Nyheter

UtbildningForskningInfrastrukturPolicyverksamhetOm centrumet

  • Nya guider för brygganläggning, muddring och ett hållbart båtliv.

    Hur påverkar båtlivet och bryggor de marina miljöerna där du bor? Välmående, grunda och vågskyddade områden är värdefulla för hela Östersjön. Därför är det viktigt att ta hand om farligt avfall och båttoalett, använda miljövänlig utrustning, köra smart och att inte använda giftig båtbottenfärg. I en ny guide, får du konkreta tips för ett hållbart båtliv. Guide till ett hållbart båtliv - vilka effekter har båtlivet på Östersjöns miljöer? Angöringsplatser, som utgör en stor del av båtlivet, påverkar också dessa grunda områden. Där är det därför viktigt att undvika muddring och anlägga bryggor på ett sätt som inte stör miljöerna. Vilken plats du väljer, under vilken tid på året du bygger och hur du bygger bryggan spelar stor roll för att påverkan ska bli så liten som möjligt. I denna guide får du flera råd om hur man kan gå tillväga. Bryggor och muddring - Guide för marinor och småbåtshamnar. Denna information är framtagen av Stockholms Universitets Östersjöcentrum i samarbete med Skärgårdsstiftelsen, Värmdö kommun, Vaxholms kommun, Svenska Båtunionen och Naturskyddsföreningen.

    Stockholms universitets Östersjöcentrum

  • Framtidens undervattensrobotar testas vid Askölaboratoriet

    Självstyrande undervattensrobotar kan bli banbrytande för marin miljöövervakning och forskning. De är dessutom eftertraktade komponenter för försvarsmakten och havsbaserade industrier. I juni testades en ny generation farkoster från innovationscentret SMaRC vid Askölaboratoriet.

    Stockholms universitets Östersjöcentrum

  • Historisk insamling av makroalger

    För första gången på flera decennier görs en stor insamling av makroalger för att uppdatera herbariet på Naturhistoriska riksmuseet. Det råder brist på makroalgsexpertis i Sverige. Naturhistoriska riksmuseets har inte haft någon makroalgsspecialist på flera decennier, vilket har lett till att samlingarna inte har uppdaterats, och det saknas flera arter som etablerat sig i svenska vatten på senare år, som till exempel sargassosnärja och ostrontjuv . Nu tar museet hjälp av två av landets experter, Lena Kautsky vid Stockholms universitets Östersjöcentrum och Ellen Schagerström vid Göteborgs universitet, för en expedition där man hoppas kunna samla in flertalet av de arter som finns vid svenska Västkusten. – Vi samlar in allt vi hittar, och räknar med runt 60 arter, säger Lena Kautsky. Materialet kommer att artbestämmas, pressas och katalogiseras för att sedan inlemmas i museets algherbarium. En insamling ger en tidsbild av hur det ser ut just nu, och samlingarna är viktiga bland annat för att de ger biologer en möjlighet att se bakåt i tiden. – Med hjälp av det som finns i samlingarna kan vi förstå varför vissa förändringar i naturen har skett. Man kan göra analyser på materialet även i efterhand för att mäta förekomsten av till exempel tungmetaller och andra miljögifter. – Vi hoppas förstås också hitta någon ny art, som ännu inte finns på listan över alger i Sverige, säger Lena Kautsky. Text: Michaela Lundell Läs mer i pressmeddelandet från Naturhistoriska riksmuseet .

    Stockholms universitets Östersjöcentrum

  • Nu kan sillgrisslorna på Stora Karlsö följas igen – ur fler vinklar

    Sommaren är här och med den livesändningen av sillgrisslorna som häckar på sillgrisslehyllan på Stora Karlsö. Nu går det att följa fågellivet på ön genom flera olika webbkameror och forskarna efterlyser allmänhetens hjälp med att rapportera intressanta iakttagelser.

    Stockholms universitets Östersjöcentrum

  • Så kan forskning bli både samhällsrelevant och oberoende

    Både akademin och medborgarna vill att kunskap i högre grad ska nå samhället, men tid, resurser och de meriterande systemen sätter käppar i hjulet. Hur vi främjar samverkan mellan kunskapsbärarna och beslutfattarna var ett högaktuellt tema som lyftes när Östersjöcentrum medarrangerade en konferens om öppen vetenskap. Framtagandet av Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader visar både möjligheterna och riskerna med samproduktion av kunskap inom samhällsfrågor. – Vi tänker ofta att det målet kom från vetenskap men det antogs egentligen 2015 av beslutsfattare i Paris. Sedan bad man forskningen om belägg för målet, och forskarsamhället svarade med att det inte fanns, berättade Jessica Jewell, docent i fysisk resursteori vid Chalmers Tekniska Högskola, vid konferensen Open Science – From Policy to Practice . Tack vare god finansiering och politiskt stöd för att ta fram ny kunskap, kunde mycket forskning genomföras vilket delvis är en framgångssaga om samhällsrelevant och användbar vetenskap. Men den illustrerar också risken att forskningen påverkas av policyfrågan. – Forskarna misstänkte redan att scenarion för ett tvågradersmål var orealistiska och ändå kom tonvis med ny kunskap om 1,5-gradersmålet, beskrev Jessica Jewell. I kontrast presenterades modellen, ” throw it over the fence ”, där vetenskapen är utmärkt och oberoende men istället riskerar att undvika policyfrågan och bli irrelevant. När man bad samma forskare att besvara om det är möjligt att uppnå målet så gav man beskedet ” att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader är möjligt inom kemins och fysikens lagar ”, vilket blev svårt för politikerna att omsätta i en samhällssituation. När man har målsättningen att förena forskning och policy så behöver vi, enligt Jessica Jewell, påminnas om att begreppet ”möjligt” betyder olika saker för forskarna och för politiker eller tjänstemän. – Något som är möjligt och genomförbart för en politiker är något som samhället verkligen kan göra, medan något som är genomförbart för forskaren är något som löser deras matematiska modeller, sa hon.

    Stockholms universitets Östersjöcentrum

  • Baltic Breakfast: Våtmarker – bra till mycket men inte allt (samtidigt)

    Våtmarker är i ropet just nu och lyfts fram som lösningen på allt från övergödning till klimatförändringar och minskad biologisk mångfald. Men våtmarker är ett brett begrepp och en och samma våtmark kan sällan fylla alla funktioner samtidigt, konstaterade forskarna vid senaste Baltic Breakfast. Återvätning av torrlagda våtmarker leder inte bara till minskade koldioxidutsläpp utan också till ökade utsläpp av metan, vilket gör att det inte nödvändigtvis är en bra klimatåtgärd.

    Stockholms universitets Östersjöcentrum

  • ANALYS: Att undvika katastrof på fiskeområdet – försiktighet i vilken riktning?

    Det storskaliga sillfisket i Östersjön bör stängas nästa år. Det är kontentan av den vetenskapliga rådgivningen. Men det budskapet hittas inte i den inledning som de flesta läsare fokuserar på, utan det är begravt djupt nere i texten. Detta kan vara ett utslag av att det överlåtits åt biologer att tolka ett politiskt beslut, skriver Charles Berkow, Östersjöcentrum, i en analys.

    Stockholms universitets Östersjöcentrum

  • Forskare om kvotförslaget: Fisket borde stängas helt

    Nollkvot för de bägge torskbestånden och för sillen i västra Östersjön, men för den centrala och bottniska sillen föreslår Internationella havsforskningsrådet, ICES, att trålfisket ska tillåtas fortsätta nästa år. ”De kvoter man rekommenderar i detta krisläge riskerar att förstöra Östersjöns ekosystem ännu mer”, säger forskaren Henrik Svedäng.

    Stockholms universitets Östersjöcentrum

  • Från håvar till high-tech när framtidens miljövetare undersöker havsmiljön

    Kursboken är en sak – verkligheten en annan. I masterkursen Miljövetenskapliga fältstudier får studenterna lära sig hur man praktiskt tar reda på hur havet mår, med både enkla och avancerade metoder. – Vadarbyxor, stövlar eller barfota – ni får välja! Masterstudenterna i miljövetenskap har burit med sig håvar, hinkar och bestämningslitteratur till en av de blåstångsrika klippstränderna vid Askölaboratoriet. Uppgiften är att hitta dräktiga märlkräftor vars ägg och embryon kan användas som en indikator för miljötillståndet i havet. Några av studenterna glider ner i vadarbyxor, andra kavlar upp byxbenen och går barbenta ner i vattnet. De hivar utrustning till varandra, sedan blir det tyst, medan de hukar över vattnet och håvar bland tångruskorna. – Passa på att titta på de vackra små båtsnäckorna också, uppmanar Ann-Kristin Wiklund, forskare och studierektor vid Institutionen för miljövetenskap (ACES) vid Stockholms universitet. – De snäckorna har vi använt i tidigare studier för att undersöka vad giftiga båtbottenfärger ger för skador. Olika stressfaktorer ger olika skador Tidigare på morgonen var studenterna samlade i fältstationens föreläsningssal och fick lära sig om fördelarna och svårigheterna med fältstudier, och om ett av delprogrammen inom miljöövervakningen av Östersjön, på just märlkräftor, som har pågått sedan 1994.

    Stockholms universitets Östersjöcentrum

  • Analys: Förslaget till förordning för tvätt- och diskmedel saknar utökat fosfatförbud

    I slutet av april 2023 presenterade EU-kommissionen ett förslag på ny förordning för tvätt- och rengöringsmedel och tensider. Det ska ersätta en äldre existerande lagstiftning som bl a förbjuder fosfater i maskindiskmedel i konsumentprodukter. Nu hade man hoppats att EU-kommissionen skulle föreslå fosfatförbud även i handdiskmedel och i industrirengöringsmedel. Men tyvärr är inte detta med i förslaget. Förslaget handlar mest om mikroorganismer, t ex bakterier i tvättmedel, vilket har varit helt oreglerat hittills och frågor om villkor för att marknadsföra olika produkter. Som sagt, frågan om fosforinnehåll i handdiskmedel och industrirengöringsmedel finns inte med. Detta trots att EU-kommissionen har ställt sig bakom Helcoms handlingsplan för Östersjön (BSAP, E27-E29) där mål sätts för att reducera fosfatinnehåll i dessa produkter. Om inte den föreslagna förordningen tar med detta kommer det troligen bli svårare att få igenom Helcoms målsättningar. Fosfatmängderna i handdiskmedel respektive industrirengöringsmedel är sannolikt små i relation till fosfatinnehållet i toalettavfallet. Därför höjs rösters för att inte ta med dessa produkter i förslaget. Men ett motargument är att fosfor är en ändlig resurs och ju mer vi kan spara på denna, desto bättre. Ett annat argument för att inte ställa krav på fosfater, är att reningsverken är duktiga på att rena fosfor så regler behövs inte. Men det gäller ju inte alla reningsverk i Östersjöländerna. Flera länder renar inte ännu 97 % av fosforn såsom t ex Finland och Sverige. Dessutom används ju handdiskmedel ofta i sommarstugor med enskilda avlopp. Därutöver är det givet att ju mindre fosfor vi kan föra in i systemen, desto mindre behöver vi ta hand om i reningsverken. Uppströmsarbete är förstås att föredra. Öppet för allmänheten att tycka till Ett tredje argument mot att skärpa lagstiftningen rörande fosfater i industrirengöringsmedel, är att det inte finns tillräckliga alternativ på marknaden. Men det var precis vad som sas när förbudet mot fosfat i tvättmedel beslutades och det tog inte lång tid förrän det fanns alternativ på marknaden. Om det blir skärpta krav, kommer den nya lagstiftningen möjliggöra en anpassningsperiod. Redan idag går det att köpa industridiskmedel som är fosfatfria om man väljer miljömärkt. Miljökriterierna i EU:s miljömärkning EU-blomman ställer krav rörande fosforinnehåll även för industriella disk- och tvättmedel. EU-kommissionens förslag hanteras nu av myndigheterna och kommer att skickas ut på remiss. Kemikalieinspektionen har fått till uppgift av regeringen att göra en konsekvensanalys av förslaget, vilken ska presenteras 22 juni. Det finns även en konsultation ute från EU-kommissionen som är öppen t o m den 20 juli 2023 där vem som helst kan tycka till. Vi här på SU Östersjöcentrum fortsätter att hålla ögonen på förslaget. Text: Gun Rudquist

    Stockholms universitets Östersjöcentrum

  • Djuren som äter cyanobakterier

    Östersjön påverkas av övergödning och klimatförändringar och både vårblomningen av växtplankton och sommarblomningen av cyanobakterier börjar tidigare idag än på 1980-talet. Kiselalger har minskat medan kvävefixerande cyanobakterier har ökat. Hur påverkar detta näringskedjorna i Östersjön? Cyanobakteriernas blomningar ökar i hela världen i takt med klimatförändringarna. Forskning om deras roll i ekosystemen är viktig för att förstå effekterna av detta. Flera nya studier om cyanobakteriernas roll i Östersjöns ekosystem har publicerats vid Stockholms universitet. Förbättrar musslornas tillväxt

    Stockholms universitets Östersjöcentrum

Vi använder kakor

Genom att tillåta tjänster från tredje part accepterar du deras cookies och användningen av spårningsteknologier som är nödvändiga för att de ska fungera korrekt.