Mitt i Kungliga nationalstadsparken ligger Brunnsviken, med bara en tunn förbindelse till resten av innanhavet. En lång historia av mänsklig närvaro har påverkat vattenkvaliteten och därmed förutsättningarna för både människors badlust – och allt liv under ytan. Östersjöcentrums experter ordnade nyligen en guidning av viken, som kan beskrivas som ett Östersjön i miniatyr. Publicerad:2025-09-25. Visserligen diktade Bellman om Brunnsvikens vattensprutande "små najader". Men redan då, i slutet på 1700-talet, var vattnet i Brunnsviken (som då var en insjö) förmodligen inte så aptitligt. På den tiden gjorde staden sig av med avskräde, inklusive invånarnas urin och exkrementer, genom att helt enkelt dumpa det i vattendrag, sjöar och havsvikar, som sakta fylldes igen och förvandlades till stinkande, sjukdomsalstrande träsk. I Hyrkuskens berättelser av August Blanche, som skildrar förhållandena under 1800-talets första hälft, beskriver huvudpersonen Brunnsvikens vatten som stillastående, "der vågen är som grönsoppa och der fisken simmar död mot dyig strand". Rikliga algblomningar och syrebrist på grund av övergödning redan då, alltså. Efter flera koleraepidemier började ett nät av avloppsrör byggas i Stockholm, men någon rening var det till att börja med inte tal om. Ända fram till 1970 släppte Solna stad sitt orenade avloppsvatten rakt ut i Brunnsviken.
Regeringen har lånat pengar vilket ger utrymme för satsningar i årets budget, men de ökningar av anslagen som görs inom miljöområdena, är små och inom få utvalda frågor, skriver Östersjöcentrums policyanalytiker i en analys av höstens budgetproposition. Den 22 september presenterade regeringen sitt förslag på statsbudget för 2026. Propositionen ska förstås godkännas av riksdagen innan den går igenom, men eftersom Tidöpartierna gemensamt står bakom budgetförslaget är det en formsak. Regeringen har pytsat ut innehållet i förväg i omgångar, men det är först nu som helheten kan bedömas. Det samlade reformutrymmet i år är ovanligt stort genom att regeringen lånat upp medel. De stora satsningarna är på försvar, beredskap och skattesänkningar. Klimat- och miljöfrågorna förefaller inte ha prioriterats i budgeten. I budgetproppen redovisas regeringens egen bedömning av huruvida de svenska miljökvalitetsmålen uppnås eller inte. Regeringen skriver: Betydande insatser har genomförts men regeringen bedömer trots det att de inte räcker för att nå miljömålen. [...] Sammantaget bedöms att miljökvalitetsmålet Skyddande ozonskikt kommer att uppnås. Tre miljökvalitetsmål bedöms vara nära att uppnås: Frisk luft, Giftfri miljö och Säker strålmiljö. Tolv av miljökvalitetsmålen bedöms inte kunna nås med nuvarande och beslutade styrmedel. Ingen förändring av regeringens bedömning av måluppfyllelsen har gjorts jämfört med förra året. Dessa slutsatser skulle kunna ha hanterats genom omfattande satsningar inom miljöområdena, men de ökningar som gjorts är små och inom få utvalda frågor. Utgiftsområde 20, Klimat, natur och miljö , ökar till nästa år med drygt 3 miljarder kronor till 19,2 miljarder kronor. En stor del av ökningen går till driftstöd för koldioxidinfångning från eldning av biobränslen (cirka 1,7 miljarder). Anslagsposten ”Åtgärder för värdefull natur” får en ökning med nästan en halv miljard kronor, där merparten av pengarna går till åtgärder för att minska vargstammen, skötsel av vandringsleder och nationalparker, genomförandet av naturrestaureringsförordningen, samt våtmarker på jordbruksmark. Anslagen för posten ”Åtgärder för havsmiljön” ökar med ungefär 60 miljoner kronor jämfört med 2025. Merparten av ökningen går till arbete mot övergödning, genom det så kallade Kväveklivet som ger stöd till åtgärder för att minska ammoniakutsläpp till luft, vilket krävs för att Sverige ska uppfylla EU:s takdirektiv. Även utgiftsområde 23, Areella näringar, landsbygd och livsmedel , som täcker bland annat fiske och jordbruk, ökar med 733 miljoner kronor och hamnar på 22,6 miljarder kronor. Förändringen är främst knuten till EU:s gemensamma jordbrukspolitik, bland annat rörande svensk medfinansiering av olika åtgärder, samt insatser för svensk livsmedelsberedskap, bland annat lagringsfrågor. Ökade anslag till myndigheter De myndigheter som på olika sätt är inblandade i havsfrågor får vissa ökningar jämfört med tidigare år. Havs- och vattenmyndigheten får en ökning med närmare 13 miljoner kronor jämfört med 2025 för att kompensera för pris- och löneökningar samt internationellt havsarbete. Det väcker frågan om det kommer finnas utrymme för förstärkt arbete för genomförande av havspropositionen. Kemikalieinspektionen får en ökning med ungefär 33 miljoner kronor. Livsmedelsverkets ökade budget har fokus på beredskaps- och lagringsfrågor. Kustbevakningen får en ökning, men det framgår inte om detta kommer fiskerikontrollen tillgodo. Miljöövervakningen av hav och vatten återställs något genom en välkommen ökning av anslaget till Havs- och vattenmyndigheten, HaV, med 20 miljoner kronor 2026. Enligt HaV:s budgetäskande till regeringen är behoven dock större än så. Kraven från EU på vad som måste övervakas har inte minskat, utan snarare ökat, bland annat genom implementeringen av naturresursförordningen. Viktiga och efterfrågade vattenmiljöåtgärder som har funnits ett tag och som får fortsatt stöd är samordning av lokala vattenvårdsåtgärder, bland annat genom LOVA-programmet. Miljöforskningen som sker via Formas får en liten ökning, både till själva myndigheten och till de sökbara forskningsmedlen. Mer detaljer i regleringsbreven Men budgeten handlar inte bara pengar. Vad som står i löptexterna pekar på vad som prioriteras. I höstbudgeten betonas till exempel att insatserna mot övergödning haft effekt men att mer måste göras. Rörande miljömålet Giftfri miljö, betonas att EU-arbetet är helt avgörande, till exempel genom REACH, och att kunskapen om kombinationseffekter måste öka. Samtidigt nämns övergripande i propositionen att tillståndsprocesser ska snabbas på och förenklas. Om detta leder till sänkta miljökrav vid tillstånd för havsbaserad vindkraft, fiskodlingar, mineralutvinning till havs eller landbaserade verksamheter med havspåverkan, finns förstås risker för att havets miljötillstånd försämras. I diskussioner om fisket lyfts ofta miljötillståndet i havet, så som övergödning, klimatförändring och spridning av farliga ämnen, fram som orsak till den akuta situationen för fiskbestånden. Detta skulle rimligen kunna leda till budgetsatsningar för att förbättra miljösituationen. Visserligen anslås ökade medel till hav och vatten, vilket är värdefullt, men åtgärder på andra miljöområden är otillräckliga, vilket gör att regeringens fiskepolitik kan uppfattas som något motsägelsefull. Det är väl känt att regeringens politik har lett till ökade utsläppen av växthusgaser. Även om budgeten nu presenterats i sin helhet är dess konsekvenser inte helt klara. Detaljer kring anslagsfördelningen till myndigheterna kommer i regleringsbreven närmare jul. Östersjöcentrum fortsätter att följa havsarbetet. Text: Gun Rudquist, policychef, och Ellen Bruno och Charles Berkow, policyanalytiker
Forskarskolan ombord på isbrytaren Oden har nu nått sitt slut. I förrgår kväll hade vi vår sista forskningsstation i den så kallade marginella iszonen där packisen möter det öppna havet och bryts upp. Där installerade vi en permanent boj som fjättrad till havsbotten ska vara kvar där under ytan i några år.
Sommarens illa omtyckta cyanobakterieblomningar kanske inte är helt igenom dåliga trots allt. Ny forskning visar att dessa sommarblomningar kan ha avgörande betydelse för strömmingsyngel – utan blomningen hade de haft sämre förutsättningar för att växa sig stora.
Den främsta åtgärden i en ny ålförvaltningsplan bör vara att stoppa ålfisket. Det skriver Östersjöcentrums experter i en ny policy memo. "Varje nu levande ål bör ses som viktig tills dess en återhämtning av det vuxna beståndet kan fastställas", påpekar man.
Under veckan som gått har det blivit allt tydligare att vi har gått in i den frusna säsongen här i norr. Det finns inte längre något öppet vatten mellan isflaken utan det har ersatts av ett lager nybildad is. Denna kan ta sig olika uttryck; ibland är den plastisk och böjer sig får vågor utan att gå sönder, ibland är det tunna skikt som när de kolliderar bildar ett slags stort blixtlåsmönster.
Fisket i Östersjön tog stor plats vid årets parlamentariska Östersjökonferens, där bland andra Sara Söderström från Östersjöcentrum medverkade och framhöll betydelsen av ett minskat fisketryck. Att även konsten har viktig roll när det gäller att förbättra Östersjöns framtid blev tydligt på konferensen Voices for the Baltic Sea, där fiskforskare Åsa Nilsson Austin deltog. Temat var The Baltic Sea – Our Lifeline när den 34:e upplagan av den parlamentariska Östersjökonferensen ( Baltic Sea Parliamentary Conference , BSPC ) nyligen anordnades på Åland. De tematiska fokusområdena spände över bland annat säkerhet, energi, ekosystem och demokrati, och sessionen om ekosystem fick ett starkt fokus på fiske då Sara Söderström, fiskforskare vid Östersjöcentrum, talade om tillståndet för Östersjöns fiskbestånd och hur fisket bör anpassas till verkligheten. – Huvudbudskapet var att fiskbestånden har minskat kraftigt, och att politikerna måste ta hänsyn till osäkerheter i det vetenskapliga materialet när de beslutar om fiskekvoter och andra begränsningar, säger hon. Det finns stark evidens för att ett tillräckligt långt fiskestopp har effekt, påpekar hon. – Både Nordsjösillen och den så kallade Islandssillen har man tidigare stoppat fisket helt på, och därefter satt mycket försiktiga kvoter. Men det har tagit mellan 5–30 år att få ordning på bestånden, så det är mycket bättre att sänka fisketrycket i tid än att vänta tills det är för sent. Detta kändes viktigt att lyfta fram eftersom det satt många riksdagsledamöter i publiken, säger Sara Söderström.
Den senaste FAROX-expeditionen, ledd av Léon Chafik på R/V Skagerak, hade som mål att undersöka hur djuphavsströmmar rör sig mellan Nordiska haven och Nordatlanten. Genom att samla in mätningar av temperatur, salthalt, strömmar och turbulens kartlade teamet djuphavsströmmar för att förstå hur deras vägar, hur de fungerar, och slutligen hur de påverkar klimatsystemet. Läs artikeln av SWERVE The Swedish Research Vessel Infrastructure for Marine Research: Mapping Deep Ocean Currents: Uncovering the Hidden Pathways of Overflow Waters [SWERVE 2025-09-08] Läs mer om expeditionen Expedition kommer undersöka djupvattenströmmar i Nordatlanten för att se hur de påverkar klimatet [MISU 2025-06-16]
Nu har fyra veckor gått av vårt äventyr i Arktis och det är mindre än två veckor kvar. Man kan märka att alla börjat inse det och reagerar olika; en del genom att ignorera det och andra tänker på det hela tiden. Överlag så är stämningen mycket bra ombord, men det blir naturligtvis speciellt att komma tillbaka hem. Alla ser fram emot det men vill ända stanna kvar tillsammans.
Vad har våra prylar med Östersjöns hälsa att göra, och vilka alger äter vi utan att veta om det? Det och mycket annat kring miljögifter, rening av avloppsvatten och algers många fantastiska egenskaper fick man veta under den AW för lärare som arrangerades för tredje gången under Östersjödagen, sista torsdagen i augusti.
Drygt tre veckor har gått av årets Odenexpedition till Arktis Oceanen och vi har nu passerat mittpunkten; färre dagar kvar än de vi varit borta. Vi har dock lyckats ta några sedimentprover från havsbotten; de flera meter långa proverna representerar ett klimatarkiv som kan vara flera miljoner år gammalt. Och vi har sett en sol med bisolar.
Sommarens värmeböljor fortsätter pressa Europa – och i år slog de till extra tidigt. Den tydliga trenden visar att den europeiska sommaren kommer att bli allt längre. – Just i år såg vi det väldigt tidigt på säsongen, säger Gunilla Svensson, professor i meteorologi vid Stockholms universitet.
