Havet är mörkt, vilket gör ljud till en viktig informationskälla för många av de djur som lever där. Mänskligt orsakat undervattensljud kan därför påverka många arter. EU har nyligen kommit med tröskelvärden för regleringen av undervattensljud, och nu ska lagstiftningen implementeras i medlemsländerna.
Tångbloggen drivs av professor emeritus vid Östersjöcentrum Lena Kautsky tillsammans med Ellen Schagerström, forskare vid Göteborgs universitet. Med bloggen vill de att alla som är nyfikna ska kunna lära sig mer om alger, tång och marin botanik. När de startade bloggen 2012 satsade de båda forskarna på att få 100 besökare. Men tio år senare slår de nya besöksrekord – och under 2022 fick de 31 998 besökare!
Östersjöcentrums föreståndare Tina Elfwing har beviljats 2 400 000 kr från Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond, som finansiering för en postdoktjänst inom Centrum för kustekosystem- och klimatforskning (CoastClim). Postdoktjänsten kommer att stärka CoastClims mikrobiologiska arbete.
Blåstångsskogarna i Östersjön avger betydande mängder metan, vilket till viss del kan motverka algernas upptag av koldioxid från atmosfären. Detta framgår av en ny studie från Askölaboratoriet, där forskarna mätt flödet av växthusgaser mellan ytvatten och atmosfären under lång tid.
Enligt EU:s vattendirektiv ska EU:s medlemsländer identifiera, övervaka och åtgärda föroreningar som är problematiska på nationell nivå. I Sverige har i nuläget 32 sådana särskilda förorenande ämnen listats. Men i praktiken har detta liten betydelse för utsläppen av kemikalier från miljöfarlig verksamhet, visar en ny studie. Domstolen tar sällan hänsyn till dessa ämnen i sina prövningsbeslut, och när ett nytt ämne klassas som särskilt förorenande påverkar det inte de miljöfarliga verksamheter som redan har miljötillstånd.
Nu har Kunming-Montreal-avtalet skrivits under av 195 länder samt EU, efter Cop15. 30 % av jordens yta ska vara skyddad till 2030 och förstörda habitat ska återställas. Henrik Svedäng, docent i marin ekologi vid Östersjöcentrum skriver en artikel i the Conversation med fem forskningsbaserade förslag på hur man kan återställa och stärka jordens biologiska mångfald.
Medan biodiversitetskonferensen COP15 pågår, enar sig inte den svenska politiken varken om att skydda ål eller ekologiskt betydelsefulla sillbestånd. Fiskeindustrin är en statsunderstödd näringsverksamhet, som slukar sig själv tillsammans med de arter som den är beroende av, skriver Henrik Svedäng, docent i marin ekologi och Charles Berkow, omvärldsanalytiker vid Östersjöcentrum i en debattartikel. Fisket fortsätter på kollapsade sillbestånd och utrotningshotad ål. För att inte alla bestånd ska överexploateras behövs reglering, det konstaterar forskaren Henrik Svedäng och omvärldsanalytikern Charles Berkow i debattartikeln "Regleringar krävs för att rädda sillen på julbordet", som är publicerad i Dagens industri . För många människor framstår det som obegripligt att den för samhällsekonomin obetydliga fiskenäringen har fått ett så starkt företräde framför andra intressen. Regleringar är ett nödvändigt skydd I debattartikeln förklarar Henrik Svedäng och Charles Berkow att den högteknologiska fiskeindustrin har verktyg att fiska slut på sig själv. Man kan ta upp mycket större fångster än vad ekosystemen förmår producera. Till exempel är Öresund det ställe i Östersjön där det fortfarande finns ett torskbestånd som inte är helt havererat. Och det beror framför allt på att sjötrafiken där inte tillåter fiskefartyg som bogserar sina redskap. Regleringar och fiskeförvaltning behövs för att fisket ska hålla sig på en nivå som ekosystemen klarar. Läs hela debattartikeln i Dagens industri här Läs mer Fiskforskare: ”Ålen tycks vara på väg att falla offer för ett kulturkrig” Analys: Stort risktagande med strömmingen och Östersjön Policy brief: Stoppa ålfisket och ålutsättningarna Policy brief: Anpassa sillfisket till den vetenskapliga osäkerheten Policy brief: Minska det kustnära trålfisket för att skydda Östersjösillen Video: Ålfisket fortsätter – i strid med forskarnas rekommendationer Policy brief: Stoppat fiske och mer kunskap krävs för att rädda den europeiska ålen Baltic Breakfast: Ål – hotad art och hotat fiske
Östersjöcentrum skriver i ett yttrande om paus i prövningar av vattenkraften att det är helt nödvändigt att snarast ompröva och miljöanpassa svenska vattenkraftverk, för att Sverige ska kunna fortsätta arbetet med att nå miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag samt uppnå god ekologisk status enligt EU:s ramdirektiv för vatten. Östersjöcentrum motsätter sig förslaget att pausa omprövningar av vattenkraften i enlighet med den nationella planen för prövning. Vi ser med oro på att en relativt väl fungerade process som äntligen tagit fart tack vare den breda kompromiss som hittats mellan vattenkraftindustrin (både storskalig och småskalig), kultur och miljöintressen – nu riskerar att politiseras igen. Det har inte våra vatten och hotade arter tid med. Många havslevande vandrande arter behöver fria vandringsvägar för att lyckas med sin reproduktionscykel. Arter såsom ål, nejonöga och flera bestånd av öring och lax kommer inte att kunna återhämta sig utan miljöåtgärder, därför är det bråttom med åtgärderna. Behövs för att skydda ålen Stora miljövinster kan göras med miljöanpassningar den småskaliga vattenkraften. Den består av ca 1700 kraftverk som endast står för några få procent av produktionen. Därför prioriteras denna i den nationella planen för omställning av svensk vattenkraft. Den småskaliga vattenkraften i södra och mellersta Sverige utgör den största olägenheten för den hotade ålens möjligheter att vistas i svenska inlandsvatten. Vattenkraftverk utan fungerande galler och omlöp dödar många ålar. Regeringen avvisade i veckan EU:s förlängning av ålfiskestoppet från tre till sex månader per år med motiveringen att ”det finns mycket annat man kan göra för ålen”. En sådan ”annan” åtgärd vore just en snabb omprövning av den småskaliga vattenkraften, som snarast behöver miljöanpassas, inte en pausning av omprövningarna. Läs hela vårt yttrande här
De bränslesubventioner som ges fiskeindustrin, i form av undantag från beskattning eller pris på koldioxidutsläpp, är ett stort hinder mot den energiomställning som EU-kommissionen önskar se i fiske- och vattenbrukssektorn. Det skriver Östersjöcentrum i ett svar på EU-kommissionens begäran om inspel. Att verka för starkare fiskbestånd ger dessutom effektivare bränsleförbrukning och skulle därför underlätta energiomställningen. I kölvattnet av Rysslands invasion av Ukraina, som åtföljdes av stigande bränslekostnader, vill kommissionen skynda på omställningen till fossilfritt. Inför framtagandet av ett initiativ vill Kommissionen samla in synpunkter på vilka hinder som kan bromsa en energiomställning i fiske- och vattenbrukssektorn. Östersjöcentrum svarar att undantag från bränsleskatter är ett stort hinder då det skapar minskade incitament för näringen att investera i olika förbättringar, så som effektivare motorer. I stället gör bränslesubventionerna merfiske lönsamt, samtidigt som havsmiljön försämras. Eftersom även förnybara drivmedel innebär en miljöbelastning, så är energieffektivisering en central del av omställningen. Det vill säga bränsleförbrukningen behöver minska. Ekosystembaserad fiskeförvaltning för en omställning av fiskeflottan Flera av Östersjöns viktiga fiskbestånd minskar kraftigt. För att kunna rädda Östersjöns sillbestånd vill forskarna se kraftfullt minskade kvoter. Samtidigt krävs överlag mer tid och energi på havet för att ta upp fisk ur minskade bestånd. Med friskare fiskebestånd krävs mindre energi per ton fångad fisk. Därför behöver EU också som en del av energiomställningen satsa på en fiskepolitik för ökade fiskebestånd. Tar man även hänsyn till fiskens roll i ekosystemet blir detta ett ännu starkare bidrag till energiomställningen. Sammanfattning Bränslesubventioner i form av skattebefrielse eller skattelättnader är ett hinder för att införa bättre teknik och metoder. Avskaffandet av bränslesubventioner, energiomställningen och en sundare havsmiljö ger viktiga synergieffekter. Robustare fiskbestånd gör det möjligt att använda energi mer effektivt i fisket och bidrar därmed till energiomställningen. Läs hela Östersjöcentrums svar på Europakommissionens konsultation för energiomställning i fiske- och akvakultur här (på engelska) Läs även "Dags för ekosystembaserad fiskeförvaltning" Text: Charles Berkow och Jenny Rosen
Sverige går emot EU-kommissionens förslag om ytterligare begränsningar av fisket på den utrotningshotade ålen, med hänvisning till att det svenska ålfisket är ett kulturarv. ”Den utrotningshotade ålen reduceras till rekvisita i en sentimental tablå över ett snart förgånget ålfiske”, konstaterar fiskforskare Henrik Svedäng vid Östersjöcentrum.
I det senaste numret av Havsutsikt skriver Östersjöcentrums policychef Gun Rudquist en krönika om hur vi arbetar med att förmedla relevant vetenskaplig kunskap till beslutsfattare. Våra forskare Joakim Hansen, Sofia Wikström och Linda Kumblad skriver också om en historisk forskningsexpedition i skärgårdsvikar. Och du kan läsa om torskens supergener, mikrobernas dolda värld och mycket mer! Havsutsikt nr 2/2022 bjuder på mängder av spännande läsning om den senaste havsforskningen! Du bjuds in till jordens äldsta organismer, i mikrobernas värld, som länge varit okänd för oss, du får se hur forskare använder DNA-analys för att kartlägga havets biologiska mångfald och spåra främmande arter och du får ta del av den senaste kunskapen både om torskens supergener och om dess skilda ekotyper.
Från den 1 december och fram till julafton kommer Tångbloggen att lägga upp en lucka i sin julkalender, med en ny art eller fakta om tång. Tångbloggen drivs av professor emeritus Lena Kautsky, Östersjöcentrum, tillsammans med Ellen Schagerström, forskare i marinbiologi vid Göteborgs universitet.
