Johanna Ethnersson Pontara, docent i musikvetenskap, skriver om skildringar av operasångerskan i film och tv under 2010-talet. Texten ingår i Klassisk musik i det moderna mediesamhället. Konstruktioner, föreställningar, förhandlingar med Tobias Pontara och Åsa Bergman som redaktörer. (Makadam, 2024). Utifrån två filmer och en tv-serie från 2010-talet diskuteras i kapitlet hur historiskt inflytelserika föreställningar om operasångerskan på samma gång reproduceras och utmanas. Operasångerskan och hennes sång framställs ofta som en både sublim och förenande kraft, ett ideal som samtidigt innebär en objektifiering av såväl sångerskan som hennes vokala uttryck. I kapitlet argumenteras det för att de produktioner som studeras även iscensätter en omförhandling av denna kvinnliga stereotyp och därmed skapar en plats för individualisering och bemyndigande.
Chiffer har genom historien använts för att bevara många hemligheter. Beáta Megyesi leder ett tvärvetenskapligt projekt där bland andra språkvetare, datavetare och historiker använder AI för att avkoda hemliga dokument.
Carin Franzén, professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, är tillsammans med Håkan Möller, professor vid Göteborgs universitet, huvudredaktör för en bok om Sveriges litteraturhistoria som beräknas publiceras 2028.
Att vara omgiven av grönska precis runt hemmet tycks påverka den psykiska hälsan positivt och är förenat med mindre uttag av antidepressiva läkemedel, som till exempel SSRI-preparat. Detta enligt en ny befolkningsbaserad forskningsstudie från Stockholms universitet, ledd av docent Cecilia Stenfors, som är publicerad i tidskriften Landscape and Urban Planning.
SOFI-forskarna Jan O. Jonsson och Carina Mood presenterade nyligen sina forskningsresultat vid en föreläsning på Kungliga Vetenskapsakademien. Deras forskning fokuserar på integrationen av barn och ungdomar med invandrarbakgrund i svenska skolor. Jonsson och Moods forskning visar bland annat att elever med utländsk bakgrund generellt har ett starkare skolengagemang och högre ambitioner jämfört med sina svenskfödda kamrater. Trots vissa utmaningar för nyanlända elever visar studien att integrationen i skolor går bättre än många tror. Hela föreläsningen är nu tillgänglig online här . Läs ständig sekreterare Hans Ellegrens reflektioner efter presentationen här .
För 120 miljoner år sedan levde föregångare till nutidens däggdjur. Tack vara dagens genforskningsteknik har det nu blivit möjligt att kartlägga hur olika proteiner var uppbyggda i denna tidiga föregångare till bland annat människan. I en ny studie har forskare vid Stockholms universitet visat hur det så-kallade frikopplingsproteinet UCP1 är nyckeln till att vissa däggdjur kan leva i kallt klimat. – Det finns ju inga tidsmaskiner, men med hjälp av genforskningstekniken har vi genetiskt kunnat ta oss mer än 100 miljoner år tillbaka i tiden", säger Susanne Keipert, forskare vid Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut och en av huvudförfattarna till en nyligen publicerad artikel i den vetenskapliga tidskriften Science. Forskarteamet, från Stockholms universitet har i ett samarbete med forskare vid Helmholtz München, Naturhistoriska museet i Berlin och University of East Anglia, gått igenom genstrukturen för det så-kallade frikopplingsproteinet UCP1 i ett stort antal nulevande däggdjursarter och baserat på det kunnat härleda hur genen varit uppbyggd i de tidiga föregångarna till dagens däggdjur. – Vi har återskapat hur proteinet faktiskt bildas inne i levande celler och på så sätt kunnat undersöka om den urtida versionen av UCP1 har fungerat på samma sätt som det gör i nulevande däggdjur, till exempel människan, säger Susanne Keipert. I nulevande däggdjur fungerar UCP1, som särskilt finns i den bruna fettvävnaden, som en värmegenerator som håller oss varma när vi är nyfödda och hjälper små däggdjur att klara sig i kyla. – Upptäckten är ett avgörande steg för att förstå hur metabolismen i dagens däggdjur har utvecklat sig, säger Martin Jastroch, professor vid Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut, och huvudförfattare till studien. Frågan om brunfettvävnadens uppkomst och utvecklingen av värmeproducerande UCP1 är viktig eftersom allt tyder på att aktivitet i det bruna fettet hos människor motverkar utvecklingen av fetma och därmed även av diabetes och kardiometabola sjukdomar. – Vi kan alltså ha nytta av att veta hur UCP1 fungerade för 100 miljoner år sedan när vi vill förbättra livsvillkoren för dagens människor säger Martin Jastroch. Läs mer och hitta studien: Läs mer om studien (på engelska): https://www.eurekalert.org/news-releases/1047217 Hitta studien “Two-stage evolution of mammalian adipose tissue thermogenesis” i Science: https://www.science.org/doi/10.1126/science.adg1947
Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut
Vid NORMA-konferensen i början av juni fick Inger Eriksson, Jenny Fred, Anna-Karin Nordin, Martin Nyman och Sanna Wettergren ta emot den prestigefyllda utmärkelsen NOMADs award. Priset delas ut till den bästa artikeln som publicerats i NOMAD under de tre senaste åren före konferensen.
Muddring kan vara en källa till övergödning i grunda havsvikar som tidigare förbisetts. Det är Högklykeviken på Gräsö i norra Roslagen ett exempel på. Viken har gått från att vara klar och frodig till en av de mest övergödda längs Svealandskusten. Nu försöker forskarna i projektet Levande vikar vända utvecklingen genom att behandla bottensedimenten med aluminium.
Vad berättar spontant uppkomna stigar om hur stockholmarna rör sig i stadens grönområden? Och hur påverkar stigarna i sin tur stadsplaneringen? Just samspelet mellan olydiga fotgängare och planerare är något som intresserar kulturgeograferna Andrew Byerley och Ulf Jansson.
Antologin ”Fintech Competition: Law, Policy, and Market Organisation” är volym 17 i skriftserien Swedish Studies in European Law som ges ut av Svenska Nätverket för Europarättsforskning. Redaktörer är Konstantinos Stylianou, Marios Iacovides och Björn Lundqvist.
En ny studie gjord av en internationell grupp astronomer avslöjar nya insikter om hur planeter kan bildas runt stjärnor med låg massa. Gruppen studerade en gasskiva runt en ung, stjärna med låg massa med hjälp av James Webb Space Telescope. Deras resultat kan möjligen ge oss information om vilken typ av planeter som kan bildas runt den här typen av stjärnor. Göran Östlin och Göran Olofsson, professor respektive professor emeritus vid Institutionen för astronomi vid Stockholms universitet, är två av de bidragande parterna. I en ny studie, utförd av en internationell grupp av astronomer, har en gasskiva runt en stjärna med låg massa observerats med hjälp av James Webb Space Telescope (JWST). Stjärnan är känd som ISO-Chal-147 och ligger ungefär 600 ljusår från jorden. Det är en ung stjärna med en ålder av 1 till 2 miljoner år och en massa på 11% av vår sol. Unga stjärnor har generellt en skiva av gas runt sig. Dessa typer av objekt kallas protoplanetära skivor. Med tiden börjar planeter bildas när gas samlas kring mindre objekt i skivan, vilket gör att de ackumulerar massa och blir större. På detta sätt kan ett stjärnsystem bildas runt stjärnan. Denna process är vad som hände i födseln av vårt eget solsystem.
Irene Elmerot antogs som doktorand inom forskarskolans tema Språk och makt 2018. Hennes korpusstödda avhandling Decoding Discourse: A corpus linguistic study of evaluative adjectives and group nouns in Czech print news media (1989–2018) beskriver hur olika grupper av människor har representerats i tjeckisk nyhetspress under tre årtionden efter Sammetsrevolutionen, med hjälp av adjektiv klassificerade enligt Subjectivity Lexicon for Czech (Veselovska & Bojar 2013).
Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska
I år uppmärksammas 40-årsjubileet av Den nordiska rättegångstävlingen. Under fyra dagar i juni hyllas fyra decennier av framstående juridisk utbildning inom processrätt och mänskliga rättigheter, byggd på ett framgångsrikt samarbete mellan de nordiska länderna.
Dirk Gindt, professor i teatervetenskap, håller kursen ”Publikens kroppar och känslor – en introduktion till performancestudier” vid scenkonstfestivalen Hangö teaterträff i Finland den 6–9 juni.
Digitala resurser kan vara en stor tillgång i skolan. Rätt använda kan de öka elevers lärande och delaktighet. Men många skolor har inte möjlighet att utnyttja potentialen i de digitala verktygen, anser Johanna Öberg.
Den 29 maj tillkännagav ordföranden för "International Council for Canadian Studies", Jane Koustas, att Christophe Premat har mottagit ett pris för sitt bidrag till utvecklingen av kanadensiska studier
Institutionen för kultur och estetik gratulerar Andrea Kollnitz som av rektor har befordrats till professor i konstvetenskap vid Stockholms universitet.
Stockholms universitets Östersjöcentrums ”fiskgrupp” har fått tillökning. Med projektfinansiering från Axel F och Vilna Lindmarkers stiftelse ska marinekologen Åsa Nilsson Austin och miljövetaren Sara Söderström komplettera och utveckla Östersjöcentrums forskning och kommunikation om Östersjöns fiskbestånd och fiskeriförvaltning. – Sedan tidigare består vår ”fiskgrupp” av en fiskforskare, en omvärldsanalytiker och en kommunikatör som har arbetat ihop i flera år. Med Sara och Åsa förstärker vi både det samhällsvetenskapliga perspektivet och de viktiga kopplingarna mellan utsjön, klimatet och kustens ekologi, säger Östersjöcentrums föreståndare Tina Elfwing. De båda forskarna anställs i det nystartade projektet Baltic Fish – forskning och kommunikation för hållbar fiskeriförvaltning , som finansieras av Axel F och Vilna Lindmarkers stiftelse. Med de nya forskarna på plats kan Östersjöcentrum ta ett bredare grepp på fler frågor och aspekter angående fiskebeståndens situation och den EU-gemensamma fiskeriförvaltningen. – En annan viktig del i denna satsning är att all den kunskap som finns hos de mer seniora medarbetarna får en chans att överföras till de nyrekryterade, yngre forskarna, säger Tina Elfwing. Koppla ihop kusten och utsjön Åsa Nilsson Austin är marinekolog och har tidigare bland annat forskat på stora rovfiskars betydelse för kustnära ekosystem samt hur andra delar av näringsväven påverkas av mängden rovfisk längs kusten.
Den 3 juni arrangerar Goethe-Institutet en jubileumskväll med anledning av att det i år är 150 år sedan den österrikiske författaren Hugo von Hofmannsthal föddes. Axel Englund, professor i litteraturvetenskap, är en av de medverkande.
Skolan står på tröskeln för nya reformer: både Gy25 med ämnesbetyg på gymnasial nivå och krav på att huvudmän ska väga in arbetsmarknadens behov i planeringen och erbjudandet av gymnasieutbildning. Vad får reformerna för konsekvenser för studie- och yrkesvägledningen och de vi vägleder?
Linus Salö har tilldelats ett forskningsanslag från Riksbankens Jubileumsfond för projektet "Humaniora under omställning: Humanistisk kunskap inför framtiden", med en budget på 6 168 659 kr. Projektet ska kartlägga det humanistiska forskningslandskapet i Sverige, med mål att finna sätt att bättre tillvarata forskningsområdes potential i framtiden.
%20Genrebild%202%20Johanna%20O%CC%88berg.jpg)
