Sök
Du söker nu på webbplatsen "Stockholms universitets Östersjöcentrum". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 661-680 av 1285 träffar
- Stor bredd på yrkesmässa om havet
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Hur kan man jobba med hav och vatten, och var i samhället behövs personer med marin kunskap? På yrkesmässan om havet den 20 mars träffade över 450 gymnasieelever yrkesfolk inom allt från forskning till förvaltning, folkrörelser och försvar. Publicerad 2025-03-25
- Forskarnas uppmaning: Ekologisk hållbarhet måste sättas främst
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Ekologisk hållbarhet är en förutsättning för både ekonomiska och sociala värden, framhåller forskarna Christoph Humborg och Alf Norkko i en debattartikel med anledning av den pågående havskonferensen i Nice. Policychef Gun Rudquist lyfter betydelsen av biologisk mångfald i haven, och forskaren Linda Kumblad framhåller vikten av att vara uthållig i åtgärdsarbetet. Den här veckan, 9-13 juni, samlas politiska ledare, forskare och representanter för olika organisationer på FNs havskonferens i Nice, Frankrike, för att diskutera vad som kan göras för att haven ska må bättre. Havskonferensen är den tredje i ordningen och fokus är att påskynda åtgärder och mobilisera alla aktörer för att bevara och hållbart använda haven. Östersjöcentrums forskare och experter har kommenterat den pågående konferensen och tillståndet i Östersjön i flera olika medier. Christoph Humborg, vetenskaplig ledare, skriver tillsammans med Alf Norkko, professor i Östersjöforskning vid Tvärminne Zoological Station, Helsingfors universitet, i en debattartikel i Hbl - Hufvudstadsbladet om vikten av att Sveriges och Finlands regeringar prioriterar återskapandet av friskare hav. Om länderna runt Östersjön förvaltar sitt innanhav klokt – skyddar de områden som fortfarande är någorlunda orörda, och återställer de naturvärden som har gått förlorade – finns det goda möjligheter att återfå ett friskt och värdeskapande hav, menar de. – Ekologisk hållbarhet är en förutsättning för både ekonomiska och sociala värden – och detta perspektiv måste sättas främst också i det kortsiktiga beslutsfattandet, skriver de bägge professorerna som tillsammans leder forskningen inom samarbetet CoastClim . Finland och Sverige måste sätta ett friskt hav främst Långsiktigt arbete avgörande Forskaren Linda Kumblad, intervjuas i Sveriges radio P1, om miljötillståndet i Östersjön och om det storskaliga åtgärdsprojektet Levande kust, som genomförts i Björnöfjärden i Stockholms skärgård. Genom en kombination av åtgärder på land och i vattnet lyckades forskarna förbättra miljön betydligt i den tidigare kraftigt övergödda viken. – För att förbättra miljön i Östersjön krävs ett uthålligt åtgärdsarbete – att vi fortsätter genomföra åtgärder som vi vet behövs, konstaterar Linda Kumblad. FN:s havskonferens pågår – vad görs för att rädda Östersjön? Vikten av haven Östersjöcentrums policychef Gun Rudquist deltog själv i den andra havskonferensen , som hölls 2022 i Lissabon, Portugal. Tillsammans med övriga policyanalytiker har hon också sammanställt Östersjöcentrums synpunkter inför den pågående konferensen. I en intervju i TV4 Nyhetsmorgon berättar hon om den pågående konferensen, om varför det är viktigt med friska hav och hur bottentrålning kan skada miljön. Nyhetsmorgon måndag 9 juni (1 timme och 6 minuter in i programmet.)
- Ny studie: Aluminiumbehandling fungerar bra även på lång sikt
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Aluminiumbehandling som övergödningsåtgärd fungerar bra i kustmiljö, även på lång sikt. Det visar en studie av sedimentkärnor tagna i Björnöfjärden i Stockholms skärgård, där den första aluminiumbehandlingen i havet genomfördes för drygt tio år sedan. ”Nu vet vi mer om hur det fungerar i havet – och att det fungerar”, kommenterar Emil Rydin, huvudförfattare till studien.
- Häng med på provfiske med Levande vikar
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Kan fiskefredade områden vara en viktig pusselbit för att förvalta och restaurera miljön i våra vikar? Det är grundfrågan i en pågående fallstudie inom projektet Levande vikar. Där undersöks hur fiskeförbud påverkar fiskbestånd, ekosystem och vattenmiljön. Ebba Rosendahl från stiftelsen BalticWaters följde med på provfiske.
- Baltic Breakfast: Så kan fritidsbåtars miljöpåverkan minska
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Fritidsbåtar påverkar havsmiljön på flera olika sätt. Men genom att köra långsamt och försiktigt i grunda känsliga miljöer och byta till pesticidfri båtbottenfärg kan en båtägare minska denna påverkan betydligt, berättade forskarna som deltog i senaste Baltic Breakfast. Publicerad: 2025-05-22. Att fritidsbåtar påverkar miljön kan bland annat ses på bottenvegetationen. Vegetationen är betydligt glesare i grunda områden med mycket båttrafik och i småbåtshamnar, jämfört med referensområden, enligt en kunskapssammanställning av forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum. – Vegetationen är viktig livsmiljö för många arter, och kan också påverka miljön genom att binda sediment och näring, och det finns mindre av den där vi kör båt, säger miljöanalytiker Joakim Hansen . Ett sätt som båtarna påverkar vegetationen på är genom att botten rörs upp när en båt körs. Det skapar uppgrumling av partiklar, vilket leder till att mindre solljus når vegetationen på botten. Uppgrumling kan också göra att näring frisätts från botten, vilket kan ha en mer långsiktig påverkan. Undersökningar i fält Under de senaste åren har Joakim Hansen och hans kollegor i projektet Levande vikar undersökt denna typ av påverkan närmare genom att själva köra båt i olika områden och i samband med det genomföra mätningar i vattnet. – Ju större båt och ju kraftfullare motor man har, desto djupare och större blir påverkan, sammanfattar Joakim Hansen. Gyttjiga bottnar grumlas lättare än sandiga bottnar. Det är dock främst grunda områden som påverkas. En liten båt med utombordsmotor (8hk) rör upp botten endast på en meters djup, enligt studien. En större utombordare (100 hk) rör upp botten på cirka två meters djup. Andra studier visar på liknande resultat. Uppgrumling från denna typ av båtar (max 150 hk) upphör vid ungefär 2,5 till 3 meters djup. Större ruffade båtar (440 hk) rör upp botten ner till minst tre meters djup (djupare områden mättes inte under studien). – Båtarnas uppgrumling är stor jämfört med naturlig grumling, konstaterar Joakim Hansen. Vi får en rejäl plym av partiklar efter att man kört förbi med båt. Men den är kortvarig. Inom 30 minuter har det här fallit ner till botten igen. Ofta går det fortare än så.
- Lite mer pengar till miljöövervakning, men långt från tillräckligt – analys av höstbudgeten
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Regeringen har lånat pengar vilket ger utrymme för satsningar i årets budget, men de ökningar av anslagen som görs inom miljöområdena, är små och inom få utvalda frågor, skriver Östersjöcentrums policyanalytiker i en analys av höstens budgetproposition. Den 22 september presenterade regeringen sitt förslag på statsbudget för 2026. Propositionen ska förstås godkännas av riksdagen innan den går igenom, men eftersom Tidöpartierna gemensamt står bakom budgetförslaget är det en formsak. Regeringen har pytsat ut innehållet i förväg i omgångar, men det är först nu som helheten kan bedömas. Det samlade reformutrymmet i år är ovanligt stort genom att regeringen lånat upp medel. De stora satsningarna är på försvar, beredskap och skattesänkningar. Klimat- och miljöfrågorna förefaller inte ha prioriterats i budgeten. I budgetproppen redovisas regeringens egen bedömning av huruvida de svenska miljökvalitetsmålen uppnås eller inte. Regeringen skriver: Betydande insatser har genomförts men regeringen bedömer trots det att de inte räcker för att nå miljömålen. [...] Sammantaget bedöms att miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt kommer att uppnås. Tre miljökvalitetsmål bedöms vara nära att uppnås: Frisk luft, Giftfri miljö och Säker strålmiljö. Tolv av miljökvalitetsmålen bedöms inte kunna nås med nuvarande och beslutade styrmedel. Ingen förändring av regeringens bedömning av måluppfyllelsen har gjorts jämfört med förra året. Dessa slutsatser skulle kunna ha hanterats genom omfattande satsningar inom miljöområdena, men de ökningar som gjorts är små och inom få utvalda frågor. Utgiftsområde 20, Klimat, natur och miljö , ökar till nästa år med drygt 3 miljarder kronor till 19,2 miljarder kronor. En stor del av ökningen går till driftstöd för koldioxidinfångning från eldning av biobränslen (cirka 1,7 miljarder). Anslagsposten ”Åtgärder för värdefull natur” får en ökning med nästan en halv miljard kronor, där merparten av pengarna går till åtgärder för att minska vargstammen, skötsel av vandringsleder och nationalparker, genomförandet av naturrestaureringsförordningen, samt våtmarker på jordbruksmark. Anslagen för posten ”Åtgärder för havsmiljön” ökar med ungefär 60 miljoner kronor jämfört med 2025. Merparten av ökningen går till arbete mot övergödning, genom det så kallade Kväveklivet som ger stöd till åtgärder för att minska ammoniakutsläpp till luft, vilket krävs för att Sverige ska uppfylla EU:s takdirektiv. Även utgiftsområde 23, Areella näringar, landsbygd och livsmedel , som täcker bland annat fiske och jordbruk, ökar med 733 miljoner kronor och hamnar på 22,6 miljarder kronor. Förändringen är främst knuten till EU:s gemensamma jordbrukspolitik, bland annat rörande svensk medfinansiering av olika åtgärder, samt insatser för svensk livsmedelsberedskap, bland annat lagringsfrågor. Ökade anslag till myndigheter De myndigheter som på olika sätt är inblandade i havsfrågor får vissa ökningar jämfört med tidigare år. Havs- och vattenmyndigheten får en ökning med närmare 13 miljoner kronor jämfört med 2025 för att kompensera för pris- och löneökningar samt internationellt havsarbete. Det väcker frågan om det kommer finnas utrymme för förstärkt arbete för genomförande av havspropositionen. Kemikalieinspektionen får en ökning med ungefär 33 miljoner kronor. Livsmedelsverkets ökade budget har fokus på beredskaps- och lagringsfrågor. Kustbevakningen får en ökning, men det framgår inte om detta kommer fiskerikontrollen tillgodo. Miljöövervakningen av hav och vatten återställs något genom en välkommen ökning av anslaget till Havs- och vattenmyndigheten, HaV, med 20 miljoner kronor 2026. Enligt HaV:s budgetäskande till regeringen är behoven dock större än så. Kraven från EU på vad som måste övervakas har inte minskat, utan snarare ökat, bland annat genom implementeringen av naturresursförordningen. Viktiga och efterfrågade vattenmiljöåtgärder som har funnits ett tag och som får fortsatt stöd är samordning av lokala vattenvårdsåtgärder, bland annat genom LOVA-programmet. Miljöforskningen som sker via Formas får en liten ökning, både till själva myndigheten och till de sökbara forskningsmedlen. Mer detaljer i regleringsbreven Men budgeten handlar inte bara pengar. Vad som står i löptexterna pekar på vad som prioriteras. I höstbudgeten betonas till exempel att insatserna mot övergödning haft effekt men att mer måste göras. Rörande miljömålet Giftfri miljö, betonas att EU-arbetet är helt avgörande, till exempel genom REACH, och att kunskapen om kombinationseffekter måste öka. Samtidigt nämns övergripande i propositionen att tillståndsprocesser ska snabbas på och förenklas. Om detta leder till sänkta miljökrav vid tillstånd för havsbaserad vindkraft, fiskodlingar, mineralutvinning till havs eller landbaserade verksamheter med havspåverkan, finns förstås risker för att havets miljötillstånd försämras. I diskussioner om fisket lyfts ofta miljötillståndet i havet, så som övergödning, klimatförändring och spridning av farliga ämnen, fram som orsak till den akuta situationen för fiskbestånden. Detta skulle rimligen kunna leda till budgetsatsningar för att förbättra miljösituationen. Visserligen anslås ökade medel till hav och vatten, vilket är värdefullt, men åtgärder på andra miljöområden är otillräckliga, vilket gör att regeringens fiskepolitik kan uppfattas som något motsägelsefull. Det är väl känt att regeringens politik har lett till ökade utsläppen av växthusgaser. Även om budgeten nu presenterats i sin helhet är dess konsekvenser inte helt klara. Detaljer kring anslagsfördelningen till myndigheterna kommer i regleringsbreven närmare jul. Östersjöcentrum fortsätter att följa havsarbetet. Text: Gun Rudquist, policychef, och Ellen Bruno och Charles Berkow, policyanalytiker
- Brunnsviken – ett Östersjön i miniatyr
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Mitt i Kungliga nationalstadsparken ligger Brunnsviken, med bara en tunn förbindelse till resten av innanhavet. En lång historia av mänsklig närvaro har påverkat vattenkvaliteten och därmed förutsättningarna för både människors badlust – och allt liv under ytan. Östersjöcentrums experter ordnade nyligen en guidning av viken, som kan beskrivas som ett Östersjön i miniatyr. Publicerad:2025-09-25. Visserligen diktade Bellman om Brunnsvikens vattensprutande "små najader". Men redan då, i slutet på 1700-talet, var vattnet i Brunnsviken (som då var en insjö) förmodligen inte så aptitligt. På den tiden gjorde staden sig av med avskräde, inklusive invånarnas urin och exkrementer, genom att helt enkelt dumpa det i vattendrag, sjöar och havsvikar, som sakta fylldes igen och förvandlades till stinkande, sjukdomsalstrande träsk. I Hyrkuskens berättelser av August Blanche, som skildrar förhållandena under 1800-talets första hälft, beskriver huvudpersonen Brunnsvikens vatten som stillastående, "der vågen är som grönsoppa och der fisken simmar död mot dyig strand". Rikliga algblomningar och syrebrist på grund av övergödning redan då, alltså. Efter flera koleraepidemier började ett nät av avloppsrör byggas i Stockholm, men någon rening var det till att börja med inte tal om. Ända fram till 1970 släppte Solna stad sitt orenade avloppsvatten rakt ut i Brunnsviken.
- Sverige röstade nej till för höga sillkvoter
Stockholms universitets Östersjöcentrum
EU:s fiskeministrar nobbade på tisdagen kommissionens förslag och beslutade om högre fångstkvoter för sill, torsk och skarpsill i Östersjön nästa år. Kvoten för strömmingen i Bottniska viken sänktes – men inte tillräckligt för att följa EU:s regelverk. "Det är anmärkningsvärt att rådet inte följer den egna lagstiftningen", säger Östersjöcentrums fiskeforskare Sara Söderström.
- Metanutsläpp motverkar koldioxidupptag i Östersjöns blåstångsskogar
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Blåstångsskogarna i Östersjön avger betydande mängder metan, vilket till viss del kan motverka algernas upptag av koldioxid från atmosfären. Detta framgår av en ny studie från Askölaboratoriet, där forskarna mätt flödet av växthusgaser mellan ytvatten och atmosfären under lång tid.
- Extremväder påverkar skärgårdens vatten
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Fjolårets kraftiga regn i maj och rekordvärme i juni märktes tydligt i undersökningarna av miljötillståndet längs kusten. Vattentemperaturen i juli var hög ner till ovanligt stora djup, vilket bidrog till en kraftig skiktning av vattenmassan och låga syrehalter på många håll.
- Ta med din klass på gymnasiedag med ål och blåstång på Skansen
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Tisdagen den 15 oktober välkomnas gymnasieklasser till en temadag om några av Östersjöns fascinerande arter. De får också se utställningen om folktro kopplad till olika vattenväsen.
- Östersjöcentrums Sofia Wikström i topp tio på Twitter
Stockholms universitets Östersjöcentrum
När tidskriften Aktuell Hållbarhet listar de bästa miljö- och klimat-twittrarna, hamnar marinekologen Sofia Wikström bland de tio främsta forskarna att följa på området.
- Östersjön i fokus för ledarskapsutbildning
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Hur hänger det egentligen ihop? Det där med övergödning, fiske och hur ekosystem längs våra kuster mår? 25 deltagare från hela Östersjöregionen närstuderar Östersjön, och testar att vara forskare vid Askölaboratoriet under en sensommardag. Ett tydligt miljöengagemang präglar ledarskapsutbildningen "Rotary Youth Leadership Award (RYLA) Baltic Sea 2023". Med hjälp av Askölaboratoriets experter undersöker deltagarna sambanden och funderar över Östersjöns förutsättningar, utmaningar och lösningar för att ta god hand om vårt gemensamma hav. Ellen Schagerström, forskare i marin botanik, går igenom några av de grundläggande miljöerna där flera av Östersjöns arter börjar sina liv. I undervattensdjunglerna, bland kransalger, sjögräs och blåstångskogar finns skydd och gott om mat och möjlighet för yngel och smådjur att frodas. Dessa små samhällen är en barnkammare för flera delar av näringsväven i Östersjön, men de är beroende av att det omgivande vattnet är klart och friskt. – Bottenvegetationen påverkas av näringsbelastningen. När vattnet blir övergött ökar mängden växtplankton och påväxtalger, siktdjupet minskar och solljuset når inte lika djupt ner i vattent. Övergödningen har varit ett stort problem för blåstången, men vi har flera exempel på hur man har åtgärdat avlopp och rening och därefter kunnat se att tången återhämtar sig. Men det tar tid, säger Ellen Schagerström.
- Se havet utanför Askölaboratoriet live-streamas
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Titta in på streamen från webbkameran på vår väderstation och se hur havet ser ut just nu! Går vågorna, skiner solen, eller är det natthimlen som speglas i havet? Kanske får du syn på en havsörn eller någon av de fåglar som häckar på öarna. Askölaboratoriets väderstation går nu att följa med ett knapptryck från hemsida. Nytt är också att du kan se havet live via vår webbkamera. Med hjälp av våra väderstationer på Askö och på forskningsfartyget R/V Electra af Askö , samlar vi in data som kan användas i forskning och miljöövervakning. Data från Väderstationen på R/V Electra uppdateras en gång varje natt och vädret på Askö uppdateras i realtid. – Vi hoppas att inom en snar framtid kunna utveckla väderstationen med sensorer i vattnet för mätning av temperatur och salinitet, säger Eva Lindell, stationschef vid Askölaboratoriet. Askös inlopp live-streamas Klicka på bilden nedan så kommer du till live-streamningen från Askös webbkamera.
- OceanEye, Ocean Pact och Ocean Act – kan de nya EU-initiativen hjälpa havsmiljön?
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Under EU:s havsdagar, som just nu pågår, har ytterligare ett havsinitiativ lanserats. Hur det så kallade OceanEye ska bidra till en bättre havsmiljö är dock oklart, skriver Östersjöcentrums policyanalytiker Ellen Bruno, som deltagit i konferensen. Hon noterar också att förhoppningarna på det kommande lagförslaget Ocean Act är skyhög, men att resultatet riskerar att bli en tummetott.
- Robotmikroskop mäter och fotograferar havets minsta liv
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Askölaboratoriet utrustas med en Imaging FlowCytobot, ett automatiskt mikroskop som kan sänkas ned i havet och ge detaljerade bilder av planktonlivet.
- Baltic Breakfast: Hållbart sportfiske – vad är det?
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Allt mer av den fisk som fångas i svenska vatten fångas i sport- och fritidsfisket. Det finns därför ett behov av att säkerställa att förvaltningen är god och gynnar både fiskar och samhälle. Kan återutsättning av fisk vara ett bra verktyg och vilka andra verktyg behövs? Seminarium Datum: onsdag 29 maj 2024 Tid: 08.30 – 09.15 Plats: Scandic Klara, Slöjdgatan 7, Stockholm I takt med att yrkesfisket i Sverige minskar efter vissa arter, till exempel lax och gädda, så ökar det relativa fisketrycket från sportfisket. Det blir därför allt viktigare att undersöka hur detta fiske påverkar bestånden, och fiskeförvaltningen har behov av mer information om vilka som fiskar och hur mycket som fiskas. Liksom i förvaltningen av yrkesfiske bör man kanske också kunna ta samhällsekonomisk och social hänsyn i besluten om fångster och fiskeområden. Dessa frågor behandlas för närvarande av en särskild utredning, som ska resultera i förslag till en ny fiskelag. Men vad säger forskningen om förvaltning av sport- och fritidsfiske? Hur bör den utformas för att säkerställa god status för fisken och ekosystemen, samtidigt som hänsyn tas till andra viktiga samhällsfaktorer? Inom sportfisket pågår också en förändring i attityd och beteende, liksom i rekommendationerna för hur man fiskar. Idag återutsätts många fångade fiskar istället för att dödas och ätas upp (så kallad ”catch and release”). Är detta ett bra verktyg för en hållbar fiskeförvaltning? Och hur ska det i så fall göras för att i möjligaste mån minska skadan på fisken? Välkomna till ett frukostseminarum om hållbart sportfiske! Medverkande: Patrik Rönnbäck , professor vid Institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet Samuel Blyth , forskare vid Institutionen för geovetenskaper vid Uppsala universitet (Samuel Blyths presentation hålls på engelska, men de presentationsbilder som visas kommer att ha svensk text) Moderator: Gun Rudquist , policychef vid Stockholms universitets Östersjöcentrum Praktisk information: Seminariet anordnas onsdag 29 maj kl 8.30-9.15 på Scandic Klara, Slöjdgatan 7 i Stockholm. Vegetarisk frukost serveras från klockan 8.00. Fysiskt deltagande kräver anmälan. Anmälan för fysiskt deltagande Seminariet sänds också digitalt på denna sida och på su.se/ostersjocentrum/balticbreakfast . För att se livesändningen krävs ingen anmälan. Sändningen går också att se i efterhand. Ställ gärna frågor till forskarna på slido (#22102) eller genom att maila oss på ostersjocentrum@su.se . Om Baltic Breakfast Baltic Breakfast är en serie korta frukostseminarier som Stockholms universitets Östersjöcentrum ordnar. De syftar till att presentera den senaste kunskapen rörande centrala miljöfrågor för Östersjön. Frukostseminarierna vänder sig till samhällets olika aktörer som verkar för en hållbar utveckling i Östersjöregionen. Klicka här för att skriva upp dig på vår inbjudningslista och få information om kommande seminarier.
- Baltic Breakfast: Havsbaserad vindkraft – påverkan på fågellivet
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Under september månads Baltic Breakfast går vi till botten med frågan hur fåglar påverkas av havsbaserad vindkraft. Seminariet ges fysiskt på Scandic Klara i Stockholm, men kan också ses digitalt. Seminarium Datum: onsdag 28 september 2022 Tid: 08.30 – 09.15 Plats: Scandic Klara, Slöjdgatan 7, Stockholm samt digitalt Seminariet har genomförts. Läs en sammanfattning av vad som sades här. Vindkraftetablering till havs har stöd bland många partier i riksdagen (C, MP, S och V) och förväntas öka lavinartat de närmaste åren. Idag finns planlagda områden till havs för mellan 20 och 30 terawattimmar årlig elproduktion och många ansökningar väntar på godkännande. I februari lades dessutom ett regeringsuppdrag på flera myndigheter att peka ut nya områden som är lämpliga för vindkraft till havs för ytterligare 90 terawattimmar. Myndigheterna ska redovisa underlaget till regeringskansliet den 31 mars 2023, och därefter ska Havs- och vattenmyndigheten föreslå ändringar av havsplanerna till regeringen senast den 31 december 2024. Just nu har HaV ett samråd för att kartlägga vilken kunskap som finns och vilken som saknas och behöver tas fram för att göra rätt miljöbedömningar (MKB) för nya havsplaner med mer planerad vindkraft. I rapporten ”Effekter av havsbaserad vindkraft på marint liv” från forskningsprogrammet Vindval, ett samarbete mellan Naturvårdsverket och Energimyndigheten, pekar författarna på att eventuella interaktionerna med fåglar, både flyttfåglar och övervintrande och födosökande sjöfåglar, kommer att bli viktiga för avgörande om en vindkraftpark ska tillåtas. Slutsatserna är att: För fåglar är det särskilt viktigt att bedöma påverkan och risker ur ett helhetsperspektiv. Vissa sjöfågelarter kan förväntas undvika området där vindparken etableras. Populationer kan påverkas om undanträngningen innebär att fåglarna väljer annan plats och detta leder till ökad dödlighet eller försämrad häckningsframgång med färre producerade ungar. Lokala åtgärder kan vara viktiga för att reducera riskerna för kollisioner med vindkraftverken. Rapporten slår också fast att ”Kunskapsläget har ökat angående effekter på sjöfåglar av enskilda vindkraftparker, men är bristfälligt angående kumulativ påverkan av flera vindkraftparker samt påverkan på populationer” Välkomna på ett frukostseminarium för att höra mer vad forskningen idag vet om fåglars interaktion med vindkraftverk, flygrutter, områden som bör undvikas för att skydda övervintrande och födosökande sjöfåglar och vad som händer om det blir väldigt många vindkraftverk över ett större område! Medverkande Jonas Hentati Sundberg , Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Martin Green , Lunds universitet Moderator: Ellen Bruno , omvärldsanalytiker på Östersjöcentrum, Stockholms universitet Praktisk information Seminariet anordnas onsdag 28 september kl 8.30-9.15, på Scandic Klara, Slöjdgatan 7 i Stockholm. Frukost serveras från klockan 8.00. Fysiskt deltagande kräver anmälan som görs här. Seminariet sänds också digitalt på denna sida. För att se livesändningen krävs ingen anmälan. Sändningen går också att se i efterhand. Frågor och diskussion Vi ser gärna att publiken ställer frågor både före och under webbinariet! Maila din fråga till ostersjocentrum@su.se Skriv din fråga på Sli.do här eller genom att använda koden #22102. Diskutera ämnet på twitter #balticbreakfast Är du journalist? Kontakta oss gärna för att boka separata intervjuer med forskarna! Om Baltic Breakfast Baltic Breakfast är en serie korta frukostseminarier som Stockholms universitets Östersjöcentrum ordnar. De syftar till att presentera den senaste kunskapen rörande centrala miljöfrågor för Östersjön. Frukostseminarierna vänder sig till samhällets olika aktörer som verkar för en hållbar utveckling i Östersjöregionen – särskilt till de som redan är engagerade i Östersjöfrågor. Klicka här för att skriva upp dig på vår inbjudningslista och få information om kommande seminarier.
- Baltic Breakfast: Östersjöns miljöhistoria med exemplet skärgårdsströmmingen
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Fördjupad kunskap behövs om Östersjöns historia – både miljöns och förvaltningen. Det kan bidra till en bättre förvaltning av havet och dess resurser. Hur situationen för strömmingen i Stockholms skärgård sett ut över tid är ett bra exempel på vad man kan lära av historien. Seminarium Datum: onsdag 15 september 2021 Tid: 08.30 – 09.15 Plats: su.se/ostersjocentrum/balticbreakfast Med stora insatser under lång tid har vissa miljöförhållanden i Östersjön förbättrats, medan andra fortsatt försämras. Historien om Östersjöns miljö och dess näringar, inklusive hur de har förvaltats, är mindre studerad och känd än exempelvis andra basnäringar som skogen, gruvan och jordbruket. Fisket är inget undantag. Bättre kunskap om Östersjöns miljöhistoria kan väcka viktiga frågor och ge oss djupare perspektiv. I förlängningen kan det bidra till en bättre förvaltning, bl a av fisk och andra marina resurser. Verkligheten är sällan svart-vit och en djupare kunskap ger också mer stabil förståelse och bättre underlag för handling, både på politisk nivå och för enskilda aktörer. Den kraftigt försämrade situationen för strömmingen längs ostkusten har debatterats flitigt den senaste tiden. Dessförinnan har vi sett hur torskfisket försvunnit i Östersjön. Men hur har ostkustens olika fisken utvecklats över tid? Och vad kan detta säga om orsakerna – och om framtiden? En genomgång av historiska uppgifter visar att strömmingsfisket i Stockholms skärgård varit stabilt i århundranden medan torskfisket har varierat kraftigt. Denna kunskap antyder att situationen för strömmingsbestånden är unik och mycket oroande, medan vi å andra sidan inte bör ge upp hoppet om torskbeståndet. Välkomna på frukostwebbinarium där miljöhistoria relateras till dagens situation för strömmingen. Medverkande Sverker Sörlin , professor i miljöhistoria, Kungliga Tekniska Högskolan Henrik Svedäng , docent i fiskebiologi, Stockholms universitets Östersjöcentrum och Havsmiljöinstitutet. Om Baltic Breakfast Baltic Breakfast är en serie korta frukostseminarier som Östersjöcentrum ordnar. De syftar till att presentera den senaste kunskapen rörande centrala miljöfrågor för Östersjön. Frukostseminarierna vänder sig till samhällets olika aktörer som verkar för en hållbar utveckling i Östersjöregionen – särskilt till de som redan är engagerade i Östersjöfrågor.
- Baltic Breakfast Russia edition: Combating eutrophication for a cleaner Baltic Sea
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Trots många åtgärder är övergödning fortfarande ett stort miljöproblem i Östersjön. Vid det här webbinariet presenteras forskning om näringstillförseln till Finska viken och om hur lokala åtgärder kan bidra till bättre vattenkvalitet. Webbinarium Datum: fredag 8 oktober 2021 Tid: 09.00 – 09.45 Plats: Webbinarium: https://youtu.be/a1YI7s6RYcs Baltic Breakfast Russia edition är ett samarbete mellan Östersjöcentrum och Sveriges generalkonsulat i St Petersburg. Läs mer om oktober månads Baltic Breakfast Russia edition Combating eutrophication for a cleaner Baltic Sea på vår engelska sida.