Anita kommer ursprungligen från Verona i Italien och kom till Fysikum 2022 för att påbörja sin första postdoc hos Foivos Perakis. Vägen från Italien till Sverige var inte alltid spikrak. För det första tog det lite tid för Anita att bli förälskad i fysiken. - Jag har alltid gillat matematik, men vid min första kontakt med fysik tyckte jag att det var konstigt och tråkigt.
Mottot ’no pain, no gain’ är populär i samband med träning. Smärta är något att sträva efter och något som gör dig till en ’riktig’ motionär. Hur väl stämmer denna bild och vilken betydelse kan det i förlängningen få för människors hälsa? I en ny studie har forskaren Pelle Pelters undersökt smärtans betydelse för träningen som den upplevs av vanliga motionärer på gymmet.
Elin Bergman har disputerat i konstvetenskap med doktorsavhandlingen Trädgårdens textur. Rumsliga, materiella och sociala perspektiv på den privatägda trädgården i Sverige cirka 1900–1930. I Trädgårdens textur är den privatägda trädgården i Sverige under nittonhundratalets första årtionden i fokus. Perioden utgjorde en brytningstid i flera avseenden och var ur ett trädgårdsperspektiv särskilt dynamisk. 1800-talets genomgripande förändringar skapade nya förutsättningar för individen såväl som för samhället i stort, i positiv och negativ bemärkelse. En trädgård för rekreation hade tidigare varit förbehållet de övre samhällsskikten, men genom egnahemsrörelsen och andra satsningar för mindre bemedlade fick fler tillgång till en egen täppa för både nytta och nöje.
Sabina Čehajić-Clancy studerar hur man i praktisk forskning kan förbättra relationer mellan grupper, som mellan Israeler och Palestinier eller andra grupper inblandade i långdragna konflikter.
I STLS nätverk för svenska, svenska som andraspråk och modersmål arbetar man för tredje året i rad med att utveckla undervisningen i skönlitteratur. Genom att låta eleverna ta del av olika skönlitterära uttryck, skapar eleverna sina egna tolkningar av skönlitterära verk.
Hur har vi upplevt glädje genom historien? Om detta intervjuas idéhistorikern Annelie Drakman i ett avsnitt av Vetenskapsradion Historia i Sveriges radio P1.
Mats Barrdunge har disputerat i idéhistoria vid Stockholms universitet med avhandlingen Upplysningens ljus i Norrland. Om fyra aktörer vid Härnösands gymnasium under 1700-talet.
