Axel Englund, professor i litteraturvetenskap, presenterar sin forskning om musik och musicerande i den tidiga 1900-talsromanen vid Stockholms Humanistiska Förbund den 16 oktober.
I sin avhandling undersöker Erik Forsberg grundläggande moralpsykologi och tillhörande frågeformulär. Han har också utvecklat en ny programvara, D3mirt, som ger en mer detaljerad och visuell bild av hur moraliska värderingar kan mätas.
En cyberattack kan vara ett hot mot nationell säkerhet, och i Sverige är den generella kunskapen på området för låg. Det menar Gazmend Huskaj som vill se en satsning på offensiva cyberoperationer – på bred front i samhället.
Under oktober och november besöker konstvetaren Tanja Schult flera städer i USA i samband med sin forskning om samtida monument. Följ med på resan i hennes nystartade blogg. Tanja Schult är docent och universitetslektor i konstvetenskap vid Stockholms universitet. Hennes forskning handlar om att tolka och förstå bildproduktion som en del av historiska processer, speciellt vad gäller 1900-talets ’katastrofala århundrade’. Just nu arbetar hon med ett projekt om monumentens potential i dagens demokratier. Under sin resa i USA ska hon presentera sin forskning vid olika lärosäten som CUNY och Berkeley och göra research, det senare särskilt vid The National Memorial for Peace and Justice i Montgomery, Alabama, som Schult har redan tidigare skrivit om. Till exempel på sajten Liminalities: Reshaping American Identity Föreläsningsturnén och fältarbetet görs inom ramen för forskningsprojektet Monumentens demokratiska potential som finansieras av Riksbankens Jubileumsfond.
Institutionens forskare Charlotta Seiler Brylla och Elisabeth Wåghäll Nivre har tillsammans med språkforskare från flera lärosäten publicerat en debattartikel i Göteborgs-Posten med titeln "Akut brist på flerspråkiga gör Sverige mindre konkurrenskraftigt". Läs debattartikeln i Göteborgs-Posten ==>
Eddy Ardonne kommer från provinsen Zeeland i sydvästra Nederländerna. Han tog sin masterexamen på Leidens universitet och Phd i Amsterdam. Efter att ha varit Postdok i USA under fem år började han på Nordita och kom sedan till Fysikum 2012. Fram till i år har han varit lärare parallellt med forskningen. I augusti 2024 befordrade rektor honom till professor i kondenserade materiens teori.
Inflammation har fått ökad uppmärksamhet som en bidragande orsak till depressiva symptom. Frågan blir då om inflammationshämmande kosttillskott med omega-3 fettsyror kan användas som behandling vid depression? Daniel Lindqvist och Klara Suneson har gjort omfattande studier i ämnet och berättar om dessa, om vilka drabbade som kan bli hjälpta, och vad de menar med begreppet precisionspsykiatri. Klara berättar även om vad konst kan betyda både för patienter och för henne själv som person och psykiater.
Gravitoner, gravitationens kvantpartiklar, har tidigare ansetts omöjliga att observera. Nu har forskarna kommit fram till hur de kan upptäckas med hjälp av kvantsensorteknik.
Moiré-supergitter, strukturer som uppstår när två lager av tvådimensionella (2D) material överlagras med en liten vridningsvinkel, har varit i fokus för många fysikstudier. Detta beror på att de nyligen har visat sig vara värd för nya fascinerande oobserverade fysiska fenomen och exotiska faser av materia. (Phys.org)
Igor Pikovski har blivit intervjuad av Sveriges Radio om hur de kommer att använda en liten superkall resonanslåda och kvantsensorteknik för att upptäcka gravitoner. De menar att gravitoner kan upptäckas med hjälp av kvantsensorteknik. Dessa partiklar har tidigare ansetts omöjliga att observera. Igor Pikovski är universitetslektor på Fysikum.
Postdoktor Andrea Gallo är forskare i astropartikelfysik vid Fysikum, Stockholms universitet. Han föddes i Turin, Italien, och 2019 gjorde han sin doktorsexamen vid Gran Sasso Science Institute i L'Aquila. I mars 2021 kom han till Stockholm och Fysikum. Han arbetar nu i ALPHA-experimentet. Tillsammans med Jan Conrad kommer han att arbeta med ett projekt som utvecklar ett ramverk för simulering och analys av axionexperiment (kallat ASSAI). Projektet finansieras av ett anslag från Olle Engkvists stiftelse.
Ludvig Doeser studerade Teknisk fysik på KTH parallellt med att vara utställningsvärd på Tom Tits på fritiden. Under sitt masterprogram var han utbytesstudent i USA. Under 2021 gjorde han sitt exjobb med Jens Jasche och samarbetade med Magnus Axelsson på Fysikum. Sedan januari 2022 är han doktorand på avdelningen för Kosmologi, astropartikelfysik och strängteori - COPS. Han undervisar och ansvarar för outreach-evenemanget FysikShow. Ludvig tilldelas årets pris för att han avser att införa FysikShows experiment i fysikundervisningen.
Diskriminering, kulturella uttryck och hur politiska beslut och samhällsstrukturer formar livet för barn och unga i dagens Sverige var frågor som diskuterades under panelsamtal med forskarna bakom en ny tvärvetenskaplig antologi.
Med "läskris" menas inte bara att ungdomar läser mindre än tidigare, utan också att de har blivit sämre på att läsa. Själva läsavkodningen hinner inte längre bli tillräckligt uppövad under skoltiden. Samtal med skolminister Lotta Edholm, professor Linda Fälth, gymnasielärare Filippa Mannerheim och författare och akademiledamot Ellen Mattson vad som kan göras när vi inte längre kan räkna med en bokslukarålder där läsfärdigheten automatiseras. Moderator: Tomas Riad ledamot av Svenska Akademien och professor i nordiska språk vid Stockholms universitet. Inspelat av UR, Utbildningsradion den 27 september 2024 på Bokmässan i Göteborg. Arrangör: Svenska Akademien. Läskrisen = språklig förståelse minus avkodning? (2024-09-27 URplay.se) Tomas Riad, en av initiativtagarna till Intensivsvenska
När ForskarFredag 2024 gick av stapeln i Stockholm deltog två forskare från DSV: Alejandro Kuratomi Hernández och Beatrice Åkerblom. De berättade om sina forskningsområden – AI respektive programmeringsspråk – för varsin grupp 16–19-åringar. På köpet fick de med sig nyttiga erfarenheter av att prata populärvetenskapligt.
Svenska är huvudspråk i Sverige, och nu ska domstol avgöra i vilken grad det ska tillämpas inom vården. Måste den som behöver tolk betala för sig? Strävan att hushålla med allmänna medel är i sig lovvärd. Men tolkar är lika mycket till för läkarnas skull som för patienternas, skriver Magnus Dahnberg för Tolk- och översättarinstitutet.
En ny studie om arbetskraftsinvandring till Sverige visar att var femte invandrare från tredjeland saknar inkomst, trots att de har arbetstillstånd. Studien, som omfattar perioden 2000–2023, belyser både framgångar och allvarliga utmaningar för arbetskraftsinvandrare.
Litteraturvetaren Maria Wahlström skriver i Svenska Dagbladet om den amerikanska författaren.
Nu kommer Sveriges första stora och brett upplagda standardverk om barn- och ungdomslitteraturhistoria.
Doktorer och professorer från Institutionen för kultur och estetik uppmärksammades vid Stockholms universitets installations- och promotionshögtid i Stadshuset den 27 september 2024. Dessutom fick Karin Helander, professor emerita i teatervetenskap, motta Stockholms universitets guldmedalj av 8:e storleken i band.
Det visar ett forskningsprojekt som undersökt hur familjer i socialt utsatta områden rör sig och reser i vardagen. Trots närhet till samhällsservice, bra tillgång till kollektivtrafik och väl utbyggd gång- och cykelinfrastruktur framkom olika sociala och ekonomiska faktorer som bidrar till bristande mobilitetsrättvisa och i vissa fall ren transportfattigdom för barn och ungdomar.
Lyssna på Jobbfikapodden där Marie Nelson och Tove Eriksson tipsar om hur man löser situationer på jobbet när kollegornna pratar olika språk: att använda språkombud, att översätta viktig information till flera språk, att ta den moderna tekniken till hjälp och att ge bra förutsättningar att träna på svenska.
Jetströmmar är koncentrerade vindband i den övre atmosfären och de påverkar våra väderförhållanden. Mätningar av jetströmmen har gjorts sedan slutet av 1940-talet, men ett team av internationella forskare har med hjälp av årsringar i träd rekonstruerat jetströmmens variationer i Europa under de senaste 700 åren – och studerat dess inverkan på jordbruket – något som också kan förbättra möjligheten att förutsäga framtida klimat. Resultaten publiceras nu i tidskriften Nature. Jetströmmar färdas runt jordklotet på norra och södra halvklotet. Deras exakta platser är inte fasta utan skiftar som svar på förändringar i läget och intensiteten hos hög- och lågtryckssystem. Ibland agerar jetströmmar som en snabbt rinnande bäck och ibland som en långsamt slingrande flod. Jetströmmen bestämmer till stor del vädret under sommaren i Europa. – När jetströmmen är i en extrem nordlig position får vi svalare och blötare förhållanden över de brittiska öarna och varmare och torrare förhållanden över Medelhavet och Balkan. Detta är relaterat till de klimatförhållanden vi bevittnar just nu, som katastrofala översvämningar i Centraleuropa, säger en av studiens medförfattare Björn Gunnarson, forskare vid Institutionen för naturgeografi på Stockholms universitet. Direkta mätningar av jetströmmen har bara funnits sedan slutet av 1940-talet. Men med hjälp av långa serier av årsringar från träd från olika håll i Europa som fångar temperaturförändringar kunde forskargruppen rekonstruera jetströmsvariationer tillbaka till år 1300. Genom att studera existerande serier av historiska data över kyrkoskatt, spannmålspriser, vinskördar och epidemier så kunde forskarteamet jämföra dessa med rekonstruktionen av jetströmmen som de själva tagit fram. Forskarna fann bland annat att när pestpandemin digerdöden drabbade Europa 1346–1353 befann sig jetströmmen i en extrem nordlig position över Europa. Studien visar att epidemier inträffade oftare på de brittiska öarna när jetströmmen befann sig längre norrut. Eftersom somrarna var blöta och kalla rådde ofta missväxt och förhållandena var mer gynnsamma för att sprida sjukdomar bland både djur och människor. – Det fanns många andra, mer välkända, klimatfaktorer än jetströmmen som också kraftigt påverkade skördarna och sjukdomsspridning. Men det är första gången som det har kunnat beläggas att jetströmmens position påverkade levnadsförhållanden i Europa redan under medeltiden, säger en av studiens medförfattare Fredrik Charpentier Ljungqvist, professor vid Historiska institutionen på Stockholms universitet. Resultaten kan bidra till att förbättra klimatmodeller för att förutsäga framtida klimat. Mycket forskning har på senare år fokuserat på hur jetströmmen påverkas till följd av den globala uppvärmningen. – Det är svårt att dra slutsatser om du bara har 60 års data, vilket är anledningen till att en rekonstruktion som går tillbaka 700 år är otroligt användbar, avslutar Björn Gunnarson. Kontakt Björn Gunnarson , forskare vid Institutionen för naturgeografi, Stockholms universitet Fredrik Charpentier Ljungqvist , professor vid Historiska institutionen, Stockholms universitet Detta pressmeddelande finns på My Newsdesk. Se pressmeddelandet på My Newsdesk
Karin Dirke, professor i idéhistoria, gästar Sveriges radios fördjupande nyhetsmagasin Studio Ett i ett inslag om att EU vill minska vargens skyddsstatus. I intervjun sätter Karin Dirke människans relation till vargen i Sverige i ett historiskt perspektiv. Hon har till exempel tittat på material så långt tillbaka som 1700-talet där vargen beskrivs. Om Karin Dirke Karin Dirke är professor i idéhistoria och biträdande prefekt vid Institutionen för kultur och estetik. Hon ägnar sig framför allt åt forskning inom Human-Animal studies och miljöhumaniora. Mer om Karin Dirkes forskning
