Sök
Du söker nu på webbplatsen "Stockholms universitets Östersjöcentrum". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 641-660 av 1285 träffar
- Vinternumret av Havsutsikt ute nu!
Stockholms universitets Östersjöcentrum
I det senaste numret av Havsutsikt skriver Östersjöcentrums policychef Gun Rudquist en krönika om hur vi arbetar med att förmedla relevant vetenskaplig kunskap till beslutsfattare. Våra forskare Joakim Hansen, Sofia Wikström och Linda Kumblad skriver också om en historisk forskningsexpedition i skärgårdsvikar. Och du kan läsa om torskens supergener, mikrobernas dolda värld och mycket mer! Havsutsikt nr 2/2022 bjuder på mängder av spännande läsning om den senaste havsforskningen! Du bjuds in till jordens äldsta organismer, i mikrobernas värld, som länge varit okänd för oss, du får se hur forskare använder DNA-analys för att kartlägga havets biologiska mångfald och spåra främmande arter och du får ta del av den senaste kunskapen både om torskens supergener och om dess skilda ekotyper.
- Se seminariet om Rachel Carsons liv och gärning
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Nu finns inspelningen från seminariet vid Institutionens för miljövetenskap jubileum tillgänglig. Hör om hur miljöforskning bedrivits i marinbiologen Rachel Carsons fotspår sedan publiceringen av hennes bok Tyst vår för 60 år sedan. När Rachel Carsons bok Silent Spring publicerades den 27 september 1962, för 60 år sedan, blev den en katalysator för att göra miljön till en viktig del av det offentliga samtalet. Miljöforskning bedrivs sedan dess i hennes fotspår. Vid kolloquiet med inbjudna talare diskuteras frågorna: Vem var Rachel Carson och varför fick Silent Spring allmänheten att agera? Vilka lärdomar kan vi dra av Silent Spring , som kan hjälpa oss att uppnå en mer hållbar framtid? Från Östersjöcentrum medverkar Gun Rudquist som moderator. Se seminariet på Institutionen för miljövetenskaps hemsida
- Östersjöcentrums kommentar på regeringens höstbudget 2022
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Havsmiljöfrågorna är inte i fokus i höstbudgeten, men inga stora nedskärningar görs heller. Dock drabbas havsarbetet av nedskuren miljöövervakning, skriver Östersjöcentrums policychef och omvärldsanalytiker i en kommentar.
- Johan Eklöf och Malin Jonell prisas för Östersjöforskning
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Östersjöakutens pris 2022 tilldelas forskarna Johan Eklöf, Institutionen för ekologi, miljö och botanik, och Malin Jonell, Stockholms Resilienscentrum och Beijerinstitutet, för deras starka forskning om Östersjön. Årets pris delas ut till professorerna Bengt-Owe Jansson och AnnMari Janssons minne, och överräcktes av kronprinsessan Victoria vid Askölaboratoriets 60-årsjubileum. Pionjärerna Bengt-Owe Jansson och AnnMari Jansson var två av de första att bedriva forskning vid Askölaboratoriet, och Bengt-Owe blev 1961 fältstationens första föreståndare. Med anledning av Askölaboratoriets 60-årsjubileum delades Östersjöakutens pris denna gång ut till dessa banbrytande forskares minne. Johan Eklöf disputerade vid Systemekologiska institutionen och är sedan 2018 universitetslektor vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet. Motiveringen till priset lyder: Tyngdpunkten i Johans forskning är kustekosystemens betydelse för fisket och hur dessa påverkas av människan idag och av framtida klimatförändringar. Liksom Bengt-Owe Jansson har han ett systemekologiskt perspektiv på frågorna och kombinerar fältstudier med mesokosmstudier och modellering. Socio-ekologi och förvaltning av ekosystemtjänster ingår som viktiga komponenter i flera av hans projekt. – Det känns väldigt roligt och också väldigt hedrande att dels få ett pris för sin forskning och dels nämnas i samma sammanhang som en sådan forskningsmässig gigant som Bengt-Owe var, säger Johan Eklöf. Malin Jonell disputerade vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik år 2016 och är nu knuten till Stockholms Resilienscentrum, Stockholms universitet, och Beijerinstitutet vid Kungliga Vetenskapsakademin. Motiveringen till hennes pris lyder: Tyngdpunkten i Malins forskning är mänskligt beteende kopplat till konsumtion av fisk, livscykelanalyser och breda analyser av de globala matsystemen. Liksom AnnMari Jansson har hon ett systemekologiskt perspektiv på frågorna och kombinerar ekologi, ekonomi och naturresurshushållning på ett nyskapande sätt i sin forskning. – Det är en fantastiskt stor ära att ha fått det här priset och speciellt roligt när det är till en sådan fantastisk person som AnnMari Jansson, säger Malin Jonell.
- Från visionärt mål till nationella tak för näringstillförsel - faktablad beskriver grunderna i BSAP
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Ett nytt faktablad från Östersjöcentrum beskriver hur den politiska visionen om ett friskt Östersjön opåverkat av övergödning kan uppnås genom de maximalt tillåtna tillförseln för varje avrinningsområde (MAI) och de nationella taken för tillförsel av näringsämnen (NIC). Förra året godkändes en uppdaterad version av HELCOM:s handlingsplan för Östersjön, Baltic Sea Action Plan, av alla länder runt Östersjön samt av EU. Målet med planen är att återställa det gemensamma havet till ett hälsosamt och motståndskraftigt tillstånd, och en förutsättning för detta är att näringstillförseln minskas avsevärt. Genom BSAP har alla länder kommit överens om att minska sina utsläpp av kväve och fosfor till havet under ett visst tak, vilket ska garantera att Östersjön återgår på sikt upphör att vara påverkat av övergödning.
- Stoppat fiske är det mest effektiva sättet att rädda ålen
Stockholms universitets Östersjöcentrum
I två debattartiklar konstaterar Östersjöcentrums föreståndare Tina Elfwing, docent Henrik Svedäng och professor och vetenskaplig ledare Christoph Humborg att Sverige bör följa det Internationella havsforskningsrådet, ICES, rekommendationer om ”noll fångst av ål i alla livsmiljöer”. Havet kan ge oss väldigt mycket, skriver de: Mat, upplevelser och samhörighet med naturen. Men då måste vi anpassa oss till hur mycket havet klarar av att ge.
- Ny studie: Oförutsägbar återhämtning efter syrebrist
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Återhämtningen av de syrefattiga bottnarna i Östersjön kan vara mer oförutsägbar än vad som tidigare uppskattats. Ny forskning visar att förekomsten av syrebrist historiskt sett har varierat snabbt, på grund av en inneboende instabilitet som gör Östersjön särskilt känslig för variationer i klimatet. När Östersjön återhämtar sig och närmar sig BSAP-målet ”opåverkat av övergödning” kan dessa kraftiga variationer i syrebrist återkomma.
- Medborgarforskning om blåstång lyfts i Vetenskapsradion
Stockholms universitets Östersjöcentrum
"Vad har fullmånen med blåstång och medborgarforskning att göra?" Det svarar Vetenskapsradion i P1 på, i ett inslag från 11 maj. Att allmänheten kan hjälpa forskarna att undersöka om blåstångens fortplantning har påverkats av klimatförändringarna, lyfts i ett kort inslag i Vetenskapsradion. Fortplantningen är synkad efter månen och därför kan forskarna bli hjälpta av rapporter som allmänheten samlat in när det är fullmåne. Här kan du höra inslaget Är du intresserad av att ta reda på hur blåstången påverkas av mildare vintrar och tidigare vårar? Bli medborgarforskare! Här hittar du instruktioner: Algforskarsommar 2022
- Intensiv sommar för Levande vikar
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Nu är arbetet i full gång inom projekt Levande vikar. Efter två års kartläggningar har åtta vikar längs Svealands kust slutligen valts ut. I samtliga vikar pågår nu intensivt arbete med undersökningar och provtagning. Samtidigt genomförs särskilda fallstudier inom olika områden där forskarna behöver mer kunskap.
- Sommarläsning: Nya numret av Havsutsikt
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Doften av hoppkräfta, blåmusslornas försvinnande och att rädda havet med kunskap. Det och mycket mer kan du läsa om i det senaste numret av tidskirften Havsutsikt.
- Se föreläsningar om Östersjöfiskets historiska utveckling
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Under en heldag den 24 november 2021, arrangerad av Havsmiljöinstitutet och Stockholms universitets Östersjöcentrum, träffades några av Sveriges fiske- och strömmingsforskare för att diskutera ett historiskt perspektiv på fiske och fiskbestånd längs ostkusten. Nu kan du se filmer från de föreläsningar som gavs under seminariet!
- Östersjöcentrum kritiskt till förslag om fredningsperiod för ålen
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Havs- och vattenmyndighetens föreslagna fredningsperiod för ålen infaller inte då mest ål fångas i Sverige. Dessutom framhävs vattenkraftens påverkan mer än fiskets, vilket är missvisande, skriver Östersjöcentrum i ett yttrande till förslaget. I vintras beslutade EU om en skärpning av reglerna för ålfisket. Sedan 2018 ska EU:s medlemsstater införa ett stopp för ålfiske under en period på tre månader. Det är upp till medlemsstaterna att välja den lämpliga perioden för att stoppa ålfisket. Men enligt det senaste beslutet kräver EU nu att fredningstiden infaller under den tid på året då den största lekvandringen av ål sker. Samtidigt har Internationella havsforskningsrådet (ICES) skärpt sina rekommendationer när det gäller ålen. I sitt senaste råd rekommenderar ICES att allt fiske efter ål i alla livsmiljöer och i alla stadier av ålens utveckling ska upphöra. All annan dödlighet orsakad av människan ska minimeras och upphöra där möjligt. Dessvärre följde inte EU-kommissionen ICES rekommendation när man lade sitt förslag om fredningsperioder. Gissningsvis hade kommissionen stämt av med medlemsstaterna och insett att dessa inte skulle acceptera ett tuffare förslag om totalt stopp för allt ålfiske. I Sverige har beslut om ålförvaltningen decentraliserats till Havs- och vattenmyndigheten (HaV). Därmed behöver inte regeringen ta direkt ansvar för denna heta potatis. Frågan har därför varit hur HaV kommer att agera, givet ICES råd om totalt fiskestopp och EU-beslutet om skärpta regler för när på året länderna ska införa sina fredningsperioder. Nu har HaV gett en indikation. HaV har valt lägga ålfiskestoppet under oktober-december då ålen framför allt lekvandrar förbi Öresund, istället för tidigare på året då ålen vandrar längs ostkusten där de största ålfångsterna görs. HaV:s föreslagna fredningstid skulle därmed infalla under de månader då 35 procent av det svenska ålfiskets totala fångster togs upp (2016-2017), jämfört med en tidigare period på året då 60 procent fiskades upp. Östersjöcentrum har kommenterat HaV:s förslag i ett yttrande ÖC:s synpunkter i sammanfattning är: • Underlagets redovisning av ICES rekommendation är missvisande då det framhäver vattenkraftens påverkan och därmed tonar ner fiskets påverkan. Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) uppskattar att svensk vattenkraft dödade cirka 93 ton under 2020. Samma år dödade det svenska ålfisket totalt 195 ton. • Turbindödens betydelse överdrivs samt orsakas i övervägande grad av utsättningar av glasål som har fångats i andra länder och som sedan sätts ut i svenska vatten ovan vattenkraftverken. Denna verksamhet bör upphöra, enligt ICES rekommendation. • HaV har tidigare valt stopperioder utifrån vad som påverkar fisket minst. Detta strider mot syftet med förbuden. Det är oklart på vilket sätt detta är förenligt med HaV:s uppdrag och instruktion enligt Förordning (2011:619) med instruktion för HaV. • Allt kommersiellt ålfiske i havet bör stoppas. Om inte allt ålfiske i havet stoppas bör åtminstone ålfisket i delområde 23 (Öresund) stoppas omgående, i likhet med det som tidigare gjorts längs den svenska västkusten. Stopperioden för kvarvarande kustområde bör förläggas till månaderna augusti-oktober. Det är osannolikt att HaV:s förslag att förlägga fiskeförbudet till oktober-december är förenligt med EU:s beslut. Läs hela yttrandet här Text: Charles Berkow
- Forskarnas varning: Dumpning av förorenat sediment kan sprida ut gifter i ekosystemet
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Vid Östersjöcentrums senaste Baltic Breakfast, om dumpning av förorenade muddermassor, berättade forskarna Anna Sobek, professor i miljökemi och Peter Bruce, fil.dr. i miljövetenskap, om hur dumpningen hotar livet i havet. Idag rapporterar Dagens Nyheter, Sveriges radio och TT Nyhetsbyrån om forskningen. I mars i år skrev miljöforskaren Peter Bruce en policy brief för Östersjöcentrum, om de dispenser som ges för dumpning till havs. Policy briefen uppmanar till att hänsyn ska tas till föroreningars potentiella ekologiska effekter på miljön och att risken för spridning av föroreningar från massorna ska beaktas. Läs Östersjöcentrums policy brief här Frukostseminarium om dumpningen av muddermassor Policy briefen baseras på ny kunskap från Peter Bruces avhandling A Deep Dive into Sediments: Exploring approaches to assess environmental risks and achieving environmental goals in management of contaminated sediments in Sweden , 2021. För att ge allmänheten en större chans att kunna ta del av kunskapen, bjöd Östersjöcentrum in till ett seminarium på temat, inom seminarieserien Baltic Breakfast . – Det är viktigt att vi använder gränsvärden som relaterar till risken för ekologiska effekter [...]. Vi behöver också i större utsträckning beakta effekterna på den lokala miljön, inte minst i ljuset av den planerade utbyggnaden av våra kustnära vatten, där dumpningsplatserna ofta är belägna, sa Peter Bruce på Östersjöcentrums Baltic Breakfast. Här kan du ta del av seminariet Allt liv på botten dör
- Strandpromenad under fullmåne i årets Algforskarsommar
Stockholms universitets Östersjöcentrum
I projektet algforskarsommar får allmänheten möjlighet att bidra med ny kunskap om hur algbältet fungerar, vad som händer under ytan i våra svenska kustvatten och jämförelser av hur det ser ut på olika platser i Sverige. I årets upplaga av Algforskarsommar finns en ny uppgift: att gå ut på blåstångspromenad under fullmåne!
- Östersjöcentrums arbete lyfts som gott exempel på kunskapsutbyte
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Kunskapsutbyte mellan marina forskare och beslutsfattare bidrar till välgrundade politiska beslut och hållbar förvaltning av haven. Men vad krävs för att sådant kunskapsutbyte ska bli framgångsrikt? Den frågan har analyserats i en stor internationell studie där Östersjöcentrums arbete lyfts som ett gott exempel.
- Stort Östersjöpris till framstående tyska
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Björn Carlsons allra första Östersjöpris tilldelas professor Maren Voss från Tyskland. Hon får priset på 3 miljoner kronor för sin banbrytande forskning om kvävets betydelse i havet och Östersjön. Stockholms universitet har ledamöter i både stiftelsens nomineringskommitté och styrelse, och har därför ett särskilt intresse för detta pris.
- Kan man ta reda på vad partierna vill göra för Östersjön?
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Det är svårt att få reda på vad politikerna vill göra när det gäller Östersjön, skriver Östersjöcentrums omvärldsanalytiker Gun Rudquist och Ellen Bruno. Efter att ha gått igenom vallöften och hemsidor hittar de ändå några vallöften som rör fiske, övergödning, kemikalier och fysisk exploatering av havet.
- Besked i Almedalen: HaV upphör med ålutsättningar
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Havs- och vattenmyndigheten upphör med import och utsättningar av glasål i svenska vatten. Det meddelade avdelningschef Mats Svensson under ett seminarium som Östersjöcentrum ordnade i Almedalen. ”Mycket glädjande”, säger fiskforskare Henrik Svedäng.
- Minskat strömmingsfiske kan dämpa spiggvågen längs kusten
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Storspiggen har tagit över stora delar av den svenska ostkusten. En av huvudorsakerna är bristen på rovfisk och stor strömming. Att restaurera lekområden för rovfisk och minska strömmingsfisket i utsjön skulle kunna vända trenden, tror forskarna bakom en ny kunskapssammanställning. Övertagandet skedde gradvis. I början av 2000-talet noterade både forskare och svenska kustfiskare allt mer storspigg i centrala Östersjön. Fenomenet började i utsjön och rörde sig med åren allt närmare land, framför allt till områden med mycket skärgård och gott om lekområden för större fisk, såsom i Stockholms skärgård. – Längre söderut, till exempel i Blekinge, hade man länge goda rovfiskbestånd och lite spigg. Men även där ser det nu ut att vara spiggdominerat vid kusten. Detsamma gäller Bottenhavet. I Bottenviken verkar det fortfarande vara relativt små mängder spigg, så där tror vi att situationen är bättre, säger Ulf Bergström, docent i marin biologi på institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua). Brist på rovfisk ger mer spigg Han och sex forskare från SLU Aqua, Stockholms universitet, Nederländerna och Lettland har publicerat en sammanställning av den kunskap som hittills finns om storspiggens utbredning och vad som kan ha orsakat den. Deras slutsats är att storspiggens ökning framför allt tycks bero på tre faktorer: minskat predationstryck från större rovfisk, inklusive stor strömming minskad konkurrens om föda med sill och skarpsill varmare temperatur och mer övergödning, vilket skapar bra förutsättningar för spiggens födosök och lek.
- Analys: Ställningstaganden på Stockholm+50 pinsamma för den svenska regeringen
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Havet lyste med sin frånvaro under den nyligen genomförda miljökonferensen Stockholm+50, liksom de handfasta förslagen. Men det finns goda förhoppningar om att WTOs kommande ministermöte kan leda till globala begränsningar på subventioner till fisket. Det skriver Östersjöcentrums omvärldsanalytiker Ellen Bruno och policychef Gun Rudquist i en analys.