Drygt tre veckor har gått av årets Odenexpedition till Arktis Oceanen och vi har nu passerat mittpunkten; färre dagar kvar än de vi varit borta. Vi har dock lyckats ta några sedimentprover från havsbotten; de flera meter långa proverna representerar ett klimatarkiv som kan vara flera miljoner år gammalt. Och vi har sett en sol med bisolar.
En ny upptäckt om hur havssprej bildas vid kusterna kan förändra vår förståelse av havets klimatpåverkan. Mängden aerosoler i kustområden är kraftigt underskattad, enligt den nya studien, där forskare från Stockholms universitet har varit delaktiga. Globalt har mängden aerosoler däremot sannolikt överskattats. Resultaten har också betydelse för luftkvaliteten i tätbefolkade kuststäder. Och allt tog sin början under en bilfärd en vindstilla dag på Azorerna.
EU-kommissionen tar hänsyn till riskerna för beståndskollaps och föreslår sänkta fiskekvoter nästa år för flera fiskbestånd. De föreslagna kvoterna ligger i flera fall betydligt under de intervall som Internationella havsforskningsrådet, ICES, presenterat i sina ’headline advice’. ”Detta är i stora delar ett mycket positivt förslag, nu gäller det bara att ministerrådet går samma väg”, kommenterar Östersjöcentrums fiskforskare Sara Söderström. Publicerad 2025-08-27. Fem procent. Större än så får inte den beräknade sannolikheten vara för att fiskbestånden i EU riskerar att kollapsa (mer tekniskt uttryckt, att lekbiomassan understiger den biologiska gränsen B-lim), enligt den fleråriga förvaltningsplanen för Östersjöfisket . Ändå har EU:s ministerråd upprepade gånger beslutat om kvoter som överskrider den risknivån. De har då hänvisat till prognoser över ”högsta hållbara avkastning” från forskare vid ICES. När ICES i slutet av maj presenterade de vetenskapliga underlagen för höstens förhandlingar om nästa års kvoter visade beräkningarna att det totala uttaget av strömming i Bottniska viken skulle behöva minska med 62 procent, från fjolårets 66 446 ton till 25 560 ton, för att inte femprocentsregeln skulle överskridas. Samtidigt angav man i underlagets första stycke, ofta kallat ”headline advice”, en prognos på en högsta hållbar avkastning på 55 869 – 62 684 ton. Kommissionens kvotförslag tar fasta på riskerna och är förenlig med femprocentsregeln, och förslår en tillåten fångst på 25 560 ton för Bottniska viken. – Det är ett mycket bra förslag. Strömmingsbeståndet i Bottniska viken har fortsatt att minska och ligger på en väldigt låg nivå. De föreslagna kvoterna minskar fiskeridödligheten ned mot nivåer som tidigare har visat sig relativt stabila, säger Henrik Svedäng, fiskforskare vid Östersjöcentrum.
En dryg vecka har gått sedan Forskarskolan på Oden passerade Nordpolen, och nu befinner vi oss ganska långt söderut på andra sidan polen vilket får får en del märkliga konsekvenser. Solen är visserligen uppe dygnet runt, men står olika högt på himlen. Eftersom vi har klockan inställd på s.k. UTC (ibland kallat Greenwich Mean Time) så är det "natt" här när vi har dag enligt klockan och vice versa.
Förhandlingarna om ett nytt globalt plastavtal som hölls i Genève avslutades utan att parterna kunnat enas.
En vecka har gått på den svensk-kanadensiska expedition till centrala Arktis och sent i lördags eftermiddag kom vi fram till Nordpolen, där vi stannade fram till småtimmarna. Alla samlades på bryggan för att invänta rätt position ock skålade sedan i (alkoholfritt) bubbel och efter att besättningen förtöjt till isen fick alla tillfälle att gå av Oden och vandra runt på isen – och naturligtvis för ta det obligatoriska gruppfotot.
Nu är expeditionen Arctic Ocean 2025, med forskarskolan om det Arktiska klimatsystemet, på väg. Vi lämnade Longyearbyen i söndags 10/8 i strålande solsken och det fortsatte även igår. Sent igår kväll såg vi den första isen ganska långt norrut, och nu strävar vi fram i dimma och is, precis som det brukar vara längs iskanten på sommaren.
Felrapportering av fångster inom trålfisket i Östersjön kan få stora konsekvenser för vetenskapens beståndsuppskattningar – och därmed också för politiska beslut om fångstkvoter. Östersjöcentrums analys av det svenska pelagiska fisket i centrala Östersjön tyder på att det förekommit omfattande felrapportering under det senaste decenniet. Publicerad 2024-07-23 För fiskeåret 2018 fastställde EU:s fiskeministrar en ovanligt hög sillkvot i centrala Östersjön: 258 000 ton. Det var den högsta sillkvoten på nästan 20 år. Sveriges andel av kvoten var drygt 76 000 ton och merparten, cirka 58 000 ton, togs av de största industritrålarna, det vill säga trålfartyg från 24 meter till över 40 meter (de största är över 60 meter). Efter 2018 sänktes sillkvoterna gradvis igen – och sillfångsterna följde efter. Östersjöcentrums analys av det svenska pelagiska trålfiskets loggboksdata under perioden 2011-2022 visar att yrkesfiskets inrapporterade fångster i centrala Östersjön följer de årliga kvoterna för både sill och skarpsill under hela decenniet (se Figur 1).
Flera svenska fiskarter har fått försämrad status på Artdatabankens preliminära rödlista. Torsken föreslås nu klassas som akut hotad och även tillståndet för bland annat sill, lax och öring har försämrats. Samtidigt är bristen på data en stor utmaning för rödlistans expertgrupper, till exempel när det gäller bedömningarna av makroalger.
Årets upplaga av Almedalen är över, men flera av seminarierna går att se i efterhand. Östersjöcentrums medarbetare deltog framför allt i de evenemang som arrangerades under det gemensamma paraplyet Östersjödagarna.
Värmeböljan 2018 kan ha påverkat färgsammansättningen på Östersjöns blåmusslor. Nu vill forskarna Lena Kautsky och Ellen Schagerström ha allmänhetens hjälp med att undersöka vilken färg musslorna har idag, för att jämföra med äldre data.
Aluminiumbehandling som övergödningsåtgärd fungerar bra i kustmiljö, även på lång sikt. Det visar en studie av sedimentkärnor tagna i Björnöfjärden i Stockholms skärgård, där den första aluminiumbehandlingen i havet genomfördes för drygt tio år sedan. ”Nu vet vi mer om hur det fungerar i havet – och att det fungerar”, kommenterar Emil Rydin, huvudförfattare till studien.
