Skolan står på tröskeln för nya reformer: både Gy25 med ämnesbetyg på gymnasial nivå och krav på att huvudmän ska väga in arbetsmarknadens behov i planeringen och erbjudandet av gymnasieutbildning. Vad får reformerna för konsekvenser för studie- och yrkesvägledningen och de vi vägleder?
Antologin ”Constitutional Law in the Scandinavian Countries - A tribute to the Instrument of Government 1974-2024” är volym 70 i bokserien Scandinavian Studies in Law som utges av Stockholm Institute for Scandinavian Law vid Juridiska fakulteten, Stockholms universitet.
PCOS (Polycystiskt ovariesyndrom), ett vanligt sjukdomstillstånd hos kvinnor som orsakas av en obalans av hormoner från äggstockarna, kan samtidigt öka risken för att drabbas av fetma, depression, ångest, sömnproblem, ätstörningar och/eller sexuella störningar. Det visar en ny undersökning från forskare från Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet samt från Lunds universitet.
Litteraturvetaren Anna Jörngården Galili är en av gästerna i Bildningspodden i ett avsnitt om skeppsvrak.
Ellen Frödin och Sara Pärsson är redaktörer för senaste numret av Tidskrift för litteraturvetenskap (TfL). Från Institutionen för kultur och estetik medverkar också Thomas Götselius och Ingemar Haag med texter.
I augusti ska isbrytaren Oden till norra Grönlands svårtillgängliga vatten. Ombord finns forskare som ska studera hur mycket och snabbt smältande glaciärer kan bidra till att höja den globala havsnivån. I början av augusti lämnar den svenska isbrytaren Oden hamn i Thule på nordvästra Grönland med 40-talet forskare ombord från tio universitet och forskningsinstitut i Sverige, USA, Danmark, Australien och Schweiz. Oden är till havs i drygt sex veckor innan hon kommer tillbaka till Thule eller Longyearbyen på Svalbard. Issituationen kan vara mycket svår i norra Grönland och Norra ishavet, så expeditionen behöver flera alternativa rutter. Det finns även risk för att havsisen ställer till det så att isbrytaren inte kan komma in i Victoriafjorden, som är ett av målen för expeditionen under namnet North of Greenland 2024. Forskningsplanen omfattar studier av olika aspekter av den frusna ytan på jorden (kryosfären), som dess historia och utveckling avseende framtida klimatförändringar. Expedition ingår i ett bredare forskningsprogram, North Greenland Earth-Ocean-Ecosystem Observatory (GEOEO). Smältande glaciärer påverkar havsnivån Fokus ligger på att undersöka hur mycket och fort inlandsisen på Norra Grönland kan bidra till den globala havsnivåhöjningen. Kunskapen är i dagsläget otillfredsställande om vad som sker när smältande glaciärer möter havet och blir till havsvatten. Det är viktigt att veta mer i detalj hur dessa processer går till och med vilken hastighet, främst för att kunna ta fram scenarier för hur mycket den globala havsnivån kommer att stiga i takt med ett varmare klimat. Denna kunskap är även viktig för de stora klimatmodellerna. Vetenskapliga ledarna från Stockholms universitet
Det började som en idé till en, eller ett par, ”understreckare” i Svenska Dagbladet men kom att växa till en omfattande statistisk kartläggning av 31 europiska länder. Utifrån 50 olika variabler har Fredrik Charpentier Ljungqvist jämfört skillnader och likheter mellan länderna, och hur dessa förändrats sedan millennieskiftet. Han blottlägger snabba förändringar i Europa och en hel del saker som säkert förvånar många. Och projektet blev definitivt för stort för en ”understreckare”. Fredrik Charpentier Ljungqvist är professor i historia, särskilt historisk geografi, vid Historiska institutionen vid Stockholms universitet och han har länge varit intresserad av statistik – inte minst i kartform. – Att jämföra variabler som urbaniseringsgrad, näringsstruktur, inkomstnivå, utbildningsnivå och graden av jämställdhet mellan könen – det säger mycket om ett samhälle.
Våren 2023 la Martina Berggren fram sin masteruppsats ”Matfusk. Livsmedelskontroll och livsmedelslagstiftning i Stockholm 1880–1930” vid Historiska institutionen, Stockholms universitet. Nu har hon belönats med Samfundet S:t Eriks, Stadsarkivets och Stockholmia – forskning och förlags pris för bästa magister- eller masteruppsats om Stockholm.
Historiker från Stockholms och Uppsala universitet medverkar i Lärarstiftelsens nya webbsatsning för öka kunskapen om Sveriges utbildningshistoria. På den nya sajten kan besökare ta del av artiklar och berättelser som ger inblick i den svenska skolans historia och dess påverkan på dagens utbildningssystem. Det kommer också vara möjligt att ställa frågor och få svar direkt från forskarna.
Juridiska institutionen gratulerar Per Ahlin som den 24:e april 2024 utnämndes till docent i folkrätt. Vi har ställt några frågor för att få veta mer om hans forskning.
Idéhistorikern Linn Holmberg skriver om hur ordböcker och alla typer av uppslagsverk började spridas i Europa på 1700-talet. Och om hur vi i takt med det fick ett nytt sätt att se på lärande.
Ingen har ännu lyckats visa vad mörk materia består av trots att den tycks utgöra över 80 procent av universums massa. Vid Stockholms universitet byggs en ny sorts sensor med siktet inställt på den hypotetiska partikeln axionen. Om den osynliga partikeln verkligen existerar kan den ge lösningen på gåtan med mörk materia.
Den 20 och 21 maj 2024 besökte professorn Jean-Michel De Waele Stockholms universitet. Under sitt besök höll han en föreläsning om Belgiens historia och deltog i ett seminarium om relationen mellan sport och politik. I kursen om frankofonin visade Jean-Michel De Waele de historiska orsakerna till den svaga nationella känslan i Belgien. Landet byggdes på en klyfta mellan ett sekulariserat och industriellt söder med en stark arbetarrörelse, medan norr hade en jordbruksidentitet och var katolskt. Belgien är genomsyrad av en mängd klyftor (katoliker/sekulära, höger/vänster, fransktalande/nederländsktalande) och har sett rikedomarna omfördelas eftersom södern upplever en period av industriell nedgång samtidigt som norr upplever en blomstring. Alla dessa världar kommunicerar inte med varandra, men på den politiska och ekonomiska elitnivån är kompromiss ett kännetecken eftersom ingen grupp någonsin är i majoritet, vilket förklarar varför Belgien känner sig bekväm med hur EU-institutionerna fungerar. Landet är organiserat med ett federalt system som består av tre regioner och tre språkgemenskaper. Den tysktalande minoriteten som motsvarar cirka 50 000 personer (av en total befolkning på 11 miljoner invånare) är mycket skyddad i denna kontext där det finns en överlappning av politiska skikt (det fanns sju hälsoministrar under COVID-19-krisen). Jean-Michel De Waele kommenterade även Bryssels lokala identitet, som inte accepteras som huvudstad vare sig av Flandern eller Wallonien och som har lyckats hitta en autonom plats.
Inventeringen av medeltida franska prosaomskrivningar har nu avslutats
Den 16-17 maj samlades tolv doktorander vars projekt på olika sätt anknyter till det barnlitterära fältet på en workshop vid Institutionen för kultur och estetik.
Idéhistorikern Staffan Bergwik är gäst i poddcast och berättar om sin forskning och senaste bok Terranauterna.
Vilda fåglar har genetiska anlag som styr hur de lär sig sångdialekter, visar ny forskning från Stockholms universitet. Genom att studera vuxna svartvita flugsnappare som flyttades som ägg från Nederländerna till Sverige, fann forskarna att deras sånger liknade både de från deras nya miljö i Sverige och från ursprungspopulationen i Nederländerna. Resultaten visar hur genetiska skillnader kan påverka kulturell förändring i fågelsång och hur detta tillsammans kan skapa parningsbarriärer mellan fågelpopulationer.
Nu i sommar kommer du som båtförare i Stockholms skärgård att för första gången kunna se i sjökortet var det finns skyddsvärda vegetationsklädda bottnar. Här är det extra viktigt att du kör motorn försiktigt och inte drar ankaret längs med botten – i vissa områden helst inte ankrar alls. Du kan också passa på att snorkla för att upptäcka skärgårdens vackra undervattensvärld.
Humlor är en av våra viktigaste pollinatörer och väsentliga för vår framtida matförsörjning. Vad händer med dem när jordens temperatur ökar på grund av den globala uppvärmningen? Det vill Emily Baird och hennes forskargrupp på Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet ta reda på.
Inom projekt Levande vikar har det från start varit viktigt att ha en dialog med alla dem som nyttjar de utvalda vikarna. Tanken är att ett lokalt engagemang ökar chansen för ett lyckat åtgärdsarbete, och att kunskap om den lokala miljön behöver flöda åt båda håll i projektet. En ny studie har undersökt hur de boende värderar och nyttjar sin havsvik, och resultaten är användbara på flera sätt.
Birgittapriset delas ut av Birgittastiftelsen till forskare eller andra förtjänta som bidragit till kunskap om kulturarvet kring Heliga Birgitta och hennes tid. I år har priset tilldelats Olle Ferm, professor emeritus vid Stockholms universitet.
Mitt i arbetet med att färdigställa ett bokprojekt och läsa masteruppsatser fick Pär Frohnert beskedet från rektor: han har blivit befordrad till professor.
Det nya priset för den bästa artikeln som publicerades i British Journal of Canadian Studies år 2023 (Volym 35, temanummer 2) har tilldelats Christophe Premat för hans artikel ”Thinking in a Decolonial Ontology from Natasha Kanapé Fontaine’s Assi Manifesto”,
Intresset för naturturism och vilda djur ökar, båda i Skandinavien och globalt. Något som kan ha både positiva och negativa effekter på de vilda djur som står i fokus. Malin Larm, doktor i zoologi, forskar om relationen mellan vilda djur och turism.
