Sök
Du söker nu på webbplatsen "Stockholms universitets Östersjöcentrum". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 681-700 av 1285 träffar
- Baltic Breakfast: Miljögifter i muddermassor
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Dumpning av muddermassor till havs är förbjudet i Sverige, men dispens från förbudet ges frekvent, även för massor med höga koncentrationer av föroreningar. Vid kommande Baltic Breakfast presenteras ny forskning som visar att de bedömningar som ligger till grund för beviljande av dispenser ofta baseras på snäva underlag. Det utgör risker för negativa effekter på miljön, både på kort och lång sikt. Seminarium Datum: onsdag 23 mars 2022 Tid: 08.30 – 09.15 Plats: Scandic Klara, Slöjdgatan 7, Stockholm, samt digitalt Varje år muddras sediment från stora arealer havsbottnar i Sverige, till exempel vid underhåll av hamnar eller nybyggnation. De bottnar som muddras är i många fall kraftigt förorenade, som ett resultat av många års intensiv sjöfart eller närhet till industriverksamhet. Att dumpa massorna i havet är förbjudet enligt svensk lag, men vid omkring en femtedel av alla muddringar får utövaren ändå dispens att göra detta. Den svenska lagstiftningen medger att dispens får ges från förbudet att dumpa massor i havet, om dumpningen kan genomföras ”utan olägenhet för miljön och om andra hanteringsalternativ har uteslutits” (15 kap. 29 § MB). Dispenser ges ofta i fall då stora mängder sediment har muddrats, och under perioden 2015-2019 har hela 90 procent av alla muddrade massor dumpats till havs. Det motsvarar 50 byggnader som Globen i Stockholm, fyllda med sediment. En färsk doktorsavhandling från Stockholms universitet visar att de bedömningar som ligger till grund för beviljande av dispenser ofta baseras på snäva underlag. När en myndighet prövar om en dumpning kan godkännas bedöms främst två aspekter: koncentrationen av föroreningar i muddermassorna och sannolikheten att massorna blir kvar på dumpningsplatsen. Forskningen visar dock att detta är otillräckligt. För att faktiskt avgöra om föroreningarna i massorna utgör en fara för miljön behövs analys av vilken effekt de kan ha på de organismer massorna kan komma i kontakt med. I en ny policy brief från Östersjöcentrum rekommenderas bland annat att de instanser som avgör dispensärenden ska ta större hänsyn till risken för toxiska effekter i miljön. På vilka grunder ges dispens att dumpa muddermassor idag? Vilka risker innebär det för havsmiljön? Och hur borde dispensgivningen gå till? Välkomna till ett frukostseminarium om vad som händer med de massor som muddras vid bland annat hamnar och bryggor och vilka risker dumpning av muddermassor utgör för människa och miljö! Medverkande Peter Bruce , fil.dr., Institutionen för ekologi, miljö och botanik, Stockholms universitet Anna Sobek , professor i miljökemi, Institutionen för miljövetenskap, Stockholms universitet Praktisk information Seminariet anordnas onsdag 23 mars 2022 kl 8.30-9.15 på Scandic Klara, Slöjdgatan 7 i Stockholm. Frukost serveras från klockan 8.00. Deltagande kräver anmälan senast 21 mars via denna länk . Antalet platser är begränsade. Seminariet sänds också digitalt på denna sida. För att se livesändningen krävs ingen anmälan. Sändningen går också att se i efterhand. Frågor och diskussion Vi ser gärna att publiken ställer frågor både före och under webbinariet! Maila din fråga till ostersjocentrum@su.se Skriv din fråga på Sli.do här eller genom att använda koden #22102 Diskutera ämnet på twitter #balticbreakfast Är du journalist? Kontakta oss gärna för att boka separata intervjuer med forskarna! Om Baltic Breakfast Baltic Breakfast är en serie korta frukostseminarier som Stockholms universitets Östersjöcentrum ordnar. De syftar till att presentera den senaste kunskapen rörande centrala miljöfrågor för Östersjön. Frukostseminarierna vänder sig till samhällets olika aktörer som verkar för en hållbar utveckling i Östersjöregionen. Klicka här för att skriva upp dig på vår inbjudningslista och få information om kommande seminarier.
- Sommarkurs: Marinbiologi
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Denna sommarkurs ger en praktisk och teoretisk introduktion till marinbiologi med fältstudier på Västkusten (Tjärnö) och i Östersjön (Askö). Sista ansökningsdag är 15 mars. Viktiga datum Datum: tisdag 15 mars 2022 Tid: 00.01 – 23.59 Marinekologin studeras på organism-, populations- och ekosystemnivå, innefattande biologiska interaktioner, ekofysiologi, energiflöden, samt effekter av naturliga och mänskliga störningar. För tillträde till kursen krävs kunskaper motsvarande Cell- och molekylärbiologi 15 hp, Organismernas mångfald och fylogeni 15 hp, Fysiologi 15 hp, samt Ekologi och artkunskap 15 hp. Läs mer om kursen och sök, senast 15 mars inför sommarterminen
- Nominera till nytt Östersjöpris
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Björn Carlsons Östersjöstiftelse – BalticSea2020 – har inrättat ett årligt pris till forskare eller annan person som lämnat värdefulla bidrag till Östersjöns miljö: Björn Carlsons Östersjöpris, med en prissumma på 3 miljoner kronor. Med priset vill stiftelsen väcka intresse för Östersjön och inspirera till engagemang och fortsatt arbete för vårt innanhav. Viktiga datum Datum: måndag 31 januari 2022 Tid: 23.20 – 23.30
- European Ocean Days 2025
Stockholms universitets Östersjöcentrum
European Ocean Days är ett veckolångt evenemang där havsfrågor diskuteras. Varje dag har olika sessioner som fokuserar på olika viktiga havsrelaterade teman som hållbar blå ekonomi, fiske, restaureringsåtgärder, blå investeringar och dialoger med viktiga intressenter, inte minst ungdomar. Evenemang Startdatum: måndag 3 mars 2025 Tid: 09.00 Slutdatum: fredag 7 mars 2025 Tid: 18.00 Plats: Brussels
- Baltic Breakfast: Invasiva främmande arter – resurs eller hot?
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Det är en pedagogisk utmaning att både värna allt liv och alla arters inneboende värde, och samtidigt uppmana till att "döda, döda, döda" individer av arter som anses oönskade. Men när det gäller invasiva främmande arter görs just det. Seminarium Datum: onsdag 19 februari 2025 Tid: 08.30 – 09.15 Plats: Scandic Klara, Slöjdgatan 7, samt digitalt En art är främmande för sin miljö om den flyttats dit genom mänsklig aktivitet. Har den sedan förmågan att allvarligt förändra omgivningen genom att konkurrera ut inhemska arter eller sprida smittor, kallas den invasiv. Dessa arter är ofta tåliga, växer snabbt och förökar sig effektivt. Av de omkring 100 främmande arter som finns i svenska vatten klassas ungefär hälften som invasiva, och antalet ökar ständigt. När arterna väl har etablerat sig, är det ofta omöjligt att bli av med dem. Kanske gäller det då i stället att lära sig att samexistera med dem. Två arter som på ganska kort tid har etablerat sig permanent i svenska hav är stillahavsostronet på västkusten och den svartmunnade smörbulten i Östersjön. Båda har också gått från att bara ses som ett hot mot det inhemska ekosystemet till en potentiell livmedelsresurs. Vid detta frukostseminarium belyser vi både problemen och möjligheterna med dessa arter. Vi får också ett socialantropologiskt perspektiv på invasiva främmande arter och deras roll i den bredare diskussionen om bevarandet av biologisk mångfald. Välkomna! Medverkande Ann-Britt Florin , forskare vid Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Aqua) Ivana Maček , lektor vid Socialantropologiska institutionen, Stockholms universitet Moderator: Gun Rudquist, policychef vid Stockholms universitets Östersjöcentrum Praktisk information Seminariet anordnas onsdag 19 februari kl 8.30-9.15 på Scandic Klara, Slöjdgatan 7 i Stockholm. Vegetarisk frukost serveras från klockan 8.00. Fysiskt deltagande kräver anmälan. Anmälan för fysiskt deltagande Seminariet sänds också digitalt på denna sida och på su.se/ostersjocentrum/balticbreakfast . För att se livesändningen krävs ingen anmälan. Sändningen går också att se i efterhand. Ställ gärna frågor till forskarna på slido (#22102) eller genom att maila oss på ostersjocentrum@su.se . Om Baltic Breakfast Baltic Breakfast är en serie korta frukostseminarier som Stockholms universitets Östersjöcentrum ordnar. De syftar till att presentera den senaste kunskapen rörande centrala miljöfrågor för Östersjön. Frukostseminarierna vänder sig till samhällets olika aktörer som verkar för en hållbar utveckling i Östersjöregionen. Klicka här för att skriva upp dig på vår inbjudningslista och få information om kommande seminarier.
- Studera havet vid Stockholms universitet
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Havet täcker 70 procent av jordens yta och omfattar allt från korallrev och djuphav till våra egna Östersjön och Västerhavet. Vid Stockholms universitet finns ett brett utbud av marina kurser som ger dig rätt förutsättningar för arbetslivet. Du kan också välja att läsa ett fullständigt program på kandidat- eller masternivå. Viktiga datum Datum: tisdag 15 april 2025 Tid: 00.00 – 23.59 Plats: antagning.se
- Baltic Breakfast: Enkelt att minska fritidsbåtars miljöpåverkan
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Fritidsbåtar påverkar den marina miljön på olika sätt men att minska en del av deras påverkan är varken särskilt svårt eller dyrt. Ett skonsamt båtliv är viktigt för Östersjöns miljö och vid det här frukostseminariet kommer vi att diskutera både biocidfria båtbottenfärger, skonsamma körsätt och andra båtmiljöfrågor. Seminarium Datum: onsdag 14 maj 2025 Tid: 08.30 – 09.15 Plats: Scandic Klara, Slöjdgatan 7, samt digitalt Vågskyddade kustvikar och laguner är favorittillhåll för fritidsbåtsägare, men de är också viktiga för många marina organismer. I en grund vågskyddad miljö kan vattnet värmas upp fort av solen vilket tillsammans med en näringsrik miljö ger förutsättningar för hög produktion av både växter, alger och djur. Vissa av dessa djur är extra känsliga för koppar i båtbottenfärger. Även sedimentationen av organiskt material kan bli hög vilket ofta märks i tjocka mjuka sediment. Sediment som lätt virvlar upp kan påverka det biologiska livet. Båtägare går alltmer ifrån användningen av giftiga biocidinnehållande båtbottenfärger till förmån för alternativa, biocidfria färger. Men vilka andra färger finns det och hur funkar de egentligen? Båtägare kan också anpassa sitt körsätt för att inte skada den miljö de själva nyttjar och älskar, dels genom att minska användningen av fossila bränslen, och dels genom att köra på ett sätt som genererar lite svall och undervattensturbulens. Men hur ska man köra då? På det här frukostseminariet kommer du få lära dig om både biocidfria båtbottenfärger och skonsamt körsätt och diskutera båtmiljöfrågor. Välkomna! Medverkande: Joakim Hansen forskare vid Stockholms universitet Östersjöcentrum. Erik Ytreberg , forskare vid Institutionen för mekanik och maritima vetenskaper, Chalmers tekniska högskola Moderator: Ellen Bruno , policyanalytiker vid Stockholms universitet Östersjöcentrum. Praktisk information Seminariet sänds också digitalt på denna sida och på su.se/ostersjocentrum/balticbreakfast . För att se livesändningen krävs ingen anmälan. Sändningen går också att se i efterhand. Anmäl dig här för att delta på plats Ställ gärna frågor till forskarna på slido (#22102) eller genom att maila oss på ostersjocentrum@su.se . Om Baltic Breakfast Baltic Breakfast är en serie korta frukostseminarier som Stockholms universitets Östersjöcentrum ordnar. De syftar till att presentera den senaste kunskapen rörande centrala miljöfrågor för Östersjön. Frukostseminarierna vänder sig till samhällets olika aktörer som verkar för en hållbar utveckling i Östersjöregionen. Klicka här för att skriva upp dig på vår inbjudningslista och få information om kommande seminarier.
- Workshop om ett samlande kunskapscentrum för åtgärder i vatten
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Hur ska vi säkra kunskapsförsörjningen för ett effektivt och adaptivt åtgärdsarbete i sötvatten, kust och hav i Sverige? Finns det behov av ett (eller flera?) kunskapscentrum för åtgärder i vatten, och hur ska de i så fall arbeta? Workshop Datum: tisdag 30 september 2025 Tid: 09.30 – 15.00 Plats: Stockholms universitet
- Baltic Breakfast: Vetenskapsdiplomati i kristider
Stockholms universitets Östersjöcentrum
De geopolitiska förhållandena har på senare tid förändrats snabbt och påtagligt. Oron för kris och krig dominerar samhällsdebatten. Sårbarhet och beredskap fokuserar främst på hot från andra stater och mindre på hur samhällen kommer att klara av viktiga utmaningar som förlust av biologisk mångfald och klimatförändringar – frågor som i grunden är beroende av internationellt samarbete. Seminarium Datum: torsdag 28 augusti 2025 Tid: 08.30 – 09.15 Plats: Scandic Klara, Slöjdgata 7 i Stockholm, samt digitalt Detta seminarium hålls på engelska. Läs mer om det på vår engelska hemsida. Praktisk information Seminariet anordnas på Östersjödagen torsdag 28 augusti kl 8.30-9.15 på Scandic Klara, Slöjdgatan 7 i Stockholm. Vegetarisk frukost serveras från klockan 8.00. Fysiskt deltagande kräver anmälan. Anmälan öppnar ett par veckor före seminariet. Seminariet sänds också digitalt på denna sida och på su.se/ostersjocentrum/balticbreakfast . För att se livesändningen krävs ingen anmälan. Sändningen går också att se i efterhand. Ställ gärna frågor till forskarna på slido (#22102) eller genom att maila oss på ostersjocentrum@su.se . Om Baltic Breakfast Baltic Breakfast är en serie korta frukostseminarier som Stockholms universitets Östersjöcentrum ordnar. De syftar till att presentera den senaste kunskapen rörande centrala miljöfrågor för Östersjön. Frukostseminarierna vänder sig till samhällets olika aktörer som verkar för en hållbar utveckling i Östersjöregionen. Klicka här för att skriva upp dig på vår inbjudningslista och få information om kommande seminarier.
- Baltic Breakfast: Ska man behandla eller inte behandla förorenade marina sediment?
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Detta seminarium hålls på engelska. Läs mer om programmet på vår engelska hemsida: Baltic Breakfast: Treating or not treating marine polluted sediments? Praktisk information Seminariet anordnas onsdag 18 mars kl 8.30-9.15 på Scandic Klara, Slöjdgatan 7 i Stockholm. Vegetarisk frukost serveras från klockan 8.00. Fysiskt deltagande kräver anmälan. Registrering för fysisk medverkan Seminariet sänds också digitalt på denna sida och på su.se/ostersjocentrum/balticbreakfast . För att se livesändningen krävs ingen anmälan. Sändningen går också att se i efterhand. Ställ gärna frågor till forskarna på slido (#22102) eller genom att maila oss på ostersjocentrum@su.se .
- Baltic Breakfast: Mikrober i Östersjön – viktigare än vi tror
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Emma Bell och Alexis Fonseca från Stockholms universitets Östersjöcentrum berättar om mikrobernas viktiga roll i Östersjön. Detta seminarium hålls på engelska. Läs mer om det på vår engelska webbplats: Baltic Breakfast: Microbes in the Baltic Sea – more important than we think Praktisk information Seminariet anordnas onsdag 28 januari kl 8.30-9.15 på Scandic Klara, Slöjdgatan 7 i Stockholm. Vegetarisk frukost serveras från klockan 8.00. Fysiskt deltagande kräver anmälan. Anmäl dig här Seminariet sänds också digitalt. För att se livesändningen krävs ingen anmälan. Sändningen går också att se i efterhand. Följ livesändningen av Microbes in the Baltic Sea – more important than we think Ställ gärna frågor till forskarna på slido (#22102) eller genom att maila oss på ostersjocentrum@su.se .
- Algforskarsommar på Vetenskap & Allmänhets 20-årsjubileum
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Under VA-dagen den 12 oktober firas föreningens 20-årsjubileum, med panelsamtal, uppträdanden, minifestival med utställningar och ett jubileumsmingel. Bland utställarna finns forskningsprojektet Algforskarsommar. Evenemang Datum: onsdag 12 oktober 2022 Tid: 15.00 – 20.30 Plats: Odengatan 65
- ForskarFredag – fråga forskare om klimatet
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Under årets ForskarFredag på Vetenskapens hus är temat “En bättre och friskare värld”. På forskningsutställningen i AlbaNova kan du möta forskarna och ställa dina frågor. Erik Gustafsson, forskare vid Östersjöcentrum, medverkar i utställningen. Evenemang Datum: fredag 30 september 2022 Tid: 13.00 – 15.00 Plats: AlbaNova universitetscentrum, Roslagstullsbacken 21
- Under ytan i Stockholms skärgård
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Välkommen att i efterhand se webbinariet där vi presenterade miljötillståndet i Stockholms skärgård. Om kunskapsläget inom forskningen, vad som påverkar miljön idag och vilka åtgärder som finns att tillgå för att förbättra havsmiljön. Seminariet riktade sig främst till aktörerna inom projektet Pilot Stockholms skärgård – regional ekosystembaserad förvaltning , som projektleds av Länsstyrelsen i Stockholm, och ingår det av Havs- och vattenmyndigheten initierade övergripande projektet för en regional ekosystembaserad havsförvaltning. Både live och digitalt Föredragshållarna befann sig på samma plats, men åhörarna deltog digitalt och ställde frågor via en chatt. Föredragen filmades och går därför att se i efterhand. Program Välkommen! Gustaf Almqvist från Länsstyrelsen och Sofia Wikström från Stockholms universitet gav en kort bakgrund. Tema 1. Övergödning och vattenkvalitet . Jakob Walve och Linda Kumblad från Stockholms universitet berättar om övergödningsproblematiken i Stockholms skärgård och vilka åtgärder som är möjliga för att förbättra vattenmiljön på stor och liten skala. Paus (10 min) Tema 2. Känsliga habitat . Joakim Hansen från Stockholms universitet och Oscar Törnqvist från SGU beskriver vad vi vet om känsliga undervattenshabitat i skärgården, om de största hoten och om olika åtgärder för att skydda och restaurera dem. Paus (10 min) Tema 3. Fisken i skärgården . Ulf Bergström från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Henrik Svedäng från Stockholms universitet och Anders Jansson, kustnära fiskare på Björkö, berättar om situationen för fisken i Stockholms skärgård, vad vi vet om den historiska utvecklingen av fiskbestånden och vad som kan förklara förändringarna. Varmt välkomna att se seminariet i efterhand!
- Öppet hus vid Askölaboratoriet
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Är du nyfiken på vad som pågår vid en marin forskningsstation? Varmt välkommen att besöka oss när vi presenterar aktuell havsforskning och visar våra fartyg och laboratorieutrymmen 14 juni. Evenemang Datum: lördag 14 juni 2025 Tid: 10.00 – 15.00 Plats: Askölaboratoriet, Trosa skärgård Metoderna för att undersöka havet är många vid Askölaboratoriet och härifrån härstammar mycket av den kunskap vi idag har om Östersjön. Till labbet kommer forskare som studerar Östersjöns organismer och miljöer, från havsbotten och hela vägen upp till atmosfären. Under Öppet hus visar vi flera spännande delar av denna forskning. Du får dessutom se hur man undersöker förändringar i havsmiljön, utvecklar marina undervattensrobotar och nya tekniker som hjälper forskare att studera hur havet och klimatet påverkar varandra. För den som själv vill titta ner under ytan finns våtdräkter, vadarstövlar och vattenkikare att låna under dagen. Program för Askö Öppet Hus 2025 (115 Kb) Har du frågor är du välkommen att höra av dig till Askölaboratoriet direkt. Telefonnummer: 08-553 785 80 Arrangemanget vänder sig till allmänheten, och även medarbetare vid Stockholms universitet är välkomna. Praktiska detaljer På ön finns ingen butik eller servering att handla vid, men däremot massor av fina platser att avnjuta en egen matsäck. Så kom ihåg att ta med egen lunch eller fika för dagen! Transport: Askö har ingen broförbindelse utan nås endast med båt. Här är följande alternativ för att ta sig ut till oss: Egen båt: Det finns visst utrymme att lägga till med egen båt vid våra bryggor. Anmäl din ankomst till personalen på Askö senast 4 juni för att försäkra dig om plats. Du når oss på telefonnummer 08-5537 8580. Res med M/S Brännskär: Avfärd: 09:30 eller 10:30 från Trosa havsbad Hemfärd: 14:00 eller 15:00 från Askö För frågor om biljettbokning: kontakt@apelago.se eller 0156-50 52 00 Boka biljett
- Analys: EU-Kommissionens nya förslag om fiske – ett steg framåt
Stockholms universitets Östersjöcentrum
I tisdags släpptes EU-kommissionens nya fiskepaket, som kan bli ett steg mot ett mer hållbart fiske inom unionen, och ett bättre skydd av de marina ekosystemen. Det nya omfattande paketet innehåller åtgärder för att bland annat förbättra fiskets hållbarhet och motståndskraft. Det innehåller också en handlingsplan för att skydda och återställa marina ekosystem. Fiskepaketets fyra delar tar upp energiomställningen inom fisket, en handlingsplan för att skydda och återställa marina ekosystem, ett meddelande om den gemensamma fiskeripolitiken och en rapport om marknadsordningen. Kommissionen slår fast att åtgärdernas två huvudmål är en energiomställning som ska minska fiskeribranschens oljeberoende, samt att minska fiskets påverkan på de marina ekosystemen. Östersjöcentrum har tidigare konstaterat att de bränslesubventioner som ges fiskeindustrin är ett stort hinder mot den energiomställning som EU-kommissionen önskar se. Att verka för starkare fiskbestånd ger dessutom effektivare bränsleförbrukning och skulle underlätta energiomställningen. Skydd för 30 procent av haven I det nya paketet uppmanar EU-kommissionen medlemsländerna att skydda 30 procent av haven till 2030 och stoppa bottentrålningen i marina skyddsområden. Det är en mycket viktig reform som kan innebära stora förbättringar av havsmiljön, om den införs på rätt sätt. Det är viktigt att beslut om fiskekvoter tas med hänsyn till ekosystemet. Det kortsiktiga tänkandet kring fisket har lett till fiskebestånd som är onödigt låga, vilket förutom förlusten för branschen, ger stora negativa konsekvenser för havsmiljön. För att undgå en kronisk förlust för fiskeribranschens måste man börja låta bestånden få växa till sig. Kommissionens förslag kan vara ett steg framåt. Text: Charles Berkow och Jenny Rosen
- Forskare vid Baltic Breakfast: Förvaltningen av fisket i Östersjön är en katastrof
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Fortsatt arbete med att minska läckagen av näring från land, stopp för det industriella fisket nära kusten och kraftfull implementering av EU:s nya kemikaliestrategi. Det är några av de åtgärder som Östersjöforskarna vid Stockholms universitet, som deltog i senaste Baltic Breakfast, lyfter fram som särskilt viktiga inför det kommande riksdagsvalet.
- Kväveläckage, gashydrater och uppvällning när gymnasister fick träffa Östersjöforskare
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Under två marsdagar hade hundratals gymnasister stämt träff med Östersjöforskare från Stockholms universitet och SLU på Baltic Sea Science Center på Skansen. Ämnena rörde sig från vad som händer på land till vad som pågår under havsbotten. Gymnasieklasser från hela Stockholms län hade bokat in sig på olika pass med forskarna. Hydrologen Benoît Dessirier från Stockholms universitets Östersjöcentrum gav en historisk återblick på hur vi människor skaffat fram näring till våra jordbruksgrödor, och vilka konsekvenser dagens metoder har på vattenkvaliteten i Östersjön. Oceanografi Från Meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet medverkade oceanograferna Inga Koszalka och Matteo Masini. Inga berättade hur man med hjälp av driftmätare – små flytbojar med drivankare och GPS-sändare – kan följa havsströmmarna och använda kunskapen för att göra modeller som kan förutspå algblomningar. Något som bland annat avsaltningsverken på Gotland är mycket intresserade av, eftersom kraftiga algblomningar proppar igen anläggningarna. Matteo lät eleverna göra ett enkelt försök, för att förstå hur vinden som blåser vid Sveriges ostkust leder till uppvällning av kallt, salt, näringsrikt vatten från djupare vattenlager. Och de fick koll på vad en ”idealiserad modell” är. Algblomning kan ge mindre giftig fisk! Det finns flera institutioner vid Stockholms universitet, där forskare på olika sätt bidrar till vår kunskap om Östersjön. Ekotoxikologen Agnes Karlson från Institutionen för ekologi, miljö och botanik gav ett spännande perspektiv på cyanobakterieblomningar – och hur de faktiskt kan göra att fiskar som vi människor vill äta hinner få i sig mindre miljögifter innan de vuxit sig stora nog att hamna på våra middagstallrikar. Marina geofysikern Christian Stranne från Institutionen för geologiska vetenskaper berättade om sin väg in i forskningen – som inte behöver vara självklar och man behöver inte vara skolans bästa elev – däremot gärna passionerat intresserad av ämnet och envis. Han berättade också om sin forskning på gashydrater – framför allt metan infruset i havsbotten – som man fruktat kan ha ödesdiger inverkan på vårt klimat. Mjölk eller havredryck? Även forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, medverkade, bland annat Helena Aronsson, som jämförde miljöpåverkan av mjölk och havredryck. Vad ska man egentligen välja om man vill minska övergödning, värna den biologiska mångfalden och hejda klimatförändringarna? Svaret visade sig vara mer komplicerat än man kan tro. Eleverna fick också träffa driftsättningsledaren Peter Moraeus från Stockholm Vatten och Avfall, som kunde berätta om hur avloppsverket i Henriksdal i Stockholm byggs ut och utrustas med en ny reningsmetod. Nästa chans för gymnasieklasser att stämma träff med Östersjöforskare på Skansen blir under ForskarFredag i september. Text: Michaela Lundell Läs mer om Benoît Dessiriers forskning Läs mer om Inga Koszalkas forskning Läs mer om Matteo Masinis forskning Läs mer om Agnes Karlsons forskning Läs mer om Christian Strannes forskning
- Ny studie om våtmarkers multifunktionalitet
Stockholms universitets Östersjöcentrum
En anlagd våtmark kan ha många olika funktioner i landskapet, men en och samma våtmark kan inte alltid göra allt på en gång. Man behöver ha klart för sig vilken funktion man har tänkt att våtmarken ska ha: Ska den stärka den biologiska mångfalden, motverka näringsläckage eller att reglera vattennivåer. Det konstaterar forskarna bakom en ny tvärvetenskaplig studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Science of the Total Environment. Under senare år har igenläggandet av våtmarker i Europas jordbrukslandskap börjat vända till ett återskapande av våtmarker. Samhällen och beslutsfattare ser våtmarkernas potential för reglering av vattenflöden, motverkande av näringsutsläpp, begränsning av klimatförändringar, bevarande av biologisk mångfald och för kulturella ekosystemtjänster. I den nya studien, som undersöker hur man mest effektivt kan återskapa våtmarker för att få del av deras multifunktionalitet i landskapet, slår författarna fast att våtmarkernas många funktioner bäst uppnås på landskapsnivå. Så att varje enskild våtmark kan fokuseras på enskilda funktioner. – En återvätning av landskapet är viktig av flera skäl, och är därför prioriterat av myndigheter. Ett framgångsrikt arbete fokuserar på hela våtmarkslandskap där det finns våtmarker som är optimerade för olika funktioner, säger Peter Hambäck. En våtmark som till exempel effektivt tar upp näringsämnen i ett avrinningsområde och hindrar dessa från att föras vidare ut i havet, uppnår mycket höga koncentrationer av näringsämnen. Det kan leda till att vattnet blir en slags algsoppa, med en dominans av stora växter längs strandkanterna, sämre förhållanden för den biologiska mångfalden och inte lika trevligt för våtmarken som rekreationsområde. Men det kan också finnas synergier mellan olika funktioner av en våtmark. Såsom dess förmåga att lagra kol och dess förmåga att hindra kväveläckage. Forskningen fortsätter och fördjupas
- Mekanismerna bakom EU:s misslyckade fiskeripolitik
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Trots årliga politiska beslut grundade på färska vetenskapliga bedömningar och snabb återkoppling råder krisläge för flera av Östersjöns fiskbestånd. Hur det kunnat bli så illa diskuteras i en ny antologi om ekosystembaserad förvaltning. 25-09-2024 ”Fiskeripolitik – ett lärorikt studieobjekt”. Så heter ett av kapitlen i den nya antologin ”Fakta och tankar om nationell havsförvaltning”, utgiven av Havsmiljöinstitutet. I kapitlet granskar Charles Berkow, omvärldsanalytiker vid Stockholms universitets Östersjöcentrum, EU:s fiskeripolitiks teori och praktik, och vad som kan ligga bakom att resultaten för fisken i Östersjön blivit så dåliga – trots att föresatserna, åtminstone på pappret, varit så goda. Bestånden minskar trots motsatta mål EU:s gemensamma fiskeripolitik reformerades 2013, och ska bland annat ”säkerställa att fisket är miljömässigt hållbart på lång sikt”. Men trots en särskild flerårig förvaltningsplan för torsk, sill/strömming och skarpsill i Östersjön från 2016, är nästan alla dessa bestånd idag i sämre skick än de var innan planen började tillämpas. ”Trots årliga politiska beslut baserade på färska vetenskapliga bedömningar och relativt snabb återkoppling av resultaten har utvecklingen gått i motsatt riktning mot vad som kunde förväntas utifrån det politiska beslutet”, skriver Charles Berkow, som också konstaterar att ”när beslutsfattare försöker undvika besvärliga beslut som rör intressekonflikter, blir alternativen med tiden ännu besvärligare”. Så hur kommer det sig att besluten inte leder till de uppsatta målen? En tänkbar förklaring, menar Berkow, är att beslutsfattarna underskattar osäkerheten i prognoserna. De antar att prognoserna ska slå in och struntar i tydliga varningar i de vetenskapliga underlagen.