Nyheter forskning

  • AI i skolan – hur långt har vi kommit?

    AI är på frammarsch i alla delar av samhället – skolan är inget undantag. Men i den nybyggaranda som råder finns en risk att verktyg som saknar vetenskapligt stöd införs i undervisningen. Det kan få allvarliga konsekvenser.

  • Lekfull livsfilosofi i berättelserna om mumintrollen

    I år är det 80 år sedan Tove Janssons första muminbok kom ut och intresset för böckerna och mumintrollen verkar inte avta. Samspelet mellan gestalterna, längtan efter gemenskap och en humor som tittar fram bredvid det skrämmande i tillvaron – det är några aspekter som gör Tove Janssons berättelser så älskade, tror litteraturforskarna Boel Westin och Elina Druker.

  • Reflektioner om barns rätt till delaktighet i den sociala barnavården

    David Pålsson, docent i socialt arbete vid Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet, har skrivit ett inlägg på Barnrättsbloggen där han berättar om resultaten från en studie som granskat omfattning och hinder för barns delaktighet i barnavårdsutredningar.

    Stockholms barnrättscentrum

  • Åter till frågan om angiveri och informationsutbyte

    Pernilla Leviner och Amanda Johansson Köves, professor resp. doktor i offentlig rätt vid Stockholms universitet, har publicerat ett inlägg på Barnrättsbloggen i vilket de analyserar regeringens förslag om informationsplikt som presenterades i ett betänkande från november 2024.

    Stockholms barnrättscentrum

  • Detaljerade bilder av hur proteiner veckas

    Proteiner är livets byggstenar. De bygger upp våra celler, sköter signalöverföring och transporterar ämnen. Men för att fungera korrekt måste de få sin exakta tredimensionella form. Gunnar von Heijne visar hur proteinveckning går till på en detaljnivå som tidigare varit otänkbar. Se film om Gunnar von Heijnes forskning.  Varje funktion i våra kroppar, från att andas till att tänka, styrs av proteiner. Dessa molekyler är långa kedjor av aminosyror som byggs upp i cellernas proteinfabriker, ribosomerna, baserat på ritningar från vårt DNA. Men kedjan måste vikas rätt för att proteinet ska få sin funktion. Om det går fel kan det bildas klibbiga klumpar, vilket sammankopplas med sjukdomar som Alzheimer, Parkinson och vissa tumörsjukdomar. Forskare har länge studerat proteinveckning utanför cellen, i provrör, genom att först veckla upp färdiga proteiner och sedan låta dem återta sin struktur. Men denna metod skiljer sig från hur cellen arbetar i verkligheten. Proteinerna veckas ofta redan medan de växer fram, aminosyra för aminosyra, ur ribosomerna. Gunnar von Heijne och hans grupp har utvecklat en egen metod, Force Profile Analysis, FPA, som ger helt nya insikter om hur proteinveckningen går till. Läs hela artikeln på webben hos Knut & Alice Wallenbergs Stiftelse

  • Samarbete – nyckeln till matematiska genombrott

    När det gäller forskningsframsteg inom matematiken handlar det mycket om tur, menar Dan Petersen. Samtidigt är det lättare att ha tur genom att odla samarbeten med andra matematiker världen över. Något som nu blir enklare tack vare att han blivit Wallenberg Scholar.

  • NOOS 2025

    I februari stod AES värdar för NOOS 2025, vilket är en årlig tvärvetenskaplig konferens för doktorander som studerar styrningsfrågor i offentlig sektor. I år deltog doktorander och handledare från 12 olika lärosäten i Sverige. Konferensen finansierades av FORTE. Vid konferensen hölls även en paneldiskussion ledd av Åsa Plesner, doktorand vid Företagsekonomiska institutionen vid Stockholms universitet. Temat för paneldiskussionen var " Perspektiv på forskningsperspektiv - om relationen mellan offentlig förvaltning och förvaltningsforskning " och deltagande i diskussionen var Anna Ekström, fd utbildningsminister och fd generaldirektör Skolverket, Magnus Hedenskog, AES, Regeringskansliet, och Fredrika Wiesel, AES, Företagsekonomiska institutionen, Stockholms universitet.

    Akademin för ekonomistyrning i staten

  • Disputation ekonomisk historia - Enrique Antonio Mejía

    28 februari försvarade Enrique Antonio Mejía framgångsrikt sin avhandling "Productivity and Plunder: Soybean frontier expansion and soil nutrient loss in the Argentine countryside".

    Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer

  • ”En pandemi är mycket farligare för vissa grupper i samhället”

    Hallå där Karl Gauffin, forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet. Det har i dagarna rapporterats i nyhetsmedierna om ett nytt coronavirus från Kina och man talar om risk för nya pandemier. Med erfarenhet från det tidigare viruset, covid-19, som drabbade en hel värld, vad kan du säga om detta? Tror du att det, eller något annat virus, kommer drabba oss på ett liknande sätt som pandemin som startade 2020?

    Institutionen för folkhälsovetenskap

  • "Det här är inte något som man kan vifta bort"

    Självmord, misshandel och överdoser – tredubbling av allvarliga händelser i polisens arrester visar ny statistik från Polismyndigheten på tagit fram på uppdrag av SVT. Emelí Lönnqvist vid Kriminologiska institutionen kommenterar.

    Kriminologiska institutionen

  • Ny modell ger bättre befolkningsuppskattningar

    Forskare i demografi har utvecklat en modell som ger mer exakta uppskattningar av befolkningsstorlekar än de modeller som för närvarande används av statliga organisationer. Den nya metoden kan ha betydelse för politiska beslut, tror Elenora Mussino, en av forskarna bakom studien. Nuvarande metoder för uppskattning av befolkningsstorlek bygger i hög grad på information i befolkningsregister. Om individer som lämnat landet eller gått bort finns kvar i vissa register kan det leda till en överskattning av befolkningsstorleken. Detta fel kan få negativa samhällseffekter. – Det kan till exempel se ut som att inaktiviteten hos migranter är högre än den är, eller att fertiliteten är lägre än den är. Detta kan påverka den offentliga diskussionen, vilket i sin tur kan leda till andra konsekvenser som politiska beslut, säger Eleonora Mussino.

    Sociologiska institutionen

  • Ana Predojevićs forskargrupp deltog i QuanTour och firar Quantum-året

    2025 är UNESCO:s internationella år för kvantvetenskap, och som en del av detta initiativ togs en kvantljuskälla med på en 12 månader lång turné till 12 institut i Europa. ”Vi deltog i QuanTour-projektet och genomförde experiment på kvantpunktskällan i februari”, säger Ana Predojević och hennes forskargrupp vid institutionen för fysik.

    Fysikum

  • Unga migranter anpassar sig till svenska normer om barnafödande

    Personer som flyttar till Sverige i unga år är mer benägna att anpassa sig till svenska normer om barnafödande än de som migrerat som vuxna, enligt en ny studie i sociologisk demografi. Detta verkar vara fallet oavsett födelseland eller kön.

    Sociologiska institutionen

  • Svårt att fånga näring på väg till havet – och att mäta framgången

    Att göra rätt åtgärd, med rätt utformning, på rätt plats är avgörande för att lyckas minska den diffusa näringstillförseln från land till Östersjön. Det visar den senaste studien av projektet Levande kust. Studien belyser samtidigt att det är svårt att på kort sikt fånga upp näring när den väl har börjat röra sig i vattendragen, och att vissa åtgärder kräver underhåll för att inte bli kontraproduktiva. Mest effektivt är att undvika att tillföra överskottsnäring till marken, till exempel genom att samla upp och omhänderta hästgödsel och toalettavfall.

    Stockholms universitets Östersjöcentrum

  • Fysikum-teamet avslöjar lovande väg mot förverkligandet av svårfångade parafermioner

    I sin senaste publikation i Nature Communications visar forskarna Hui Liu, Raul Perea-Causin och Emil J. Bergholtz att Fibonacci-parafermioner, som är exotiska kvasi-partiklar som hittills har undgått experimentell realisering, kan uppstå i experimentellt tillgängliga moiré-strukturer som är bildade genom att stapla tvådimensionella material med en relativ vridning. Parafermioner skiljer sig från vanliga fermioner (det vill säga elektroner, protoner och neutroner, vilka utgör materien omkring oss). Deras egenskaper innebär att två eller flera partiklar byts ut på ett sätt som påminner om flätning och det kan potentiellt utnyttjas för nya teknologier, exempelvis feltoleranta och universella kvantdatorer.

    Fysikum

  • Hållbart hårbalsam ur restprodukt från skogen

    Forskare vid Stockholms universitet har utvecklat ett nytt hårbalsam helt baserat på naturliga ämnen, främst lignin som är en restprodukt i skogsbruket. Det nya balsamet är ett hållbart och miljövänligt alternativ till konventionella hårvårdsprodukter.

  • Alkoholrelaterad sjuklighet kan förklara tidiga utträden från arbetsmarknaden

    Vilken inverkan har psykisk sjukdom och alkoholrelaterad sjuklighet när det gäller utbildningsskillnader kopplat till tidigt utträde från arbetsmarknaden? Detta har undersökts i en ny studie från forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet och Karolinska Institutet.

    Institutionen för folkhälsovetenskap

  • Skolan avgörande för ungas kunskap om sexualitet och relationer - men undervisningen brister

    Folkhälsomyndighetens nationella enkätstudie om ungas hälsa, relationer och sexliv visar att många unga är nöjda med sitt sexliv, men att utsattheten för våld är utbredd. Samtidigt pekas skolan ut som den viktigaste informationskällan om sex och relationer, men att skolan brister i att inkludera frågor om könsidentitet, normer och samtycke i undervisning och elevhälsoarbetet.

    Institutionen för pedagogik och didaktik

  • Nytt Working Paper: Skilsmässor påverkar barns studier mer än tidigare

    Ett nytt Working Paper från SOFI undersöker långsiktiga utbildningsutfall för barn födda i Sverige 1951–1999 och visar att skilsmässa minskar chanserna att slutföra gymnasie- och universitetsstudier, med en allt starkare negativ effekt över tid.

    Institutet för social forskning

Vi använder kakor

Genom att tillåta tjänster från tredje part accepterar du deras cookies och användningen av spårningsteknologier som är nödvändiga för att de ska fungera korrekt.