Programmet Wallenberg Scholars stödjer och stimulerar några av de mest framgångsrika seniora forskarna vid svenska universitet. Anslaget är femårigt med möjlighet till en femårig förlängning. Det finns för närvarande 88 aktiva Wallenbergs Scholars och Emil Bergholtz blev nyligen utnämnd. Sara Strandberg fick en förlängning om fem år. Sara medverkade den 12 april i Sveriges Radios program Vetenskapsradion med ämnet Higgspartikeln.
Emil Johansson Bergholtz är professor i teoretisk fysik på Fysikum. Han är utnämnd både till Wallenberg Academy Fellow och Wallenberg Academy Scholar. - Det var en slump att jag kom in på ämnet fysik. Jag tyckte om att lösa problem och sådant som gav motstånd. Men utan forskargrenen är det inte säkert att jag fortsatt med fysik. Det var roligt och inspirerande med avancerad problemlösning som fanns på utbildningen, säger Emil Bergholtz.
På lördagskvällen den 20 april medverkar Paula von Wachenfeldt, docent i modevetenskap, Stockholms universitet i Kulturnatt Stockholm. Hon kommer då att föreläsa om lyxens betydelse för samhällsutvecklingen. Föredraget "I praktens sken" ges vid två tillfällen under kvällen, dels mellan 19:30-19:45 dels mellan 20:00-20:15.
Den 26:e april släpps antologin "Se där! En guide till Djurgårdens minneslandskap" där tolv etnologer och kulturhistoriker låter oss se Djurgården med nya ögon.
Professor Jessica Sjöholm Skrubbe undersöker i en ny artikel Sturm-rörelsens marknadsföring av konst via vykort.
I en värld där tekniken ständigt utvecklas och förändrar vårt sätt att leva, är det inte förvånande att också den juridiska sektorn genomgår en evolution. Men vad krävs av framtida lagstiftning för att kunna följa med utvecklingen, och riskerar vi att demokrati ersätts av teknokrati? Detta analyseras i en studie av professor Peter Wahlgren.
Linn Holmberg, docent i idéhistoria, har skrivit en artikel om historien bakom Sven Rinmans ”Bergwerks lexicon” (1788–1789), det första svenska uppslagsverket om gruvnäring och bergsvetenskap.
Sommaren startar tidigt i årets Algforskarsommar, när medborgarforskningsprojektet går in på sitt fjärde år. Vi börjar redan i början av april, med en studie av blåstångens mognad i Östersjön. Nu letar vi efter entusiastiska medborgarforskare som kan tänka sig att ta sina algforskarpromenader vid stranden redan i den tidiga våren.
Läsfrämjarorganisationen Indigenous Literacy Foundation (ILF) i Australien tilldelades den 9 april 2024 Astrid Lindgren Memorial Award.
Kvantteknologins potential är enorm men är idag till stor del begränsad till laboratoriernas extremt kalla miljöer. Nu har forskare vid Stockholms universitet, Nordiska institutet för teoretisk fysik och Ca’ Foscari-universitetet lyckats visa hur man med hjälp av laserljus kan framkalla kvantbeteenden i rumstemperatur – och få icke magnetiska material att bli magnetiska. Genombrottet förväntas bana väg för snabbare och mer energieffektiva datorer, informationsöverföring och datalagring.
Thomas Götselius, professor i litteraturvetenskap, håller två gästföreläsningar vid University of California, Berkeley den här veckan.
I en ny avhandling vid Stockholms universitet har doktoranden Brendan Munhall undersökt nyanlända elevers erfarenheter och utmaningar i gymnasievalet i Stockholmsområdet. Ett konkurrensutsatt utbildningssystem med över 200 skolor att välja mellan gör valet till en tuff utmaning. Resultatet visar att en stor andel av gymnasieskolorna i praktiken inte var tillgängliga för de nyanlända eleverna, vilket begränsade deras utbildningsmöjligheter.
Sabrina Norlander Eliasson, professor i konstvetenskap, intervjuas om sin forskning på plafondmålningen i Riddarhuset i Stockholm.
Att lösa komplexa frågor om hur hav och klimat påverkar varandra, och vilka samhällseffekter som följer, kräver flera expertiser. I en ny forskarskola får doktorander från naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga och juridiska discipliner vid Stockholms universitet en unik möjlighet att lära sig hur kombinerade metoder och tydlig forskningskommunikation kan bidra till en mer hållbar förvaltning av kustområden. Vad förenar studenter i vitt skilda ämnen som maringeologi, företagsekonomi och ekotoxikologi? De kan alla bidra med viktiga perspektiv som behövs för att besvara frågor om samhällsutmaningar och lösningar när kustnära hav står inför ett förändrat klimat. Vid starten av den nya forskarskolan Perspectives on climate change in coastal seas i mars introducerades 14 nya doktorander till ett omfattande forskningsområde där deras fokus kommer att ligga under de kommande åren. – Jag känner mig stolt över att vara en del av det här programmet, och även om det tvärvetenskapliga sammanhanget är nytt för mig så tror jag att jag har mycket att bidra med, säger Emma Flévaud, doktorand i miljörätt. Lägger nya pusselbitar Flera klimatrelaterade påfrestningar som försurning, syrebrist och stigande temperaturer påverkar havsmiljöer på olika sätt. Förändringarna bidrar till till att potenta växthusgaser, som lagrats i marina sediment och ekosystem frisätts och når atmosfären, vilket i sin tur förstärker klimateffekterna. Under goda förhållanden med välmående ekosystem har kustzonerna däremot en effektiv kollagringskapacitet och kan fungera som viktiga kolsänkor. – Om vi förvaltar våra kustzoner på rätt sätt kan de globalt bidra med 20 procent av de utsläppsminskningar vi behöver för att uppfylla Parisavtalet, säger Christoph Humborg, vetenskaplig ledare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum och en av initiativtagarna till den nya forskarskolan. Detta komplicerade pussel är delvis studerat och beskrivet inom forskningen, men flera frågor återstår om kopplingarna mellan klimatförändringar, biologisk mångfald och kustzonernas fulla potential att fungera som en naturbaserad klimatlösning. I forskningssamarbeten som CoastClim undersöker forskare inom ekologi, modellering, marin fysik och atmosfärsvetenskap dessa kopplingar. Studenterna från Stockholms universitet kommer att undersöka närliggande frågor som ger mer kunskap till den bilden.
I ett avsnitt av Sveriges radio P1:s reflekterande samtalsprogram Filosofiska rummet är idéhistorikern Isabelle Ståhl är en av gästerna. Cecilia Strömberg Wallin leder ett samtal om hur det kommer sig att vi ser ett nytt intresse för psykedelika i vår tid och hur det skiljer sig genom historien? Medverkar gör även skribenten Leonidas Aretakis, chefredaktör på Flamman.
I ett nytt forskningsprojekt vid Stockholms universitet undersöks undervisning av språk och litteracitet ur ett brett perspektiv. Syftet är att bidra med ny kunskap om de obeforskade undervisningspraktiker som finns för vuxna inom anpassad och alternativ utbildning.
Mattias Mannervik, professor vid Institutionen för molekylär biovetenskap, berättar om hur hans forskning på bananflugor bidrar till en bättre förståelse för hur gener kontrolleras på molekylär nivå. Förhoppningen är att forskningen även leder till effektivare behandlingar mot blodcancer. För att läsa mer om Mattias forskning och hans forskargrupp på engelska, följ länkarna nedan. Group Mannervik Transcription, coregulators and histone acetylation
Christopher Landstedt, universitetslektor i konstvetenskap, ger en historisk kontext på företeelsen konfetti i Sveriges radios magasin Stil. Avsnittet handlar om starka färger inom olika delar av konst och kultur. Christopher Landstedt intervjuas utifrån sin forskning om festkultur i historien. Han berättar till exempel att traditionen att kasta små föremål, likt de vi idag kallar konfetti, på dem som firas går att spåra ända tillbaka till antiken och senare den italienska renässansen. Under 1700-talet var det populärt att kasta godis inslaget i färgglatt papper. Att kasta små pappers- eller plastlappar på festföremål kan spåras tillbaka till 1800-talets Milano och tygverksamhet och skrädderier. Sidentyger var strimlade och sedan färgade i olika kulörer och som man då helt enkelt kastade Christopher Landstedt om 1800-talets konfetti i Milano Inslaget med Christopher Landstedt kommer ungefär 43.30 minuter in i programmet:
Att drama kan främja lärande i olika ämnen har visat sig i en rad olika studier. Ett särskilt tacksamt område att använda metoden är inom utbildning i hållbarhetsfrågor. I en artikel i Lärare & Forskning kan du läsa om vad Eva Hallgren vid Institutionen för ämnesdidaktik har att berätta.
Tiina Rosenberg, professor emerita i teatervetenskap, skriver om Judith Butlers nya bok i Under strecket i Svenska Dagbladet. 1990 kom den betydelsefulla Gender trouble av den amerikanska filosofen Judith Butler ut. Nära 25 år senare återvänder Judith Butler till temat i Who’s afraid of gender? och undrar varför genus kommit att bli ett rött skynke för så många. Tiina Rosenberg har läst den. Den nya boken är alltigenom politisk. Butler menar att det som dagens auktoritära ledare kallar ”genusideologi” är en fantasm, skapad av rädslor och ångest beträffande genus, sexualitet och mänskliga relationer. Tiina Rosenberg Under strecket i SvD Läs understreckaren här: Svenska Dagbladets hemsida (för prenumeranter) Mediearkivet (för universitetets personal och studenter) Om Tiina Rosenberg Tiina Rosenberg är professor emerita i teatervetenskap vid Institutionen för kultur och estetik. Hon forskar på feministisk teater och teori, performance studies, genusvetenskap, queerstudier och kritisk teori. Mer om hennes forskning
Eva Hallgren och Sofia Cedervall har nyligen kommit ut med en rapport om hur drama och teater kan bidra till att förbättra hälsan för psykossjuka patienter. Här kan du läsa nyheten som Region Stockholm publicerat.
Tanja Schult, docent i konstvetenskap, deltar den 9 april i ett evenemang vid Landhaus i Innsbruck. Panelsamtalet handlar om hur vi kan hantera problematiskt kulturarv och hur konsten kan bidra att göra detta synligt, ställa till diskussion eller bearbeta. Det arrangeras i samband med utställningen Vom Gauhaus zum Landhaus vid Landhaus i samarbete med Institut für Zeitgeschichte, Samtidshistoriska institutionen vid Universitetet i Innsbruck. Läs mer på Land Tirols webbplats
I den tredje antologin i dilemmaserien tar Sofia Lundmark och Janne Kontio sig an didaktiska utmaningar specifika för barns fria tid och fritid. Genom röster från yrkesverksamma inom skola, fritidshem och fritidsaktiviteter, liksom från elever och föräldrar, ges inblickar i hur bland annat lärande, vänskapande och kommunikation sker och ser ut i barns förändrade fritid.
Under de senaste decennierna har invandringen från länder utanför EU till västländer ökat betydligt. På grund av olika kulturella bakgrunder, utbildningskvalifikationer och sociala band är den ekonomiska integrationen av dessa invandrare viktig för deras ekonomiska stöd såväl som för den ekonomiska tillväxten i värdlandet. Följaktligen utgör den stigande arbetslösheten ett hot som kräver flera ansträngningar för att integrera dem på arbetsmarknaden, och ett sätt som invandrare hanterar arbetslöshet är att välja entreprenörskap. Reema Akhtar disputerade med avhandlingen "What if your world is outside the oyster? How highly educated and skilled first-generation immigrant entrepreneurs develop opportunities in knowledge-intensive sectors" vid Marknadsföringssektionen, Stockholm Business School, den 20 mars. - "Jag ville studera hur invandrare kan möjliggöra att starta företag inom kunskapsintensiva sektorer" berättar Reema. "Jag har använt en sammanhållen syn på möjlighetsskapande och upptäckt, nämligen möjlighetsutveckling, som ligger i kärnan av företagarprocessen".
