Den 18 augusti ger sig forskarna Julie Lattaud och Flor Vermassen av på en forskningsresa till sydöstra Grönland ombord på ATKA, en 16 meter lång segelbåt utrustad för vetenskapliga expeditioner. Båten drivs av den franska organisationen Témoins Polaires och har plats för fem personer, varav två är forskare. – Jag försöker förstå vilken roll som havet spelar för glaciärsmältningen i fjorden, säger Flor Vermassen vid Institutionen för geologiska vetenskaper. ATKA:s lilla storlek och specialanpassade utrustning gör det möjligt att ta sig in i trånga och grunda fjordar där större forskningsfartyg inte kan nå. Där kan forskarna studera hur smältande glaciärer påverkar ekosystemet – på plats och på nära håll. Havsströmmar som för in varmare vatten i fjordarna bidrar till att glaciärerna smälter snabbare. Genom att förstå den här processen bättre hoppas forskarna kunna bidra med ny kunskap om hur klimatförändringarna påverkar Arktis, och hur vi i framtiden kan hantera dessa effekter. Expeditionen genomförs dessutom med minimal klimatpåverkan. – Med ATKA kan vi bedriva vetenskap med på ett mycket koldioxidneutralt och billigt sätt, säger Julie Lattaud vid Institutionen för miljövetenskap.
I samband med FN:s tredje havskonferens i Nice valde EU-kommissionen att presentera sin Ocean Pact – ett strategidokument som pekar ut angelägna frågor och kommissionens ambitioner för haven. Östersjöcentrums policyanalytiker reder ur vad denna Ocean Pact innehåller och vad den kan leda till. En av de första punkterna i uppföljningen blir en konferens om Östersjöns miljö i Stockholm den 30 september. Häromveckan presenterade EU-kommissionen sin Ocean Pact – ett strategidokument som pekar ut angelägna frågor och kommissionens ambitioner. Till mångas förvåning innehöll Ocean Pact skrivningar om att lagförslag ska komma, trots att kommissionen under den långa förberedelsetidens diskussioner, workshops och liknande betonat att det kommer att vara en strategi. Men nu utlovas en ny havslag ”Ocean Act” som ska bygga på havsplaneringsdirektivet (Maritime Spacial Planning, MSPD) till 2027. Dessutom ska både havsmiljöförordningen (Marine Strategy Framework Directive, MSFD) och EU:s gemensamma fiskeripolitik (Common Fisheries Policy, CFP) ses över. EU:s havskommissionär Costas Kadis framhöll att Ocean Pact är ett av svaren på löften om blå satsningar från Ursula van der Leyen, när hon installerades för sin andra mandatperiod som EU-kommissionens ordförande. Ocean Pact har diskuterats en längre tid och kommissionen har hämtat in synpunkter bland annat genom remissförfarande, samrådsmöten och slutligen en hel vecka av seminarier och dylikt – Ocean Week i Bryssel i början av mars 2025. Man valde att presentera Ocean Pact i samband med FN:s tredje havskonferens i Nice i början av juni. Utgår från fyra principer Ocean Pact genomsyras av mål om såväl ekologisk hållbarhet, som ekonomisk lönsamhet och social utveckling, men diskuterar detta mot en bakgrund av ökad geopolitisk orolighet. Sex prioriteringar anges: havets välmående, den blåa ekonomins konkurrenskraft, stöd till kustsamhällen, kunskapsskapsutveckling, förbättrat sjöfartsskydd och sjöförsvar samt havsdiplomati och internationell havsförvaltning. Strategin framhåller att arbetet för friskare hav måste utgå från fyra principer: ett källa-till- hav-perspektiv; försiktighetsprincipen; kunskapsbaserade policybeslut; och ett ekosystembaserat angreppssätt. Det är dock inte tydligt om det finns någon rangordning mellan målen, även om vissa skrivningar snarast kan tolkas som att den ekonomiska lönsamheten sätts i första rummet. Det saknas också diskussion om hur målkonflikter och avvägningar ska hanteras till exempel mellan ekonomisk lönsamhet på kort sikt och havsmiljön, eller mellan försiktighetsprincipen och att beslut ska vara kunskapsbaserade. Representanter från fiskesektorn och andra blå näringar har uttryckt oro över miljömålen. Fiskenäringens organisation Europêche menar att mål om att fasa ut bottentrålning är förlegade. Å andra sidan menar miljörörelserna att miljöskrivningarna är för vaga. Kommissionen konstaterar att viktiga EU-mål har fastställts och att EU-initiativ har lett till framsteg, men att havsmiljön fortsätter att försämras. Havslagen, som ska föreslås senast 2027, ska bland annat skapa ett samlat ramverk för att underlätta genomförandet av de viktigaste målen, och samtidigt förenkla administrationen. Havens roll som kolsänka lyfts Pakten betonar havens roll som kolsänka och uttrycker oro över att denna förmåga hotas, samt framhåller att friska ekosystem och biologisk mångfald är viktiga för havens förmåga att binda kol. Vikten av skyddade områden lyfts fram och man hänvisar till tidigare tagna mål om 30 procent skydd genom biodiversitetsstrategin. Bättre implementering av existerande lagstiftning, till exempel fågel- och habitatdirektivet och den nyligen antagna naturrestaureringsförordningen, anses bidra till detta. När det gäller MSFD föreslås en översyn eftersom så många av målen inte har nåtts. Men det är oklart om målen ska sänkas, eller ansträngningarna intensifieras. Man vill också minska den administrativa bördan och förenkla implementeringen. Under rubriken ”Främja den hållbara blå ekonomin i riktning mot ökad konkurrenskraft” nämns en sedan tidigare aviserad utvärdering av den gemensamma fiskeripolitiken, CFP. Där nämns bland annat åtgärder för att fasa ut fossila bränslen och modernisera flottan, stöd till småskaligt fiske, en EU-omfattande kampanj om fördelarna av EU-producerade och hållbara ”akvatiska livsmedel” och vikten av lika villkor i konkurrens med fiskare utanför EU. Satsningar för att utveckla näringslivet ”Blå ekonomi” är en väsentlig del av strategin. Finansieringen av sektorns utveckling ska öka bland annat genom att EU:s medlemsländer ska kunna använda delar av intäkterna från EU:s system med handelsrätter för växthusgasutsläpp (ETS). Andra förslag är att öka deltagandet från privata finansiärer. Investeringar ska samordnas bland annat genom en blå investeringsplattform. Kommissionen avser också utveckla en maritim industristrategi, där till exempel hamnarnas roll och potential ska belysas. Genomgående ses kustkommunerna som viktiga aktörer. Särskilda satsningar föreslås för att utveckla näringslivet så att både natur och människor gynnas. Vattenbruk, till exempel fiskodling, framhålls som ett angeläget område att utveckla. EU-kommissionen presenterade nyligen även sin vattenresiliensstrategi (Water Resilience Strategy). Den lyfts fram i Ocean Pact som ett viktigt instrument för att arbeta med källa-till-hav-perspektivet. Även i detta sammanhang lyfts kustkommunernas roll fram. Man skriver att de är ”målvakter” för att förhindra föroreningar att nå haven. Ocean Pact understryker behovet av mer kunskap på alla nivåer om haven. Forskning ska stödjas och förmedlingen av kunskap till andra delar av samhället underlättas. Allmänhetens intresse för och kunskap om haven ska stärkas. Östersjön lyfts fram Som så ofta väcks frågan om Ocean Pact kommer att följas upp av åtgärder som är bindande, och där det finns pengar för genomförande eller kännbara påföljder vid bristande efterlevnad, eller om Ocean Pact kommer att vara en i raden av tandlösa pappersprodukter. Slutligen, för Östersjöns del är det av särskilt intresse att Ocean Pact lyfter fram Östersjön som ett särskilt angeläget innanhav. En av de första punkterna i uppföljningen kom vid jordbruks- och fiskeministermötet den 24 juni, då fiskekommissionären att han och miljökommissionären, tillsammans med Sverige, bjuder in miljö-, jordbruks- och fiskeministrarna till en konferens i Stockholm den 30 september för att ta ett mer samlat grepp om Östersjöns miljö. Text: Gun Rudquist och Charles Berkow
Sveriges förslag om att skärpa kraven på Internationella havsforskningsrådets (ICES) rådgivning fick ett svalt mottagande i EU:s ministerråd. "Ministrarna verkar snarare ha en önskan om fortsatt högt fisketryck", säger Östersjöcentrums policyanalytiker Charles Berkow. Publicerad 2025-06-25 Vid tisdagens möte med EU:s jordbruks- och fiskeministrar i Luxemburg föreslog Sverige en mer ”holistisk approach” för att vända den negativa trenden för Östersjön fiskbestånd. I sitt anförande konstaterade landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) att varken EU:s gemensamma fiskeripolitik eller den vetenskapliga rådgivningen har räckt till för att få tillbaka livskraftiga bestånd. Han lyfte särskilt bristerna i ICES rådgivning – eller snarare hur EU-kommissionen formulerar sin beställning av de vetenskapliga underlagen. – Kommissionens begäran om råd från ICES bör ändras. Rådgivningen bör ta hänsyn till hur storleks- och populationsstrukturer påverkas av fiske och andra påverkande mänskliga faktorer, samt dödlighet från rovdjur, sa Kullgren.
Lagom till midsommar släpps ett rykande färskt nummer av tidskriften Havsutsikt. Flera forskare från Stockholms universitet medverkar i numret, som bland annat handlar om puckellaxens intåg i svenska vatten och om hur du som medborgare kan hjälpa forskarna i sommar. Dessutom presenteras goda nyheter om den hotade uttern!
Léon Chafik, Stockholms universitet, och Fabien Roquet, Göteborgs universitet, kommer att undersöka djupvattenströmmar i Nordatlanten den 2–16 juli 2025. Under expeditionen kommer de att utföra mätningar i två viktiga havspassager: kanalen mellan Färöarna och Shetlandsöarna och undervattensryggen mellan Färöarna och Island.
Djupa mjukbottnar är av avgörande betydelse för att hela det marina ekosystemet ska fungera och för långsiktig kollagring. Det framhåller forskare från flera olika institutioner vid Stockholms universitet i en ny policy brief. De betonar att EU:s medlemsländer måste bli bättre på att skydda dessa livsmiljöer i Östersjön och Nordsjön, betonar forskarna.
Ute vid den klassiska mätstationen B1 i havet utanför Askö hivas de allra första proverna i en ny lång serie ombord. Prover som ska avslöja havets allra minsta invånare och vad de egentligen sysslar med.
Om EU:s fiskeministrar följer ICES senaste rådgivning för nästa års Östersjöfiske kan det bli fiskekvoter som bryter mot EU:s regelverk – och missar ett av den gemensamma fiskeripolitikens viktigaste mål.
Ekologisk hållbarhet är en förutsättning för både ekonomiska och sociala värden, framhåller forskarna Christoph Humborg och Alf Norkko i en debattartikel med anledning av den pågående havskonferensen i Nice. Policychef Gun Rudquist lyfter betydelsen av biologisk mångfald i haven, och forskaren Linda Kumblad framhåller vikten av att vara uthållig i åtgärdsarbetet. Den här veckan, 9-13 juni, samlas politiska ledare, forskare och representanter för olika organisationer på FNs havskonferens i Nice, Frankrike, för att diskutera vad som kan göras för att haven ska må bättre. Havskonferensen är den tredje i ordningen och fokus är att påskynda åtgärder och mobilisera alla aktörer för att bevara och hållbart använda haven. Östersjöcentrums forskare och experter har kommenterat den pågående konferensen och tillståndet i Östersjön i flera olika medier. Christoph Humborg, vetenskaplig ledare, skriver tillsammans med Alf Norkko, professor i Östersjöforskning vid Tvärminne Zoological Station, Helsingfors universitet, i en debattartikel i Hbl - Hufvudstadsbladet om vikten av att Sveriges och Finlands regeringar prioriterar återskapandet av friskare hav. Om länderna runt Östersjön förvaltar sitt innanhav klokt – skyddar de områden som fortfarande är någorlunda orörda, och återställer de naturvärden som har gått förlorade – finns det goda möjligheter att återfå ett friskt och värdeskapande hav, menar de. – Ekologisk hållbarhet är en förutsättning för både ekonomiska och sociala värden – och detta perspektiv måste sättas främst också i det kortsiktiga beslutsfattandet, skriver de bägge professorerna som tillsammans leder forskningen inom samarbetet CoastClim . Finland och Sverige måste sätta ett friskt hav främst Långsiktigt arbete avgörande Forskaren Linda Kumblad, intervjuas i Sveriges radio P1, om miljötillståndet i Östersjön och om det storskaliga åtgärdsprojektet Levande kust, som genomförts i Björnöfjärden i Stockholms skärgård. Genom en kombination av åtgärder på land och i vattnet lyckades forskarna förbättra miljön betydligt i den tidigare kraftigt övergödda viken. – För att förbättra miljön i Östersjön krävs ett uthålligt åtgärdsarbete – att vi fortsätter genomföra åtgärder som vi vet behövs, konstaterar Linda Kumblad. FN:s havskonferens pågår – vad görs för att rädda Östersjön? Vikten av haven Östersjöcentrums policychef Gun Rudquist deltog själv i den andra havskonferensen , som hölls 2022 i Lissabon, Portugal. Tillsammans med övriga policyanalytiker har hon också sammanställt Östersjöcentrums synpunkter inför den pågående konferensen. I en intervju i TV4 Nyhetsmorgon berättar hon om den pågående konferensen, om varför det är viktigt med friska hav och hur bottentrålning kan skada miljön. Nyhetsmorgon måndag 9 juni (1 timme och 6 minuter in i programmet.)
Kan fiskefredade områden vara en viktig pusselbit för att förvalta och restaurera miljön i våra vikar? Det är grundfrågan i en pågående fallstudie inom projektet Levande vikar. Där undersöks hur fiskeförbud påverkar fiskbestånd, ekosystem och vattenmiljön. Ebba Rosendahl från stiftelsen BalticWaters följde med på provfiske.
Under ledning av forskare från Stockholms universitet har en grupp europeiska forskare tillsammans skickat ett öppet brev till EU-kommissionen. De menar att riskerna med kemikalieblandningar systematiskt underskattas, och uppmanar till åtgärder i den kommande revideringen av REACH – EU:s viktigaste förordning för kemikalier.
I Högklykeviken i Roslagens skärgård pågår forskningsprojektet Levande vikar. Där försöker man få bukt med det övergödda och grumliga vattnet genom en försiktig aluminiumbehandling. Den har redan minskat fosforhalterna med 20 procent, och förhoppningen är att det ska bli mer än så innan projektet är slut.
