Fysikum vid Stockholms universitet ska ta emot en kvantprick som har varit på en resa genom hela Europa. Projektet ”QuanTour” är ett initiativ för att visa upp en kvantljuskälla när den reser genom 12 institut i Europa, allt som en del av UNESCO:s internationella år för kvantvetenskap och vetenskap och teknik, 2025, som valts för att uppmärksamma att det är 100 år sedan den första utvecklingen av kvantmekaniken.
Litteraturprofessorn Boel Westin gästar Bildningspodden och introducerar en finlandssvensk gigant, i samtal med Hedvig Ljungar.
En omfattande medborgarforskningsstudie har avslöjat oväntade förändringar i blomegenskaper hos gullvivan, en viktig modellart för insektspollinerade växter. Studien, som nyligen publicerades i Journal of Ecology, visar hur förändringar i markanvändning och klimat kan påverka växters reproduktionssystem i Europa. Tusentals medborgare i 32 länder har hjälpt oss att samla in observationer av gullvivor från över 5 200 platser runt om i Europa, säger Sara Cousins som är professor i naturgeografi vid Stockholms universitet och nationell samordnare för studien.
De senaste årens samhällsdebatt har lyft frågor om sexualitet, samtycke och relationer, vilket lett till nya krav på både skolans undervisning och lärarutbildningar. Det senaste numret av ”Utbildning och Demokrati” samlar aktuell forskning om hur dessa frågor hanteras i skolan och hur utbildningsvetenskapen utvecklas inom området.
Det råder delade meningar bland både allmänheten och i expertkåren om användningen av algoritmer inom kritiska områden som rättsväsende, finans och socialtjänst. Farhågorna handlar ofta om potentiella felkällor kopplade till algoritmer samt om risken att människor felaktigt bortser från algoritmbaserade rekommendationer.
Litteraturvetaren Sofia Nilsson Warkander skriver om den nya romantiska komedin i tidskriften The Conversation.
Trots att alla barn har rätt till konst och kultur råder skillnader i barns och ungas deltagande i kulturlivet. Denna ojämlikhet lyfts nu som tema i årets upplaga av universitetets stora symposium om barnkultur.
Formell chefsposition innebär inte alltid störst inflytande i en organisation. Forskning av Susanne Andersson, universitetslektor vid Institutionen för pedagogik och didaktik vid Stockholms universitet, visar hur sociala maktstrukturer på arbetsplatser blir särskilt tydliga i mötessammanhang.
Havsforskare från Stockholm och Helsingfors har tillfälligt bytt forskningsplats – från Östersjön till Nya Zeeland. Under tre veckor utforskar de utsläppen av växthusgaser längs Nya Zeelands kuster med hjälp av sina unika forskningsinstrument. De preliminära resultaten styrker det forskarna tidigare sett i Östersjön: att stressade och förstörda kustmiljöer avger växthusgaser, vilket gör det viktigt för klimatet att de förvaltas väl.
I USA har det nyligen utfärdats en nationell varning för att intensivt föräldraskap kan utgöra en folkhälsorisk, och frågan har nu börjat debatteras i Sverige. Sociologerna Sunnee Billingsley och Stefanie Möllborn vid Stockholms universitet som bland annat forskar om attityder kring intensivt föräldraskap i Sverige, ser att detta påverkar mammors hälsa negativt.
"Nordic Journal of Francophone Studies" har erhållit forskningsanslag från Magnus Bergvalls Stiftelsen för publiceringen av ett kommande nummer med titeln ”Estetik av kollaps i den franskspråkiga världen” Numret planeras att ges ut under våren 2025, och utlysningen för bidrag finns att läsa på: fabula.org För mer information om tidskriften, besök: franorfon.org För information om Magnus Bergvalls-stiftelsen, besök: magnbergvallsstiftelse.nu
"Nordic Journal of Francophone Studies" har fått forskningsanslag från Lars Hiertas Minne-stiftelsen för publiceringen av ett nytt nummer
Efter att ha disputerat i Uppsala och senforskat på Nordita i Köpenhamn och Umeå universitet gick han vidare till universitetet i Swansea, Wales. Så småningom återvände han till Sverige och Fysikum. Han bor i Uppsala åter igen och har två utflugna döttrar som studerar biologi och idéhistoria. - Sedan 2010 har jag ett lektorat på Fysikum och forskar om antiatomer och antijoner. Många forskare ingår i det internationella samarbetet ALPHA som publicerat en artikel i Nature Physics i januari 2025.
Tanja Schult, docent i konstvetenskap, medverkar i en publikation om störtade monument och diversitet inom monumentkulturen idag.
Utseenden, berättelser och känslor. Det är tre aspekter som nämndemän tänker på när det kommer till brottsoffers trovärdighet, visar en ny studie av Anita Heber, professor i kriminologi, och Tea Fredriksson, forskare i kriminologi vid Stockholms universitet.
Socker är en produkt som är allmänt tillgänglig och som konsumeras mycket idag. På 1600-talet var det dock en mycket exklusiv vara och den svenska sockerproduktionen var baserad på importerade sockerrör. Produktionen var mer eller mindre hantverksmässig och skedde i liten skala. Detta förändrades då man kunde producera socker ur sockerbetan.
Empati är en av människors mest grundläggande förmågor. Men vad händer egentligen i hjärnan när vi sätter oss in i en annan persons känsloläge? Och hur lockas empatin fram? Detta fascinerar lingvisten Gláucia Laís Salomão.
Vid skolstart har barnen olika språkliga tillgångar i ryggsäcken. Hur ser de skiftande förmågorna ut – och vad beror de på? Det ska lingvisten Signe Tonér studera i ett nytt projekt som fått stort bidrag av Vetenskapsrådet.
Boel Hackman, professor i litteraturvetenskap, samtalar i podden Verket om Edith Södergrans dikt med Paulina Helgesson.
Ett nytt working paper från SOFI visar att en sex månaders betänketid vid skilsmässa kan minska risken för separation och ge barn bättre förutsättningar att slutföra gymnasiet.
Har du någonsin undrat vad insekter gör under vintern? Fantastiska insekter i vinterdvala kan överleva de kalla vintermånaderna, skriver Anna Brødsgaard Shoshan på nyhetssajten The Conversation. Artikeln har översatts från engelska till svenska och återpubliceras här nedan.
Regeringen har förordnat Stina Bratt, jur.dr. i civilrätt, att ingå som expert i den utredning som har i uppdrag att genomföra ett nytt EU-direktiv om produktansvar i syfte att anpassa reglerna till utvecklingen och skapa bättre balans mellan näringsidkare och konsumenter.
Historieprofessor Heiko Droste intresserar sig för nostalgi som historiebruk – och som historisk erfarenhet. Kan nostalgi vara en direkt ingång till historien? – Tycker du om nostalgi? Det frågar Heiko Droste, historieprofessor särskilt inriktad på stads- och kommunhistoria. Och vem tycker inte om det? Historiker, tydligen. – Historiker i allmänhet tycker illa om nostalgi. De ser det som en typ av historieförfalskning. Våra vetenskapliga regler berättar för oss att vi inte har tillgång till den verkliga historien, och hur människor tänkte och kände. Det enda vi har tillgång till är deras beskrivningar som hittas i olika arkiv. Människor lämnade efter sig dessa beskrivningar, för det mesta dock utan att vilja berätta om sina känslor. Med hjälp av det materialet kan vi skapa representationer över historien som ett försök att närma oss det förflutna. – En känslomässig koppling till historien, en emotionell upplevelse av den så som nostalgin erbjuder anses dessutom inte möjligt för en akademisk historiker. Historiker bedriver sin forskning övertygade om att deras personliga erfarenheter inte kan spela någon roll. Historien går att blicka tillbaka på – men inte känna med. Frågan som Heiko Droste blivit intresserad av handlar om huruvida upplevelsen av nostalgi kan ha något värde som historisk erfarenhet – och om historiker skulle kunna använda sig av känslan som en del av sin metod. – Nostalgi fungerar. Studier i psykologi visar att nostalgi verkligen får människor att må bättre. Att sitta runt en fysisk eller metaforisk lägereld och dela minnen – egna eller andras – kan få oss att känna oss varmare, gladare och mer tillhörande, om så bara för en stund. Nostalgiska känslor är även ett väl använt verktyg i städers historiebruk. Heiko Droste tar som exempel städer och stadsdelar i Sverige som ställt ut eller publicerar historiska bilder från platsen i samband med till exempel firande eller ombyggnation. – Bilderna ska framkalla en emotionell reaktion hos dem som ser dem. De kan förstås även av dem som inte själva varit på platsen. Nostalgi kan hjälpa till att skapa en känsla av kontinuitet på en plats, vare sig den finns kvar eller inte – och kanske kan den få invånarna att i högre utsträckning acceptera ombyggnationer och rivningar, om platsens minne emotionaliseras.
Vi gratulerar Pontus Folkesson, disputerad vid Historiska institutionen vid Stockholms universitet 2024, som i dagarna har tilldelats ett tvåårigt postdok-stipendium från Olle Engkvists Stiftelse för forskningsprojektet ”Social mobilitet genom 1600-talets skola”. – Det känns verkligen fantastiskt! hälsar en glad Pontus Folkesson. – Två års finansiering ger möjlighet att fokusera på forskningen. Jag ser också fram emot att samarbeta med kollegor på institutionen och ta del av den sociala och akademiska miljön. I projektet kommer Pontus att undersöka sambandet mellan skola och social mobilitet i 1600-talets samhälle. Ett särskilt fokus kommer att riktas till utbildningens betydelse för skolelevers olika karriärvägar. Genom att analysera elevers bakgrund, giftermålsmönster och karriärval kommer de villkor som formade den sociala mobiliteten att analyseras.
