Sepsis är ett livshotande tillstånd som drabbar även unga och i övrigt friska personer. Sjukdomsförloppet är hastigt, därför är det viktigt att få en snabb diagnos och behandling. Ny teknik kan rädda liv, visar Mahbub Ul Alams forskning.
Identitet är en central del av många konstnärliga yrken, men det kan också vara en källa till stress och tvivel. I en ny studie diskuterar forskarna Anna Nørholm Lundin och Tobias Malm hur musikers identitet formas och förändras under covid-19-pandemin och vilka insikter detta ger för identitetslärandeprocesser.
Boken Displays of learning. Studies in early modern art and science by Inga Elmqvist Söderlund samlar flera av hennes främsta publikationer, men även tidigare opublicerade artiklar.
I en nyligen publicerad avhandling vid juridiska institutionen, Stockholms universitet, utforskas de komplexa utmaningarna inom internationell flyktingrätt. Här framträder behovet av ett system som effektivt skyddar de mest utsatta, samtidigt som det hanterar nya och växande hot – såsom terrorism.
Inom ramen för forskningssamarbetet Net-DIMaTE, besökte Hendrik Van Steenbrugge och Kicki Skog sina kollegor i Chile under ett par veckor i april. Syftet med samarbetet är att hitta bättre former för inkludering i matematiklärarutbildningen.
Stockholms universitet har utsett årets hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt bidragit till universitetets forskning och utbildning. En av dem är författaren, essäisten och kritikern Magnus Florin, för vilken Institutionen för kultur och estetik är värd.
Institutionen för kultur och estetik gratulerar idéhistorikern Sara Ekström som får Svenska Akademiens gustavianska stipendium om 50 000 kronor.
Möt organisationsteamet bakom Stockholms internationella konferens för forskning inom yrkeskunnande och lärande. Hur har den utvecklats genom åren och varför hålls den på en Viking Linebåt?
Stockholms universitet har utsett 2024 års hedersdoktorer, som på ett utmärkande sätt har bidragit till universitetets forskning och utbildning. Inom juridik tilldelas hedersdoktoratet till Phoebe Okowa, professor i internationell rätt vid Queen Mary, University of London.
Natalia Volvach får pris från Högskoleföreningen för avhandlingen From Words to Voids. Absencing and Haunting in Crimean Semiotic Landscapes. Högskoleföreningen har beslutat om att dela ut pris för framstående vetenskaplig prestation 2023 till tre doktorsavhandlingar. Avhandlingen, som är välskriven och övertygande, lyfter angelägna teoretiska frågor om språkets roll för att skapa mening i tider av konflikt.
Frederik-Emil Friis Jakobsen, doktorand i idéhistoria vid Stockholms universitet, ger ett historiskt perspektiv på landsortscykling i tidskriften Baggrund.
Fortsatt höga fosforhalter längs Svealands kust orsakar algblomningar och grumligt vatten, och gör det svårt att uppnå målet med god ekologisk status. Lokala åtgärder räcker inte till för att åtgärda alla problem, utan storskaliga förbättringar av hela Östersjön behövs.
Satsning på tvärvetenskaplig forskning inom humaniora och samhällsvetenskap.
Rinkeby Folkets Hus bjöd in unga som funderar på att studera vidare efter gymnasiet till en utbildningsmässa i fredags förra veckan. På plats vid mässan fanns flera institutioner inom Samhällsvetenskapliga fakulteten på Stockholms universitet. Forskare, studenter och personal från Statistiska institutionen, Nationalekonomiska institutionen, Sociologiska institutionen och Socialantropologiska institutionen deltog på utbildningsmässan. – Sök det du själv vill, inte vad någon annan tycker, men också något som ger dig mat på bordet, sade Adam Jacobsson, studierektor på Nationalekonomiska institutionen. Läs mer här
Är humaniora som vetenskap en lyx som universiteten kan ägna sig åt i goda tider? Eller är humanistisk kunskap en så självklar del av vår vardag att vi kanske inte ser dess betydelse för samhällsutvecklingen? Vi tittar närmare på två böcker om humanioras betydelse för efterkrigstidens svenska samhälle.
Konstvetaren Anna Näslund har utsetts till Fullbright Scholar och affilierad till History of Art Department vid University of California Berkeley. Hon kommer att bedriva forskning inom projektet Pictorial Commodities under sin vistelse i höst.
Den senaste tidens ökning av konflikter och spänningar mellan olika grupper runt om i världen belyser behovet av att hitta vägar för att kunna ena människor från motsatta sidor.
Ringar med inbyggda sensorer och glasögon som registrerar minsta ögonrörelse. När våra prylar kontinuerligt samlar in data om hur vi mår och beter oss kan vi få skräddarsydda tips som hjälper oss i vardagen. Men det finns en risk att den personliga integriteten går förlorad.
Nätverket NätMin grundades för 10 år sedan att dryfta aspekter som är gemensamma eller unika för de nationella minoritetsspråken och som representeras på högskolenivå. Institutioner som ingår i nätverket har fått riktad finansiering för att ansvara för dessa språks lärarutbildningar, tillika för deras ämnesundervisning.
Sabrina Norlander Eliasson, professor i konstvetenskap, intervjuas av Vatican News om sin forskning på kvinnliga kloster i tidigmoderna Rom.
Våtmarker spelar en viktig roll för bland annat klimat, biologisk mångfald och vattenrening. Med uthållighet och rätt skötsel går det att återfå förlorade ekologiska funktioner, men en enskild våtmark kan inte lösa flera utmaningar samtidigt. För att uppnå bästa möjliga effekt behövs en mångfald av våtmarker i ett landskap, skriver forskare från Stockholms universitet i en ny policy brief. Att anlägga eller återställa våtmarker presenteras ofta som en lösning för att hindra utsläpp av växthusgaser. Satsningar på att återskapa miljöerna har återkommande presenterats i hopp om att också lösa andra utmaningar, som att fånga upp näring eller buffra mot torka och översvämningar. Frågan om återvätning utreds också som ett led i EU:s mål att restaurera skadad natur för att motverka klimateffekter och minska hot mot biologisk mångfald.
Maksymilian M. Kuźmicz representerar Stockholms universitet vid den åttonde upplagan av Science Today - ett liveevenemang där unga forskare berättar om aktuell forskning. Denna gång under temat "Människa och maskin".
Vid forskningsanläggningen CERN finns Large Hadron Collider (LHC), världens största partikelaccelerator. Under tre års tid har acceleratorn vidareutvecklats och i april startade man verksamheten på nytt. Sara Strandberg är professor på Fysikum och är verksam vid CERN, Europeiska organisationen för kärnforskning i Schweiz. Här berättar hon mer om hur hon blev intresserad av fysik och hennes forskning vid ATLAS-experimentet. Sara diskuterade ofta astronomi och fysik med sina föräldrar under uppväxten. Hennes intresse växte med tiden och så småningom började hon studera på Projektlinjen på Fysikum. – Hälften av tiden var kurs och den andra hälften bestod av projekt. Det var ett bra sätt att komma i kontakt med forskargruppen i partikelfysik och utbildningen var samarbetsorienterad. Examensjobbet gjorde Sara på D0 (D-noll), ett experiment vid en partikelaccelerator på Fermilab i Chicago, och hon doktorerade även där. I samband med en postdoc-tjänst på Berkeley började hon forska på ATLAS-experimentet vid CERN. Hon fick sedan ett forskaranslag från Vetenskapsrådet och kom tillbaka till Fysikum med ett lektorat 2011. Därefter har Sara varit tillsvidareanställd. – Mitt fokus ligger på att söka efter utvidgningar av standardmodellen som kan förklara universums mörka materia och Higgsmassans finjusteringsproblem. Främst söker jag efter den supersymmetriska partnern till toppkvarken. Sedan 2018 leder jag SHIFT-projektet, ett femårigt projekt finansierat av Knut och Alice Wallenbergs stiftelse där vi utvecklar och söker efter modeller som inkluderar partnerpartiklar till toppkvarken i syfte att lösa Higgsmassans finjusteringsproblem.
Programmet Wallenberg Scholars stödjer och stimulerar några av de mest framgångsrika seniora forskarna vid svenska universitet. Anslaget är femårigt med möjlighet till en femårig förlängning. Det finns för närvarande 88 aktiva Wallenbergs Scholars och Emil Bergholtz blev nyligen utnämnd. Sara Strandberg fick en förlängning om fem år. Sara medverkade den 12 april i Sveriges Radios program Vetenskapsradion med ämnet Higgspartikeln.
