Sök
Du söker nu på webbplatsen "Stockholms universitets Östersjöcentrum". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 621-640 av 1285 träffar
- Kan smältande metanhydrater leda till katastrofal klimatuppvärmning?
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Den frågan har forskare brottats med i decennier. I en nyligen publicerad populärvetenskaplig artikel i Nature Chemistry har Brett Thornton och Christian Stranne från Institutionen för Geologiska Vetenskaper (IGV) och Bolincentrum vid Stockholms universitet sammanfattat kunskapsläget.
- Forskare om kvotförslaget: Fisket borde stängas helt
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Nollkvot för de bägge torskbestånden och för sillen i västra Östersjön, men för den centrala och bottniska sillen föreslår Internationella havsforskningsrådet, ICES, att trålfisket ska tillåtas fortsätta nästa år. ”De kvoter man rekommenderar i detta krisläge riskerar att förstöra Östersjöns ekosystem ännu mer”, säger forskaren Henrik Svedäng.
- Baltic Breakfast: Mest stjälp med utsättningar av ål och lax
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Utsättningar av lax och ål ska i vissa fall kompensera för vattenkraftens påverkan. Men för fiskbestånden innebär utsättningarna mer stjälp än hjälp, enligt forskarna som deltog i senaste Baltic Breakfast, och när miljötillstånden för vattenkraften nu ses över bör utsättningarna omvärderas.
- Ny prismodell för R/V Electra
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Bränslepriserna har tredubblats sedan 2019 och den nuvarande enkla kostnadsmodellen för R/V Electra af Askö fungerar inte längre. Styrelsen har därför beslutat om en ny modell, där användaren står för sina egna bränslekostnader. Detta är vanligt förekommande för andra forskningsfartyg, och Electra kommer fortsatt att vara ett billigt alternativ. Den nya principen för kostnadsberäkning av fartygstid bygger på att användarna bär sina egna kostnader, det vill säga sin andel av driftkostnaden för fartyget och eventuell extra besättning samt den faktiska bränslekostnaden. För kurser gäller andra regler. Vi uppmuntrar samåkning och hjälper i möjligaste mån till att samplanera med andra expeditioner för att minska kostnader, tidsåtgång och utsläpp. Detta ingår Normalbesättning ingår utan kostnad, och inte heller avskrivningskostnader kommer att belasta användarna av R/V Electra, eftersom byggnationen av fartyget finansierades med medel från Erling-Perssons stiftelse. Nya priser för forskning med R/V Electra Timhyra: 1 000 kr (minsta debitering 4 timmar) Dygnshyra: 16 000 kr Extra besättning: 11 000 kr/dygn och person. Nödvändig bemanning avgörs av befälhavaren och baseras på typ av provtagning och sammanhängande tid till sjöss (mer än 12 timmar till sjöss innebär alltid dubbel bemanning). Verkliga bränslekostnader debiteras separat. Bränslekostnader Priset på diesel är just nu (september 2023) 16:50 kr per liter. Det ändras ganska ofta. Vårt pris är ca 30% lägre än aktuellt pris vid en vanlig bilmack. På station/vid provtagning drar Electra ungefär 40 liter i timmen. Om kravet på positionsnoggrannhet är lågt (50–100 meters avdrift tillåts) kan förbrukningen minskas avsevärt. På transportsträckor med 10 knops fart drar Electra ungefär 80 liter diesel i timmen. Några exempel på bränsleåtgång enkel väg: Landsortsdjupet BY 31; 210 liter Tvärminne; 1 600 liter Simrishamn; 1 920 liter Stockholm C; 560 liter Ett enkelt beräkningsverktyg för att göra egna uppskattningar av kostnaderna inför ansökningar etc. kan på förfrågan fås av befälhavaren på Electra (Thomas Strömsnäs). Införande Denna nya princip gäller alla nya ansökningar om fartygstid från 1 oktober, 2023. Kontakt Thomas Strömsnäs , befälhavare R/V Electra thomas.stromsnas@su.se Christoph Humborg , vetenskaplig ledare, Östersjöcentrum christoph.humborg@su.se Epost:
- Pionjären inom Östersjöforskning, Oleg Savchuk, har avlidit
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Vi ger det ledsamma beskedet att vår kollega Oleg Savchuk avled den 15 augusti.
- Baltic Breakfast: Våtmarker – bra till mycket men inte allt (samtidigt)
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Våtmarker är i ropet just nu och lyfts fram som lösningen på allt från övergödning till klimatförändringar och minskad biologisk mångfald. Men våtmarker är ett brett begrepp och en och samma våtmark kan sällan fylla alla funktioner samtidigt, konstaterade forskarna vid senaste Baltic Breakfast. Återvätning av torrlagda våtmarker leder inte bara till minskade koldioxidutsläpp utan också till ökade utsläpp av metan, vilket gör att det inte nödvändigtvis är en bra klimatåtgärd.
- Nu kan sillgrisslorna på Stora Karlsö följas igen – ur fler vinklar
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Sommaren är här och med den livesändningen av sillgrisslorna som häckar på sillgrisslehyllan på Stora Karlsö. Nu går det att följa fågellivet på ön genom flera olika webbkameror och forskarna efterlyser allmänhetens hjälp med att rapportera intressanta iakttagelser.
- Baltic Breakfast: Åtgärder behövs för att minska föroreningarna från sjöfarten
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Sjöfarten orsakar ett antal påfrestningar på havsmiljön, bland annat genom att tankrengöringsrester släpps ut i vattnet. Politiska åtgärder krävs för att minska detta problem, konstaterade talarna på Baltic Breakfast som presenterade en ny policy brief i ämnet.
- EU-kommissionen: Stoppa sillfisket i centrala Östersjön och Bottniska viken
Stockholms universitets Östersjöcentrum
EU-kommissionen föreslår att allt riktat fiske efter sill/strömming i centrala Östersjön och Bottniska viken stoppas nästa år. "Förslaget att stoppa sillfisket i så gott som hela Östersjön är både historiskt och tragiskt – men tyvärr också nödvändigt", säger Östersjöcentrums fiskeforskare Henrik Svedäng. Den 23-24 oktober träffas EU:s fiskeministrar för att bestämma kvoterna för nästa års fiske i Östersjön. I år lär förhandlingarna bli ovanligt dystra. Sedan tidigare råder fiskestopp på all torsk i Östersjön samt på den västra vårlekande sillen. Och på måndagen aviserade EU-kommissionen förslag om att allt riktat sillfiske i centrala Östersjön och Bottniska viken ska stoppas under nästa år. – Det innebär en nedstängning av hela fisket i hela Östersjön. Torskfisket är redan stoppat, liksom sillfisket i västra Östersjön. Nu aviseras en stängning av resterande sillfiske, med undantag för sillfisket i Rigabukten, säger Henrik Svedäng. Från lovande till katastrof Kommissionen baserar sitt förslag på ICES vetenskapliga uppskattningar, som visar att de båda sillbestånden är allt för små och i dåligt skick. I centrala Östersjön har
- Forskarnas vädjan i Bryssel om varsamt Östersjöfiske – följ med Östersjöcentrum till Bryssel
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Sedan EU:s fiskeripolitik reformerades på 2010-talet har tre av de sju fiskbestånden i Östersjön kollapsat och oroande tecken finns för ytterligare två. Östersjöcentrums forskare och omvärldsanalytiker deltog nyligen i en hearing i EU-parlamentet i Bryssel för att förklara varför politikerna bör vara mer restriktiva när det gäller fiskekvoterna.
- Sedimentbakterier betydelsefulla för omsättningen av fosfor i Östersjön
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Bakterier kan spela en viktig roll för hur övergödningen av Östersjön utvecklas. Det visar en ny studie, där forskare vid bland annat Stockholms universitet har undersökt hur den fosfor som finns i sedimenten är bunden. Frodiga bakteriesamhällen i havsbottnarna binder fosfor, som annars skulle läcka tillbaka till vattnet, och bakterierna är i sin tur beroende av att bottenlevande djur blandar om sedimenten. Bakterierna i sedimenten har tidigare betraktats främst som katalysatorer, som bryter ner organiskt material när det sjunker till botten. Men nu har forskare upptäckt att de också är ett förråd för fosfor; det är i bakterierna som en stor del av den aktiva organiskt bundna fosforn i sedimenten finns. – Det här är ett nytt sätt att se på bakterierna, som kan ha stor betydelse för vår förståelse för dynamiken i Östersjön och vad vi kan göra för att situationen när det gäller övergödningen ska kunna förbättras, säger Emil Rydin som är forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum och försteförfattare till studien.
- Det mesta vi vet om hur havet mår börjar här
Stockholms universitets Östersjöcentrum
En skåpbil full med provtagningsutrustning lämnar Stockholms universitet halv sex på morgonen. Drygt tolv timmar senare är den tillbaka, med hundratals flaskor, burkar och provrör fyllda med vatten från olika platser och djup i Östersjön. Följ med på miljöövervakning till havs.
- En tång-julkalender varje dag fram till jul
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Från den 1 december och fram till julafton kommer Tångbloggen att lägga upp en lucka i sin julkalender, med en ny art eller fakta om tång. Tångbloggen drivs av professor emeritus Lena Kautsky, Östersjöcentrum, tillsammans med Ellen Schagerström, forskare i marinbiologi vid Göteborgs universitet.
- Kommentar: Storsatsningen i regeringens klimatbudget
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Regeringens miljöbudget innehåller en enorm klimatsatsning, på koldioxidinlagring, så kallad bio-CCS (Carbon Capture and Storage). Detta kan få konsekvenser för Östersjön eftersom fullskalig koldioxidinlagring i Sverige endast får ske under havsbotten. Regeringens miljöbudget har fått svidande kritik. Flera förslag ger ökade koldioxidutsläpp. Det tolkas som att miljöministern har ett äss i rockärmen , men ingen har hittat det . Man kan undra om kritikerna egentligen läst budgeten. För det finns en enorm klimatsatsning . Regeringen vill under 2023 binda upp 36 miljarder kronor under en 20-årsperiod för att binda kol. Satsningen kan möjligen förklara en del uttalande som miljöministern gjort, som förbryllat kritikerna. Utbetalningarna på drygt 1,7 miljarder kronor per år börjar dock först 2026. Satsningen syns därför inte i tabellerna. De sträcker sig bara fram till 2025. Budgetmedel kan dock ändå bindas upp genom s k bemyndigande och påföljande avtalsskrivning. Om detta görs begränsas framtida regeringars manöverutrymme. Mer specifikt handlar det om så-kallad bio-CCS (Carbon Capture and Storage). Det vill säga infångning och inlagring av koldioxid, företrädesvis från förbränning av biomassa (inklusive avfall). Satsningen på bio-CCS kan få konsekvenser för Östersjön eftersom fullskalig koldioxidinlagring i Sverige endast får ske under havsbotten . Tanken är att Sverige ska vara först i världen med att statligt reglera hur infångning och lagring av kol ska gå till, och skapa en marknad för det. En sådan satsning föreslogs redan i den budget som den tidigare S-MP regeringen lade fram förra hösten. Pengarna skulle bindas upp vid en så kallad omvänd auktionsförfarande under 2022. Förslaget byggde på en rapport som Energimyndigheten hade tagit fram på uppdrag av regeringen . Satsningen var på en hög nivå: 6 miljarder kronor fram till 2040, eftersom det är en dyr teknik med stora utvecklingskostnader. På förslag av Moderaterna mångdubblade sedan riksdagen satsningen från 6 till 36 miljarder, och sträckte ut tiden från 2040 till 2046 – året efter det att Sverige ska vara fossilfri, eller ha nettonollutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Men någon sådan auktion genomfördes inte under 2022. Bland annat behöver de avtal som skrivs efter auktionen klara EU:s regler för statsstöd. Därför återkallar årets budget det bemyndigande som beviljades i förra årets budget och regeringen ber nu riksdagen om ett nytt bemyndigande. Intresset för CCS har länge varit stort i klimatpolitiska kretsar. Det låg till grund för Vattenfalls satsning på kolkraft och kolgruvor i Tyskland i början på 2000-talet , men realiserades inte. I takt med ökande utsläpp framställs CCS allt oftare som en nödvändig del i arbetet att nå målet om att hålla temperaturökningen under 1,5. CCS har dock ifrågasatts för att vara energikrävande, att vara förenade med tekniska, ekonomiska och juridiska utmaningar och att avleda uppmärksamhet från andra säkrare och/eller mer kostnadseffektiva åtgärder. Forskarna vid IPCC har i en särskild rapport om CCS skrivit att: ”This report shows that the potential of CO2 capture and storage is considerable, and the costs for mitigating climate change can be decreased compared to strategies where only other climate change mitigation options are considered.” Men IPCC fortsätter: “The importance of future capture and storage of CO2 for mitigating climate change will depend on a number of factors, including financial incentives provided for deployment, and whether the risks of storage can be successfully managed.” I det svenska förvaltningssystemet är remissrundan viktig för att identifiera och reda ut detaljer. Ingen av de stora svenska miljöorganisationerna yttrade sig över Energimyndighetens rapport, trots att de fanns med på remisslistan . Det gjorde däremot Energiföretagen , som organiserar flertalet av de företag som ska åta sig att binda och lagra kolet. De noterar att det finns en del obesvarade frågor, och vänder de sig mot Energimyndighetens förslag om att de företag som vill ingå avtal med staten ska ha miljötillståndet klart. Miljöprövningen kan ses som ett sätt att minska risken att man offrar en planetär gräns för att klara en annan. Energiföretagen menade att avtal kan skrivas utan miljötillstånd. Detta väcker frågan om det får konsekvenser för en kommande miljöprövning om staten redan har engagerat sig i projektet genom avtal? I höstbudgeten aviserar regeringen satsningar för att få en snabbare och smidigare tillståndsprocess. Regeringen föreslår också att SGU får 40 miljoner kronor för att leta lämpliga lagringsområden i Sverige . Det finns även EU-regler som kan få konsekvenser för CCS. Det finns till exempel ett särskilt direktiv om CCS . Genomgående skapar EU-regler en lägsta-nivå, en jämnbördig spelplan, för olika länder i EU. Det hittills största CCS-projektet i EU har pausats av en domstol i Nederländerna för att en viss EU-miljöskyddsregel inte följts . Satsningar i Sverige måste även godkännas på EU-nivå eftersom de ses som statsstöd, vilket inte får ges hur som helst. Det är förstås viktigt för Östersjön miljö att inte koldioxidhalterna i atmosfären ökar. Vissa forskare spekulerar kring att ändringar i näringsflöden till följd av klimatförändringar kan vara en förklaring till både magra torska och magra sillar. Kontentan av regeringens klimatpolitik, såsom den utläses i statsbudgeten, verkar därför vara att det är OK att öka koldioxidutsläppen på kort sikt med hopp om att kunna fånga in och lagra dem längre fram. Man kan fråga sig om det är klokt att lägga så många klimatpolitiska ägg i samma korg. Den diskussionen återstår att föra. Text: Charles Berkow Läs mer https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2022/11/stor-satsning-gors-pa-infangning-av-biogen-koldioxid/ https://www.regeringen.se/remisser/2021/12/remiss-av-energimyndighetens-rapport-forsta-andra-tredje-forslag-pa-utformning-av-ett-stodsystem-for-bio-ccs/ https://www.regeringen.se/49676a/contentassets/d232104ea40d4234a5ffde3fe7d48b37/energiforetagen.pdf https://www.energimyndigheten.se/globalassets/nyheter/2021/dnr-2020-23877_rapport-forsta-andra-tredje-forslag-pa-utformning-av-ett-stodsystem-for-bioccs.pdf.pdf https://data.riksdagen.se/fil/994186E7-FE3B-4A07-B7FA-6BA4A0056025 https://historia.vattenfall.se/stories/ut-i-europa/genombrott-i-europa https://www.sgu.se/om-sgu/nyheter/2022/november/sgu-kan-fa-nytt-regeringsuppdrag-som-ror-nationell-koldioxidlagring/ https://www.reuters.com/world/europe/dutch-court-says-permits-major-carbon-storage-project-are-uncertain-2022-11-02/ https://www.dn.se/ledare/amanda-sokolnicki-regeringen-slaktar-klimatpolitiken-och-offrar-foretagen/ https://www.expressen.se/ledare/fossilhogern-har-tomt-i-tanken/
- Parlamentariker enades om resolution för en friskare Östersjö
Stockholms universitets Östersjöcentrum
I en niosidig resolution enades parlamentariker från alla demokratiska länder runt Östersjön om 65 punkter som ska stärka en tryggare, starkare och grönare Östersjöregion. Punkterna sätter mål och pekar på åtgärder där man är överens om att öka insatserna. Men som alltid i en resolution saknas detaljer kring hur och när. Resolutionen är ett resultat från årets konferens med Baltic Sea Parliamentary Conference, BSPC, ett nätverk av parlamentariker från Östersjöländerna, numera förutan Ryssland. BSPC har funnits sedan 1991 och bildades för att främja dialog och utbyte mellan länderna. Nätverket har en styrelse och arbetsgrupper, däribland en som fokuserar på klimat och biologisk mångfald. Det roterande ordförandeskapet hålls nu av Tyskland och årets konferens gick följaktligen av stapeln i Berlin, i tjusiga plenarsalen i Bundestag, det tyska parlamentet. Konferensen behandlade breda hållbarhetsfrågor som demokrati, säkerhet, jämställdhet men hade också fokus på resiliens i det marina systemet. Här lyftes vikten av att Parisavtalet om klimat genomförs och att kustens roll som kolsänka är essentiell för klimatarbetet. Diskussionen rörde också att resiliensen i både kustområden och utsjön måste stärkas, att fler marina områden måste skyddas och att fiskekvoterna måste ner till minst den nivå som forskningen rekommenderar.
- Från håvar till high-tech när framtidens miljövetare undersöker havsmiljön
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Kursboken är en sak – verkligheten en annan. I masterkursen Miljövetenskapliga fältstudier får studenterna lära sig hur man praktiskt tar reda på hur havet mår, med både enkla och avancerade metoder. – Vadarbyxor, stövlar eller barfota – ni får välja! Masterstudenterna i miljövetenskap har burit med sig håvar, hinkar och bestämningslitteratur till en av de blåstångsrika klippstränderna vid Askölaboratoriet. Uppgiften är att hitta dräktiga märlkräftor vars ägg och embryon kan användas som en indikator för miljötillståndet i havet. Några av studenterna glider ner i vadarbyxor, andra kavlar upp byxbenen och går barbenta ner i vattnet. De hivar utrustning till varandra, sedan blir det tyst, medan de hukar över vattnet och håvar bland tångruskorna. – Passa på att titta på de vackra små båtsnäckorna också, uppmanar Ann-Kristin Wiklund, forskare och studierektor vid Institutionen för miljövetenskap (ACES) vid Stockholms universitet. – De snäckorna har vi använt i tidigare studier för att undersöka vad giftiga båtbottenfärger ger för skador. Olika stressfaktorer ger olika skador Tidigare på morgonen var studenterna samlade i fältstationens föreläsningssal och fick lära sig om fördelarna och svårigheterna med fältstudier, och om ett av delprogrammen inom miljöövervakningen av Östersjön, på just märlkräftor, som har pågått sedan 1994.
- Havsforskare möter gymnasister under ForskarFredag
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Under årets ForskarFredag den 30 september kunde gymnasieklasser stämma träff med olika Östersjöforskare på Skansens Baltic Sea Science Center. Där fick de höra om allt från Östersjöns historia, kemikalier, plankton och fiske. Förutom fakta fick de med sig olika sätt forskare arbetar på, och vilka utmaningar de kämpar med. Hur kan man veta temperaturen för längesen, innan nån kunde mäta den? Maringeolog Richard Gyllencreutz från Institutionen för geologiska vetenskaper vid Stockholms universitet frågar en grupp gymnasister i det vackra labbet på Skansens Baltic Sea Science Center. Eleverna kommer med flera förslag och diskussionen är snabbt igång. Efter en stund tar Richard fram en sedimentkärna som nyligen tagits upp från Östersjöns botten, fylld med varvig glaciallera, och berättar vad färgen och tjockleken på lagren säger om kornstorlek, årstid och klimat. Så får eleverna fundera på hur mycket kallare den globala medeltemperaturen var under den senaste istidens maximum, för knappt 20.000 år sedan, jämfört med nu.
- Efterlysning från medborgarprojektet Algforskarsommar 2023
Stockholms universitets Östersjöcentrum
I årets undersökningar finns ett delprojekt som handlar om att ta reda på när blåstången blir redo att föröka sig längs den långa svenska kusten. Dock saknas ännu så länge rapporter från Bottenhavet. Så ta en tur till stranden om du befinner dig där! Rapporter från medborgarforskare runt om i landet visar att de tidigaste plantorna var mogna redan vid fullmånen 14 april i Öresund. De flesta plantor i söder var mogna i maj och i Stockholmstrakten var den stora leken i juni-fullmånens sken. Nu i början av juli har tången mognat även på djupare platser i Stockholms ytterskärgård. Undersök Bottenhavet Enligt förra årets undersökningar så borde blåstången nu hunnit bli mogen också i Bottenhavet. Så kommer du till en havsstrand någonstans mellan Gräsö och Umeå där det växer blåstång, prova gärna att snitta några förökningstoppar och kolla mognaden. Skicka sedan in en rapport och ett foto. Och glöm inte att berätta var du var. Gärna med både namn och koordinater! Några bra länkar Här finns mer information om projektet och hur man gör . Eller titta på denna YouTube-video där projektledaren Lena Kautsky –Tant Tång– berättar och visar hur man gör. När startar blåstångens förökning hos dig? Regelbundna rapporter från projektet publiceras här , och här är den senaste rapporten om blåstångens förökning Rapport 3, Vecka 27 (4876 Kb) Också dags att kolla livet i tången
- Bottenfaunan i Bottenhavet klarar kommande algblomningar
Stockholms universitets Östersjöcentrum
En nyligen publicerad doktorsavhandling visar att Östersjöns vitmärlor – nyckelarter i havet – mår bra av att äta cyanobakterier. Detta är en god nyhet eftersom cyanobakterierna väntas öka och sprida sig norrut med de pågående klimatförändringarna. Avhandlingen kunde också visa att miljögifter som väntat överlag påverkar vitmärlorna negativt, och att de som lever i Bottenhavet verkar vara särskilt känsliga för miljögifter.
- Ny rapport sammanfattar kunskapsläget kring grön infrastruktur i vattenmiljöer
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Det finns inga färdiga indikatorer för att mäta och följa upp funktionell grön infrastruktur i hav och sötvatten. Däremot är förutsättningarna goda för att utveckla landskapsindikatorer och på andra sätt möjliggöra en förvaltning av grön infrastruktur i vattenmiljöer. Det konstaterar forskare vid Östersjöcentrum i en ny rapport framtagen för länsstyrelsen.