Idag, torsdag, publicerar en mängd europeiska tidningar resultatet från en månadslång gemensam granskning, "The Forever Pollution Project", om evighetskemikalierna som tillsammans kallas PFAS. Undersökningen samlar alla 17 000 kända platser i Europa som är förorenade med PFAS på en karta, och avslöjar ytterligare 22 000 platser som troligen också är förorenade av denna hälsofarliga kemikaliegrupp som består av ca 10 000 ämnen. Finns överallt – och ökar stadigt Speciellt för PFAS är att de inte finns naturligt i miljön, att alla är producerade av människor och att de i princip inte bryts ner i naturen. Istället ackumuleras de i ständigt högre halter och kan numera hittas över hela jorden, till och med i regnvatten. Detta kan du läsa om i artikeln: "It’s raining PFAS: even in Antarctica and on the Tibetan plateau rainwater is unsafe to drink" Hör även avsnitt ett i podden Människorna bakom larmen – miljöforskningens historia: "PFAS – är vårt dricksvatten farligt?" Omfattande lobbyverksamhet Projektet har också avslöjat en omfattande lobbyverksamhet från tillverkningsindustrin för att försvaga det nyligen föreslagna PFAS-förbudet för EU, som Sverige har varit med och tagit fram. Detta trots att forskarsamhället är enigt om att alla PFAS måste regleras som en grupp och att utsläppen av PFAS till naturen måste upphöra så snart som möjligt. Här finns kartan över alla PFAS-förorenade platser i Europa Här finns reportagen från alla deltagande tidningar Här kan du läsa frågor och svar om granskningen, från Ian Cousins, professor i miljövetenskap på Stockholms universitet och expert på PFAS Läs även: Förslag på PFAS-gruppförbud välkomnas av forskare Text: Annika Tidlund
I tisdags släpptes EU-kommissionens nya fiskepaket, som kan bli ett steg mot ett mer hållbart fiske inom unionen, och ett bättre skydd av de marina ekosystemen. Det nya omfattande paketet innehåller åtgärder för att bland annat förbättra fiskets hållbarhet och motståndskraft. Det innehåller också en handlingsplan för att skydda och återställa marina ekosystem. Fiskepaketets fyra delar tar upp energiomställningen inom fisket, en handlingsplan för att skydda och återställa marina ekosystem, ett meddelande om den gemensamma fiskeripolitiken och en rapport om marknadsordningen. Kommissionen slår fast att åtgärdernas två huvudmål är en energiomställning som ska minska fiskeribranschens oljeberoende, samt att minska fiskets påverkan på de marina ekosystemen. Östersjöcentrum har tidigare konstaterat att de bränslesubventioner som ges fiskeindustrin är ett stort hinder mot den energiomställning som EU-kommissionen önskar se. Att verka för starkare fiskbestånd ger dessutom effektivare bränsleförbrukning och skulle underlätta energiomställningen. Skydd för 30 procent av haven I det nya paketet uppmanar EU-kommissionen medlemsländerna att skydda 30 procent av haven till 2030 och stoppa bottentrålningen i marina skyddsområden. Det är en mycket viktig reform som kan innebära stora förbättringar av havsmiljön, om den införs på rätt sätt. Det är viktigt att beslut om fiskekvoter tas med hänsyn till ekosystemet. Det kortsiktiga tänkandet kring fisket har lett till fiskebestånd som är onödigt låga, vilket förutom förlusten för branschen, ger stora negativa konsekvenser för havsmiljön. För att undgå en kronisk förlust för fiskeribranschens måste man börja låta bestånden få växa till sig. Kommissionens förslag kan vara ett steg framåt. Text: Charles Berkow och Jenny Rosen
Det finns inga färdiga indikatorer för att mäta och följa upp funktionell grön infrastruktur i hav och sötvatten. Däremot är förutsättningarna goda för att utveckla landskapsindikatorer och på andra sätt möjliggöra en förvaltning av grön infrastruktur i vattenmiljöer. Det konstaterar forskare vid Östersjöcentrum i en ny rapport framtagen för länsstyrelsen.
Nu finns den efterlängtade fjärde upplagan av fälthandboken Växter & djur i Östersjön ute till försäljning. Utseendet känns igen men den har fått en ordentlig genomgång av experterna och tio nya arter har lagts till. Är du intresserad av livet under ytan i vårt unika innanhav är detta boken för dig! Den första upplagan av boken kom ut redan 1999. Den har sedan förfinats och utökats genom åren och innehåller nu 44 sidor med över 200 arter. Arterna presenteras med fina akvareller indelade efter den miljö de oftast hittas i. Boken innehåller även en introduktion till Östersjöns särpräglade värld och de speciella levnadsförhållanden som råder där. – Fälthandboken är mycket populär, och många har hört av sig sedan den sålde slut och frågat efter ett nytryck, säger Ulrika Brenner, vetenskapskommunikatör vid Stockholms universitets Östersjöcentrum, tillika redaktör för boken. – Det unika med den är att du får blandningen av salt- och sötvattenarter, från Bottniska viken i norr till södra Östersjön, i samma bok. Och alla medverkande experter från lärosäten i norr till söder borgar för att urvalet och informationen är korrekt. Boken finns till försäljning hos Stiftelsen Kompendieutgivning och kostar 125 kr, frakt tillkommer. Den är vattentålig och ringbunden för att kunna följa med på utflykten till stranden eller i båten. Här kan du beställa fälthandboken Växter & djur i Östersjön Mer om fälthandboken
Bakterier kan spela en viktig roll för hur övergödningen av Östersjön utvecklas. Det visar en ny studie, där forskare vid bland annat Stockholms universitet har undersökt hur den fosfor som finns i sedimenten är bunden. Frodiga bakteriesamhällen i havsbottnarna binder fosfor, som annars skulle läcka tillbaka till vattnet, och bakterierna är i sin tur beroende av att bottenlevande djur blandar om sedimenten. Bakterierna i sedimenten har tidigare betraktats främst som katalysatorer, som bryter ner organiskt material när det sjunker till botten. Men nu har forskare upptäckt att de också är ett förråd för fosfor; det är i bakterierna som en stor del av den aktiva organiskt bundna fosforn i sedimenten finns. – Det här är ett nytt sätt att se på bakterierna, som kan ha stor betydelse för vår förståelse för dynamiken i Östersjön och vad vi kan göra för att situationen när det gäller övergödningen ska kunna förbättras, säger Emil Rydin som är forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum och försteförfattare till studien.
Var med och hjälp forskarna upptäcka hur Östersjöns algbälte påverkas av ett varmare klimat. Medborgarforskningsprojektet Algforskarsommar går in för sin tredje säsong och i år startar det redan i slutet av mars! Forskarna såg nämligen i resultaten från 2022 att blåstången blir mogen mycket tidigare i Östersjön än vad de trott.
Hur står det till med havsmiljöerna kring den svenska kusten och vad kan vi göra för dem? Se professor emeritus Lena Kautsky i ett samtal med Annette Seldén, från Föreningen Naturfotograferna /N. Seminariet om biologisk mångfald hölls den 17 nov 2022 på Baltic Sea Science Center på Skansen och anordnades av Föreningen Naturfotograferna, som en avslutning på fotoutställningen Vinnare och förlorare i svensk natur. Utställningen har visats utomhus under 2021 och 2022 i städerna Uppsala, Falun, Malmö, Luleå och i Stockholm, där den stod på Strandvägskajen. En av fotograferna bakom utställningen var Johan Lind är docent i etologi vid Stockholms universitet, med sin bild av en snok fotograferad här i Nationalstadsparken. Flera ämnen, såsom, ängar och våtmarker, pollinerare, rovdjur, togs upp i samtalen under seminariet och professor emeritus medverkade Lena Kautsky i ett samtal om havet. Läs mer om seminariet och se alla presentationerna
En skåpbil full med provtagningsutrustning lämnar Stockholms universitet halv sex på morgonen. Drygt tolv timmar senare är den tillbaka, med hundratals flaskor, burkar och provrör fyllda med vatten från olika platser och djup i Östersjön. Följ med på miljöövervakning till havs.
Den frågan har forskare brottats med i decennier. I en nyligen publicerad populärvetenskaplig artikel i Nature Chemistry har Brett Thornton och Christian Stranne från Institutionen för Geologiska Vetenskaper (IGV) och Bolincentrum vid Stockholms universitet sammanfattat kunskapsläget.
En anlagd våtmark kan ha många olika funktioner i landskapet, men en och samma våtmark kan inte alltid göra allt på en gång. Man behöver ha klart för sig vilken funktion man har tänkt att våtmarken ska ha: Ska den stärka den biologiska mångfalden, motverka näringsläckage eller att reglera vattennivåer. Det konstaterar forskarna bakom en ny tvärvetenskaplig studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Science of the Total Environment. Under senare år har igenläggandet av våtmarker i Europas jordbrukslandskap börjat vända till ett återskapande av våtmarker. Samhällen och beslutsfattare ser våtmarkernas potential för reglering av vattenflöden, motverkande av näringsutsläpp, begränsning av klimatförändringar, bevarande av biologisk mångfald och för kulturella ekosystemtjänster. I den nya studien, som undersöker hur man mest effektivt kan återskapa våtmarker för att få del av deras multifunktionalitet i landskapet, slår författarna fast att våtmarkernas många funktioner bäst uppnås på landskapsnivå. Så att varje enskild våtmark kan fokuseras på enskilda funktioner. – En återvätning av landskapet är viktig av flera skäl, och är därför prioriterat av myndigheter. Ett framgångsrikt arbete fokuserar på hela våtmarkslandskap där det finns våtmarker som är optimerade för olika funktioner, säger Peter Hambäck. En våtmark som till exempel effektivt tar upp näringsämnen i ett avrinningsområde och hindrar dessa från att föras vidare ut i havet, uppnår mycket höga koncentrationer av näringsämnen. Det kan leda till att vattnet blir en slags algsoppa, med en dominans av stora växter längs strandkanterna, sämre förhållanden för den biologiska mångfalden och inte lika trevligt för våtmarken som rekreationsområde. Men det kan också finnas synergier mellan olika funktioner av en våtmark. Såsom dess förmåga att lagra kol och dess förmåga att hindra kväveläckage. Forskningen fortsätter och fördjupas
Sverige stoppar ålfisket mellan oktober 2023 och mars 2024, enligt Havs- och vattenmyndighetens förslag. Men det utvidgade stoppet väntas inte ge någon förbättring för ålen jämfört med det tre månader långa stopp som fanns i fjol, och får skarp kritik från forskare vid Östersjöcentrum.
"Man ska inte äta upp en utrotningshotad art", säger Östersjöcentrums fiskforskare Henrik Svedäng. – Här har vi samlat de senaste årens debattartiklar, policy briefs, yttranden och filmer om ål och ålfiske. Ålen är en akut hotad art och mängden ålyngel (glasål) som når Nordsjöområdet från Sargasso har minskat med 99 procent sedan perioden 1960-1979. Därför rekommenderar Internationella havsforskningsrådet (ICES) totalstopp för allt ålfiske, inklusive glasålsfisket. Östersjöcentrums rekommendationer är att ålfisket stoppas, vandringshinder tas bort och att övervakningen skärps. Östersjöcentrum har även verkat för att ålutsättningar ovanför vattenkraftverk och andra vandringshinder upphör. Men EU-kommissionen hörsammar inte ICES uppmaning om att stoppa allt ålfiske. Istället föreslår man skärpningar i systemet med fiskefria perioder. I somras kom i alla fall ett glädjande besked i Almedalen: Havs- och vattenmyndigheten upphör med import och utsättningar av glasål i svenska vatten. Läs mer Stockholms universitets Östersjöcentrum svar på Havs- och vattenmyndighetens remiss gällande ändrade regler för fiske av ål i havet 2023/2024 Policy brief: Stoppa ålfisket och ålutsättningarna Policy brief: Stoppat fiske och mer kunskap krävs för att rädda den europeiska ålen Intervju med Henrik Svedäng i Dagens Nyheter : "Ål är akut hotad, bara en procent av beståndet återstår i svenska vatten" 2023.01.25: Kritik mot svensk förläggning av förlängda ålfiskestoppet 2022.07.05: Besked i Almedalen: HaV upphör med ålutsättningar 2022.05.06: Årets ålfiskestopp missar den största fångstperioden 2022.04.18: Östersjöcentrum kritiskt till förslag om fredningsperiod för ålen 2021.12.22: Stoppat fiske är det mest effektiva sättet att rädda ålen 2021.12.07: Kommissionen följer inte vetenskapens råd om ålfiskestopp 2021.12.03: ICES rekommenderar totalt ålfiskestopp – HaV avvaktar 2021.09.17: Kommentar: Välkomna satsningar på vattenrening, men åtgärder för ålen saknas 2021.04.14: Yttrande över HaV:s Remiss gällande ändrade regler för fiske efter ål i havet 2021.04.14: Kommentar: Välj den period som gynnar ålen mest 2020.12.17: Ålfisket fortsätter – i strid med forskarnas rekommendationer Hur ska man bevara ålfisket som kulturarv utan ål? Den svenska regeringen vill inte att ålfiskestoppet ska utökas från tre till sex månader, med hänvisning till att fisket är ett kulturarv. I en debattartikel skriver fiskforskare Henrik Svedäng att han hoppas att det svenska samhället ska inse att det första hand är ålen, inte ålfisket, som behöver skyddas. Utan ål ingen ålkultur. – Tror du att ålen kommer klara sig?, frågar tidningen Aktuell Hållbarhet Henrik Svedäng. – Det finns vissa länder som redan lagt ner hela sitt ålfiske, så vi har en del områden där den kan växa upp. Men om man fiskar ner den ännu mera så att den blir väldigt sällsynt så kommer det ta flera hundra år innan den kommer tillbaka i fiskbart tillstånd. Så det är ett effektivt sätt att förstöra just det som de säger sig vilja värna, svarar han. Läs mer "Medan biodiversitetskonferensen COP15 pågår, enar sig inte den svenska politiken varken om att skydda ål eller ekologiskt betydelsefulla sillbestånd" Fiskforskare: ”Ålen tycks vara på väg att falla offer för ett kulturkrig” Artikel i Aktuell Hållbarhet : "Ålexpert om PM Nilssons tjuvfiske: Ses som nån slags 'lingonbrottslighet'” Artikel i Le Monde på franska: ”Le braconnage d’anguilles au cœur d’un scandale politique en Suède” på engelska: “Eel poaching at the heart of a political scandal in Sweden” Baltic Breakfast: Ål – hotad art och hotat fiske Baltic Breakfast: Ål – hotad art och hotat fiske Vattenkraften behöver omprövas Fisket är den mänskliga verksamhet som dödar mest ål i svenska vatten. Men havslevande vandrande arter behöver också fria vandringsvägar för att lyckas med sin reproduktionscykel. Därför behövs en snabb omprövning av den småskaliga vattenkraften. Östersjöcentrum ser med oro på pausade omprövningar av vattenkraften Östersjöcentrums svar på HaV:s Remiss gällande ändrade regler för fiske efter ål i havet Se våra filmer om ål och ålfiske
