Fiskekvoterna för Bottniska viken ser ut att behöva sänkas med 62 procent för att klara EU:s högsta acceptabla risknivå för fiskbestånden. Detta framgår av bedömningar och prognoser över beståndens utveckling och högsta hållbara fångster som presenterades av forskarna vid Internationella havsforskningsrådet (ICES) onsdag 28 maj.
För femte året i rad pågår nu medborgarforskningsprojektet Algforskarsommar. Genom fyra olika uppgifter kan allmänheten hjälpa till att öka kunskapen bland annat om den viktiga blåstången. Nu är det dags att ta reda på vilka smådjur som bor i tången!
Fritidsbåtar påverkar havsmiljön på flera olika sätt. Men genom att köra långsamt och försiktigt i grunda känsliga miljöer och byta till pesticidfri båtbottenfärg kan en båtägare minska denna påverkan betydligt, berättade forskarna som deltog i senaste Baltic Breakfast. Publicerad: 2025-05-22. Att fritidsbåtar påverkar miljön kan bland annat ses på bottenvegetationen. Vegetationen är betydligt glesare i grunda områden med mycket båttrafik och i småbåtshamnar, jämfört med referensområden, enligt en kunskapssammanställning av forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum. – Vegetationen är viktig livsmiljö för många arter, och kan också påverka miljön genom att binda sediment och näring, och det finns mindre av den där vi kör båt, säger miljöanalytiker Joakim Hansen . Ett sätt som båtarna påverkar vegetationen på är genom att botten rörs upp när en båt körs. Det skapar uppgrumling av partiklar, vilket leder till att mindre solljus når vegetationen på botten. Uppgrumling kan också göra att näring frisätts från botten, vilket kan ha en mer långsiktig påverkan. Undersökningar i fält Under de senaste åren har Joakim Hansen och hans kollegor i projektet Levande vikar undersökt denna typ av påverkan närmare genom att själva köra båt i olika områden och i samband med det genomföra mätningar i vattnet. – Ju större båt och ju kraftfullare motor man har, desto djupare och större blir påverkan, sammanfattar Joakim Hansen. Gyttjiga bottnar grumlas lättare än sandiga bottnar. Det är dock främst grunda områden som påverkas. En liten båt med utombordsmotor (8hk) rör upp botten endast på en meters djup, enligt studien. En större utombordare (100 hk) rör upp botten på cirka två meters djup. Andra studier visar på liknande resultat. Uppgrumling från denna typ av båtar (max 150 hk) upphör vid ungefär 2,5 till 3 meters djup. Större ruffade båtar (440 hk) rör upp botten ner till minst tre meters djup (djupare områden mättes inte under studien). – Båtarnas uppgrumling är stor jämfört med naturlig grumling, konstaterar Joakim Hansen. Vi får en rejäl plym av partiklar efter att man kört förbi med båt. Men den är kortvarig. Inom 30 minuter har det här fallit ner till botten igen. Ofta går det fortare än så.
Sälar och skarvar äter fisk, vilket kan ha negativ påverkan på lokala kustbestånd av abborre, gädda och annan stor rovfisk. På senare tid associeras dock säl och skarv allt oftare även med problemen för Östersjöns stora sill- och strömmingsbestånd. ”Det saknar vetenskaplig grund”, säger sälforskare.
Rapporten Svealandskusten 2025 är nu klar! Här medverkar miljöanalytiker från Institutionen för ekologi, miljö och botanik (DEEP), Stockholms universitet med analyser av miljötillståndet av vattnet längs Svealands kust.
Östersjöns djupa mjuka bottnar har stor betydelse för ekosystemet i havet, och lagrar också stora mängder kol. Men mänsklig aktivitet som bottentrålning och gruvdrift kan hota dessa funktioner, berättade forskaren Volker Brüchert och miljöanalytiker Caroline Raymond vid senaste Baltic Breakfast.
Moln i den lägre atmosfären är mycket känsligare för förändringar i koncentrationen av atmosfäriska aerosolpartiklar än man tidigare trott. Det visar en internationell studie publicerad i Nature Geoscience. Upptäckten påverkar bland annat bedömningen av hur mycket människors utsläpp av fina partiklar har bromsat den globala uppvärmningen orsakad av växthusgaser.
Östersjöns speciella utmaningar gör fiskbestånden extra utsatta, och kräver en mer varsam förvaltning och ett kraftigt minskat fisketryck. Det var budskapet från Östersjöcentrums forskare till den nya EU-kommissionären Costas Kadis, som i veckan besökte Sverige. Den svenska representationen är stark i EU-parlamentets fiskeutskott, PECH. Sex av de svenska ledamöterna i parlamentet sitter i fiskeutskottet, som ordinarie medlemmar eller suppleanter. I veckan gjorde ledamöterna, som representerar sex olika svenska partier, gemensam sak och välkomnade den nya EU-kommissionären för hav och fiske, Costas Kadis från Cypern, till Sverige för att diskutera den akuta situationen för fiskbestånden i Östersjön. Besöket ägde rum på Marint centrum i Simrishamn, en av få orter i Sverige där det fortfarande finns ett aktivt lokalt yrkesfiske. Bland de personer som bjudits in för att ge en djupare förståelse för de utmaningar som Östersjön står inför fanns Östersjöcentrums föreståndare Tina Elfwing och fiskforskaren Henrik Svedäng. Tina Elfwing redogjorde för Östersjöns speciella förutsättningar, och de stora utmaningar som finns när det gäller övergödning och klimatförändringar. Fisken har en viktig roll i ekosystemet, vilket inte beaktas tillräckligt inom fiskeförvaltningen och när fiskekvoter beslutas. – Det finns en tendens att skylla problemen med krisande fiskebestånd på miljöproblemen. Det är förstås sant att det finns svåra miljöproblem i Östersjön som påverkar fisken, men det är ju något som fiskeriförvaltningen måste anpassa sig till. Är bestånden minskande – oavsett anledning – så måste man fiska på en lägre nivå, förtydligar Henrik Svedäng. Kollapsade bestånd Idag är tre av de kommersiella fiskbestånden i Östersjön helt kollapsade, vilket har lett till att fisket helt eller delvis stängts. För tre av de fyra bestånd som fortfarande fiskas är situationen väldigt oroande: sillen/strömmingen i centrala Östersjön och i Bottniska viken, samt skarpsillen. En viktig orsak till detta är överfiske, menar Henrik Svedäng. – Jag försökte förklara att det går att överfiska bestånden utan att det är avsikten, eftersom det finns så stora osäkerheter i uppskattningarna av bestånden och i modellerna som används. Om det till exempel fiskas mer än man tror på ett bestånd kan man överskatta beståndets storlek, vilket resulterar i att fiskekvoten sätts högre än den borde. Det som idag bestäms i ett slutet rum (av ICES) att vara en ”maximalt uthållig nivå” har ingen som helst bäring på verkligheten, säger han. När osäkerheterna är så stora, och fiskbestånden dessutom är en del i ett så pass utsatt ekosystem som i Östersjön, måste fiskekvoterna sättas betydligt lägre än vad beräkningar av MSY (maximalt hållbart uttag) anger, betonar Henrik Svedäng.
Hur kan man jobba med hav och vatten, och var i samhället behövs personer med marin kunskap? På yrkesmässan om havet den 20 mars träffade över 450 gymnasieelever yrkesfolk inom allt från forskning till förvaltning, folkrörelser och försvar. Publicerad 2025-03-25
Kraftiga nedskärningar i resurserna för övervakning av havsmiljön har fått havsforskare och miljöövervakare från universitet och myndigheter att gå samman. Utan långsiktig finansiering riskerar kunskap gå om intet, med stora konsekvenser för vår förståelse av miljön i våra hav.
Havets kustzoner pekas ut som viktiga naturliga kolsänkor globalt, i synnerhet livsmiljöer med riklig växtlighet som sjögräsängar och mangroveområden. I bräckta kustmiljöer som Östersjön är kunskapen om kolinlagring däremot begränsad, men en ny studie visar att även grunda, avsnörda Östersjövikar utgör betydande sänkor för både kol och näring.
En enkät till dem som använt fältstationen Askölaboratoriet eller forskningsfartyget R/V Electra under 2024 visade på väldigt nöjda brukare och många konstruktiva kommentarer. Personalen hyllades för sin flexibilitet och hjälpsamhet, men det märks att lokaler och delar av labutrustning börjar bli mycket slitna.
