Alkoholrelaterad sjuklighet kan förklara tidiga utträden från arbetsmarknaden
Vilken inverkan har psykisk sjukdom och alkoholrelaterad sjuklighet när det gäller utbildningsskillnader kopplat till tidigt utträde från arbetsmarknaden? Detta har undersökts i en ny studie från forskare vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet och Karolinska Institutet.

Foto: Mostphotos
Resultaten från studien visar att män med lägre utbildningsnivå löper större risk att lämna arbetsmarknaden i förtid. Vanliga psykiska sjukdomar spelade en mindre roll för att förklara utbildningsskillnaderna och stod för upp till 4% av de skillnader som observerades i utträden på grund av förtidspension, långtidssjukskrivning och långtidsarbetslöshet.
Alkoholrelaterad sjuklighet spelade däremot en mer betydande roll och förklarade upp till 12 procent av utbildningsskillnaderna i dessa kategorier. Men varken vanliga psykiska sjukdomar eller alkoholrelaterad sjuklighet hade något samband med förtida ålderspensionering, vare sig med eller utan inkomst.

– Vi såg i denna studie att alkoholrelaterad sjuklighet verkar vara en viktig faktor för att förklara de utbildningsskillnader som finns i tidigt utträde från arbetsmarknaden via förtidspension, långtidssjukskrivning och långtidsarbetslöshet, säger Emma Carlsson, doktorand vid Institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet.
Däremot kunde varken psykisk sjukdom eller alkoholrelaterad sjuklighet förklara utbildningsskillnaderna som finns bland de som tar ut sin ålderspension i förtid. Här verkar andra, i dagsläget okända, mekanismer spela en avgörande roll, konstaterar Emma Carlsson.
Om vi skulle lyckas minska den alkoholrelaterade sjukligheten i samhället, framförallt bland dem med kortast utbildning skulle fler kunna arbeta fram till 65 års ålder.
Minskade negativa effekter av alkoholkonsumtion kan förlänga arbetslivet
Studien belyser vikten av att ta itu med alkoholrelaterad sjuklighet som ett sätt att minska ojämlikheter i utbildning när det gäller tidigt utträde från arbetsmarknaden. Att minska de negativa effekterna av alkoholkonsumtion kan potentiellt förlänga arbetslivet och minska de socioekonomiska skillnaderna i arbetskraftsdeltagande.
– Vår studie visar att om vi skulle lyckas minska den alkoholrelaterade sjukligheten i samhället, framförallt bland dem med kortast utbildning, skulle fler kunna arbeta fram till 65 års ålder, .
I studien undersöktes alla svenska män födda mellan 1951 och 1953 som genomgick mönstring för militärtjänstgöring i åldern 18–20 år, totalt drygt 136 000 individer. Forskarna använde sig av rikstäckande register för att få fram uppgifter om deltagarnas högsta utbildningsnivå och tidiga utträden från arbetsmarknaden.
Värdefulla insikter för beslutsfattare
Med hjälp av så kallad medieringsanalys undersöktes hur vanliga psykiska sjukdomar och alkoholrelaterad sjuklighet bidrar till utbildningsskillnaderna vid tidigt utträde från arbetsmarknaden. Olika faktorer som uppmättes i barndomen, sena tonåren och tidig vuxen ålder inkluderades i syfte att säkerställa en heltäckande analys.
Resultaten från denna studie ger värdefulla insikter för beslutsfattare som strävar efter att skapa mer inkluderande arbetsmarknadsstrategier. I studien framhålls behovet av riktade insatser för att hantera alkoholrelaterade hälsoproblem bland lågutbildade.
– Vår studie visar att om vi skulle lyckas minska den alkoholrelaterade sjukligheten i samhället skulle fler kunna arbeta upp till 65 års ålder, framförallt bland de med kortast utbildning
Håkan Soold
Fakta om studien
Studien The contribution of common mental disorders and alcohol-related morbidity to educational differences in early labour market exit among older workers: a register-based cohort study publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften European Journal of Public Health. Den ingår i det avslutade forskningsprojektet Socioekonomisk position, arbete och hälsa i ett livsloppsperspektiv – longitudinella studier av män på den svenska arbetsmarknaden, finansierat av Vetenskapsrådet.
Förutom Emma Carlsson deltog följande forskare i arbetet med studien: Tomas Hemmingsson, forskare vid Karolinska Institutet, Jonas Landberg, universitetslektor vid Institutionen för folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet, Bo Burström, professor vid Karolinska Institutet samt Emelie Thern, forskare vid Karolinska Institutet.
Senast uppdaterad: 2025-02-21
Sidansvarig: Institutionen för folkhälsovetenskap