Satsningen Baltic Sea Fellows, ett nätverk av unga Östersjöforskare från flera discipliner, gjordes för att stärka miljöforskningen kring Östersjöfrågor vid Stockholms universitet. Resultaten från årets utdelningar av anslag från Vetenskapsrådet och Formas visar att det går bra. Över 25 miljoner har detta lilla gäng dragit in i år.
Nu finns inspelningen från seminariet vid Institutionens för miljövetenskap jubileum tillgänglig. Hör om hur miljöforskning bedrivits i marinbiologen Rachel Carsons fotspår sedan publiceringen av hennes bok Tyst vår för 60 år sedan. När Rachel Carsons bok Silent Spring publicerades den 27 september 1962, för 60 år sedan, blev den en katalysator för att göra miljön till en viktig del av det offentliga samtalet. Miljöforskning bedrivs sedan dess i hennes fotspår. Vid kolloquiet med inbjudna talare diskuteras frågorna: Vem var Rachel Carson och varför fick Silent Spring allmänheten att agera? Vilka lärdomar kan vi dra av Silent Spring , som kan hjälpa oss att uppnå en mer hållbar framtid? Från Östersjöcentrum medverkar Gun Rudquist som moderator. Se seminariet på Institutionen för miljövetenskaps hemsida
Längst ut på den fyra meter långa båtshaken balanserar den nybyggda driftmätaren. Om några sekunder ska den sjösättas och testas för första gången. I bästa fall ger den mätdata och kan snart plockas upp igen. I värsta fall försvinner den, för alltid. Det är november när master-studenter i kursen Fysisk oceanografi lägger ut med forskningsfartyget Electra tillsammans med forskare och forskarstuderande från Meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet (MISU). Oceanografen och kursledaren Inga Koszalka och teknikern Joachim Dillner vid MISU har konstruerat och byggt egna driftmätare som, om de fungerar, ska ge forskarna bättre koll på hur havsströmmarna rör sig i Östersjön. Den kunskapen behövs bland annat för att se hur havsströmmarna påverkar syrehalten i vattnet och för att kunna göra prognoser för algblomningar under sommaren. Driftmätarna är ett av flera instrument som master-studenterna ska lära sig hantera under havsexkursionen. De samlar också data från ett instrument som sitter på Electras skrov, en så kallad ADCP (Accoustic Doppler Current Profiler), som mäter havsströmmar genom att låta ljudvågor studsa mot plankton och andra svävande partiklar i vattnet.
Regeringens miljöbudget innehåller en enorm klimatsatsning, på koldioxidinlagring, så kallad bio-CCS (Carbon Capture and Storage). Detta kan få konsekvenser för Östersjön eftersom fullskalig koldioxidinlagring i Sverige endast får ske under havsbotten. Regeringens miljöbudget har fått svidande kritik. Flera förslag ger ökade koldioxidutsläpp. Det tolkas som att miljöministern har ett äss i rockärmen , men ingen har hittat det . Man kan undra om kritikerna egentligen läst budgeten. För det finns en enorm klimatsatsning . Regeringen vill under 2023 binda upp 36 miljarder kronor under en 20-årsperiod för att binda kol. Satsningen kan möjligen förklara en del uttalande som miljöministern gjort, som förbryllat kritikerna. Utbetalningarna på drygt 1,7 miljarder kronor per år börjar dock först 2026. Satsningen syns därför inte i tabellerna. De sträcker sig bara fram till 2025. Budgetmedel kan dock ändå bindas upp genom s k bemyndigande och påföljande avtalsskrivning. Om detta görs begränsas framtida regeringars manöverutrymme. Mer specifikt handlar det om så-kallad bio-CCS (Carbon Capture and Storage). Det vill säga infångning och inlagring av koldioxid, företrädesvis från förbränning av biomassa (inklusive avfall). Satsningen på bio-CCS kan få konsekvenser för Östersjön eftersom fullskalig koldioxidinlagring i Sverige endast får ske under havsbotten . Tanken är att Sverige ska vara först i världen med att statligt reglera hur infångning och lagring av kol ska gå till, och skapa en marknad för det. En sådan satsning föreslogs redan i den budget som den tidigare S-MP regeringen lade fram förra hösten. Pengarna skulle bindas upp vid en så kallad omvänd auktionsförfarande under 2022. Förslaget byggde på en rapport som Energimyndigheten hade tagit fram på uppdrag av regeringen . Satsningen var på en hög nivå: 6 miljarder kronor fram till 2040, eftersom det är en dyr teknik med stora utvecklingskostnader. På förslag av Moderaterna mångdubblade sedan riksdagen satsningen från 6 till 36 miljarder, och sträckte ut tiden från 2040 till 2046 – året efter det att Sverige ska vara fossilfri, eller ha nettonollutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Men någon sådan auktion genomfördes inte under 2022. Bland annat behöver de avtal som skrivs efter auktionen klara EU:s regler för statsstöd. Därför återkallar årets budget det bemyndigande som beviljades i förra årets budget och regeringen ber nu riksdagen om ett nytt bemyndigande. Intresset för CCS har länge varit stort i klimatpolitiska kretsar. Det låg till grund för Vattenfalls satsning på kolkraft och kolgruvor i Tyskland i början på 2000-talet , men realiserades inte. I takt med ökande utsläpp framställs CCS allt oftare som en nödvändig del i arbetet att nå målet om att hålla temperaturökningen under 1,5. CCS har dock ifrågasatts för att vara energikrävande, att vara förenade med tekniska, ekonomiska och juridiska utmaningar och att avleda uppmärksamhet från andra säkrare och/eller mer kostnadseffektiva åtgärder. Forskarna vid IPCC har i en särskild rapport om CCS skrivit att: ”This report shows that the potential of CO2 capture and storage is considerable, and the costs for mitigating climate change can be decreased compared to strategies where only other climate change mitigation options are considered.” Men IPCC fortsätter: “The importance of future capture and storage of CO2 for mitigating climate change will depend on a number of factors, including financial incentives provided for deployment, and whether the risks of storage can be successfully managed.” I det svenska förvaltningssystemet är remissrundan viktig för att identifiera och reda ut detaljer. Ingen av de stora svenska miljöorganisationerna yttrade sig över Energimyndighetens rapport, trots att de fanns med på remisslistan . Det gjorde däremot Energiföretagen , som organiserar flertalet av de företag som ska åta sig att binda och lagra kolet. De noterar att det finns en del obesvarade frågor, och vänder de sig mot Energimyndighetens förslag om att de företag som vill ingå avtal med staten ska ha miljötillståndet klart. Miljöprövningen kan ses som ett sätt att minska risken att man offrar en planetär gräns för att klara en annan. Energiföretagen menade att avtal kan skrivas utan miljötillstånd. Detta väcker frågan om det får konsekvenser för en kommande miljöprövning om staten redan har engagerat sig i projektet genom avtal? I höstbudgeten aviserar regeringen satsningar för att få en snabbare och smidigare tillståndsprocess. Regeringen föreslår också att SGU får 40 miljoner kronor för att leta lämpliga lagringsområden i Sverige . Det finns även EU-regler som kan få konsekvenser för CCS. Det finns till exempel ett särskilt direktiv om CCS . Genomgående skapar EU-regler en lägsta-nivå, en jämnbördig spelplan, för olika länder i EU. Det hittills största CCS-projektet i EU har pausats av en domstol i Nederländerna för att en viss EU-miljöskyddsregel inte följts . Satsningar i Sverige måste även godkännas på EU-nivå eftersom de ses som statsstöd, vilket inte får ges hur som helst. Det är förstås viktigt för Östersjön miljö att inte koldioxidhalterna i atmosfären ökar. Vissa forskare spekulerar kring att ändringar i näringsflöden till följd av klimatförändringar kan vara en förklaring till både magra torska och magra sillar. Kontentan av regeringens klimatpolitik, såsom den utläses i statsbudgeten, verkar därför vara att det är OK att öka koldioxidutsläppen på kort sikt med hopp om att kunna fånga in och lagra dem längre fram. Man kan fråga sig om det är klokt att lägga så många klimatpolitiska ägg i samma korg. Den diskussionen återstår att föra. Text: Charles Berkow Läs mer https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2022/11/stor-satsning-gors-pa-infangning-av-biogen-koldioxid/ https://www.regeringen.se/remisser/2021/12/remiss-av-energimyndighetens-rapport-forsta-andra-tredje-forslag-pa-utformning-av-ett-stodsystem-for-bio-ccs/ https://www.regeringen.se/49676a/contentassets/d232104ea40d4234a5ffde3fe7d48b37/energiforetagen.pdf https://www.energimyndigheten.se/globalassets/nyheter/2021/dnr-2020-23877_rapport-forsta-andra-tredje-forslag-pa-utformning-av-ett-stodsystem-for-bioccs.pdf.pdf https://data.riksdagen.se/fil/994186E7-FE3B-4A07-B7FA-6BA4A0056025 https://historia.vattenfall.se/stories/ut-i-europa/genombrott-i-europa https://www.sgu.se/om-sgu/nyheter/2022/november/sgu-kan-fa-nytt-regeringsuppdrag-som-ror-nationell-koldioxidlagring/ https://www.reuters.com/world/europe/dutch-court-says-permits-major-carbon-storage-project-are-uncertain-2022-11-02/ https://www.dn.se/ledare/amanda-sokolnicki-regeringen-slaktar-klimatpolitiken-och-offrar-foretagen/ https://www.expressen.se/ledare/fossilhogern-har-tomt-i-tanken/
Publicerad 2022-11-11. Aluminiumbehandling är sedan decennier en etablerad åtgärd för att minska övergödningen i insjöar, men har först nyligen använts i Östersjön, inom projektet Levande kust. Genom modellering har forskare vid Östersjöcentrum nu utvärderat effekten av behandlingen på bland annat närings- och syrehalter.
Östersjöfonden hedrar och belönar personer eller organisationer som bidrar till ett mer välmående hav. Du kan nominera din Östersjöhjälte till Östersjöfondens pris, senast den 24 februari 2023. Vem som helst kan nominera till Östersjöfondens pris. Nomineringen görs på svenska eller engelska och i den skall det klart och tydligt framgå vad kandidaten åstadkommit och vilken betydelse det har haft för miljön i Östersjön. Östersjöpriset ges till person eller organisation som bidrar till att Östersjöns tillstånd förbättras genom praktiska eller tekniska lösningar på miljöproblem, som är aktiva inom till exempel vetenskap och forskning eller i någon miljörörelse, administratörer eller beslutsfattare inom näringsliv eller offentlig förvaltning. Lasse Wiklöf-priset ges till en nordisk parlamentariker som arbetat för att förbättra tillståndet och som i sitt arbete visat gedigen kunskap, stort engagemang och stark handlingskraft. Ungdomspriset ges till en person, grupp eller organisation som på ett föredömligt sätt och med stort engagemang bidragit till att uppmärksamma Östersjöns tillstånd. Ålandspriset ges till en åländsk aktör som arbetat för Östersjön. Läs mer och nominera din hjälte här
Havsmiljöfrågorna är inte i fokus i höstbudgeten, men inga stora nedskärningar görs heller. Dock drabbas havsarbetet av nedskuren miljöövervakning, skriver Östersjöcentrums policychef och omvärldsanalytiker i en kommentar.
Det är allvarlig syrebrist i Östersjön. Även stora inflöden av syrerikt havsvatten har under de senaste decennierna endast givit kortvarig lindring av syrebristen i djupvattnet. I det senaste numret av Ambio presenteras en ny metod för att kvantifiera den totala syreskulden från Öresund upp till Åland. Genom att använda befintliga data ända sedan 1960-talet visar forskarna att vi gått från en tillgång på cirka 10 miljoner ton syre i djupvattnet till ett syrenetto nära noll, med en skuld på uppemot 4 miljoner ton orsakad av ansamlat svavelväte och ammonium. De senaste 20 åren har syreskulden också brett ut sig till mer ytliga vattenlager väster om Gotland. Omfattningen av så kallade döda bottnar i Östersjön är en av de största i världen och motsvarar till ytan nästan två Danmark. Så gott som allt vatten under salthaltsprångsiktet, dvs. djupare än 60–80 meter, är nu påverkat av syrebrist och svårt eller omöjligt för djur att leva i. – Den huvudsakliga orsaken till syrebristen är övergödningen, berättar Carl Rolff, som är forskare på Östersjöcentrum och huvudförfattare till artikeln. Tillförseln av näring från jordbruk och avlopp ökade kraftigt fram till 1980-talet. Sedan dess har kraftfulla åtgärder från länderna runt Östersjön minskat tillförseln av näringsämnena fosfor och kväve med cirka hälften respektive en tredjedel. Detta har dock inte ännu gett synbara resultat i form av minskad syrebrist. Ett tveeggat svärd
Forskare vid Institutionen för miljövetenskap vid Stockholms universitet och Östersjöcentrum välkomnar Europeiska kommissionens förslag till ett uppdaterat direktiv om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse. Vi välkomnar särskilt att det uppdaterade direktivet tar upp behandling av kemikalier och betonar avloppsreningens roll för att nå målen i ramdirektivet för vatten och dess dotterdirektiv. Vi välkomnar också att man i förslaget lägger ansvar och kostnader för behandling av kemikalier på tillverkare och importörer av läkemedel och produkter för personlig vård – i linje med principen om att förorenaren ska betala. Vi skulle dock vilja se att det utvidgade producentansvaret omfattar fler sektorer som bidrar till att kemikalier hamnar i avloppsvatten från städerna – textilier, hushållsprodukter osv. Detta skulle skapa incitament för att fasa ut skadliga ämnen redan på producentnivå. I detta avseende vill vi betona att man först och främst behöver arbeta uppströms, för att hindra att skadliga kemikalier tillåts komma in i samhället och nå våra sjöar och hav. Även om förslaget till direktiv kräver övervakning av vissa kemikalier, inklusive mikroplaster, saknar vi kravet på en allmän screening. En sådan skulle behövas i syfte att förbättra vår förståelse vad som händer med de kemikalier som används i hushållen när de passerar avloppsreningsverken och identifiera nya potentiella marina miljögifter. När det gäller övergödning, som är ett stort problem i Östersjön och många angränsande vatten, stöder vi en utvidgning av direktivet till att omfatta tätorter mellan 1 000 och 2 000 " personekvivalenter ", med strängare gränsvärden för behandling av kväve och fosfor. För mer information, se vår policy brief om vad forskare vid Stockholms universitet skulle vilja se i ett uppdaterat direktiv om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse: Call for better management of micropollutants in wastewater
Fallstudien om vass inom forskningsprojektet Levande vikar undersöker vassens komplicerade roll i Östersjöns grunda vikar. Vassen växer i större utsträckning i övergödda vikar, men å andra sidan tar vassen upp mycket näring. I projektet tar forskarna bland annat reda på hur stor näringsfilterfunktion vassen har. Hur mycket vass kan man ta bort för att t ex skapa framkomlighet för båtar, utan att ta bort viktiga fördelar för fåglar, fisk och smådjur? Det undersöks i forskningsprojektet Levande vikars fallstudie om vass. – Det finns i stort sett inga tidigare studier om vad som händer i kustmiljön när man tar bort vassen, säger Sofia Wikström, marinbiolog vid Stockholms universitets Östersjöcentrum till Vetenskapsradion nyheter. I fallstudien jämförs förhållanden där vassen är kvar och där den har klippts. Forskningsprojektet engagerar även de boende kring vikarna. Gräsö-bon Agneta Loge André ser fram emot den kunskapsbank som projektet ska utmynna i. Hon säger i radioinslaget att de boende kommer att avvakta vassklippning tills forskningens resultat blir publicerade och följa forskningens råd. – Många människor klipper vass i sin vik, i olika utsträckning och på olika vis. Med nya kunskaper från fallstudien hoppas vi kunna ge rekommendationer om under vilka förutsättningar vassklippning kan ha en negativ effekt på miljön, säger Åsa Nilsson Austin, i en intervju med BalticWaters2030. Hon gör sin tvååriga postdoktortjänst inom forskningsprojektet Levande vikar och fallstudien om vass. Forskning om åtgärder i fyra utvalda vikar Under åren 2020-27 kommer projektet Levande vikar att utföra praktiska åtgärder och ta reda på vad som hjälper och inte för att återställa vikarnas miljöer. När Vetenskapsradion besöker forskningsprojektet tar forskarna prover efter sommarens försök. Och Sofia Wikström dyker i för att se vilka växter som finns i viken, trots att det är så grumligt att botten inte syns ens på en meters djup. Förutom vassåtgärder testas även bland annat aluminiumfällning och reglering av båttrafik. Här kan du läsa mer om projektet, fallstudien om vass och vassklippning och höra inslagen i Vetenskapsradion: Hör inslaget om fallstudien i Vetenskapsradion nyhter Hör programmet i Vetenslapsradion På djupet Läs mer om forskningsprojektet Levande Vikar Läs mer om fallstudien om vass
Dyrssenpriset tilldelas årligen de två bästa mastersuppsatserna inom det marina området. I år går båda priserna till uppsatser skrivna vid Institutionen för geologiska vetenskaper vid Stockholms universitet. Förstapriset går till en studie som utförts vid Askölaboratoriet. Vi säger grattis till båda pristagarna, Thea Bisander och Emelie Ståhl!
Nu är det klart vem som ska styra landet de kommande fyra åren. I ett öppet brev till Ulf Kristersson och den nya regeringen listar omvärldsanalytikerna vid Stockholms universitets Östersjöcentrum några åtgärder som regeringen och en majoritet i riksdagen tycks vara överens om. Hej regeringen! Som vi alla vet är Östersjöns miljö i dåligt skick. Havet är kraftigt förorenat av näringsämnen och kemikalier, fisket utarmar fiskbestånden och de känsliga kustmiljöerna är hårt exploaterade. För oss som ägnar oss åt hur haven mår finns det trots allt anledning att känna visst hopp inför den nya mandatperioden. Många av de åtgärder haven så väl behöver finns det en bred överenskommelse om att göra något åt. En utmärkt utgångspunkt för den nya regeringen är att göra en proposition av miljömålsberedningens betänkande ”Havet och människan” från januari 2021. Där presenteras en rad förslag för att uppfylla miljökvalitetsmålen, generationsmålet och mål 14 i Agenda 2030 om att bevara och nyttja haven och de marina resurserna på ett hållbart sätt. Betänkandet var parlamentariskt, det vill säga föreslagna åtgärder var alla riksdagspartier överens om. Ett angeläget Östersjöproblem som nämns i regeringsförklaringen är övergödning. Alla partier säger sig vilja minska den. Riktigt hur är ni i regeringen kanske ännu inte överens om men ni vill alla se minskade utsläpp från land, vilket är helt i linje med vad forskningen säger. Här är några bra åtgärdsförslag som forskningen rekommenderar: bättre integrering av växtodling och djurhållning (exempelvis så som sker på ekologiska gårdar) så att stallgödsel hanteras bättre och växtnäringsutnyttjandet ökar; stärka kraven på reningsverken runt Östersjön genom EU:s avloppsdirektiv som just nu revideras; anlägga våtmarker och översvämningsområden, vilka gynnar den biologisk mångfalden och minskar klimatförändringarnas effekter. Detta är en del av Europakommissionens förslag på naturrestaureringar som just nu förhandlas på EU-nivå. Alla partier vill ha ett hållbart fiske. I regeringsförklaringen nämner regeringen att ni vill flytta ut trålgränsen för storskaligt fiske, vilket skulle gynna ekosystemen och de småskaliga yrkesfiskarna. Ett sådant uppdrag gav den förra regeringen till Havs- och vattenmyndigheten vilket kan underlätta för snabba regelförändringar. Från Stockholms universitet rekommenderar forskarna också: kraftigt minskade kvoter för strömming som har minskat alarmerande. Det senaste beslutet på EU-nivå tillåter alltför stora kvoter; att försiktighetsprincipen används vid all kvotsättning eftersom det finns så stora osäkerheter i forskarnas rådgivning; att allt fiske efter den utrotningshotade ålen stoppas. Ni tre regeringspartier är eniga om att användningen och spridningen av giftiga kemikalier behöver begränsas. Om det är något som historien har lärt oss är det att det är bättre att inte släppa ut giftiga kemikalier i samhället och i miljön, än att kostsamt försöka rena bort dem i efterhand. Att Sverige som land fortsätter att trycka på och bidra till en mer ambitiös och effektiv reglering av kemikalier i EU och globalt är därför av yttersta vikt. Ett första steg är introduceringen av avancerad vattenrening i avloppsreningsverken, det vill säga att inte bara rena näringsämnen utan också miljögifter och läkemedelsrester från avloppsvattnet. Detta är något som i stort sett alla partier i riksdagen uttalat sig positiva till. En sådan öppning finns nu genom revideringen av EU:s avloppsdirektiv, och kan, oavsett utgången i EU, relativt snabbt införas som krav i svenska stora reningsverk. Sammanfattningsvis ser Stockholms universitets Östersjöcentrum fram emot en spännande mandatperiod då vi hoppas på att tillräckliga resurser och initiativ riktas till våra livsviktiga vatten- och havsmiljöer och att beslut fattas på vetenskaplig grund. Att utveckla och förbättra miljöövervakningen är en grundbult i havspolitiken. Utan mätdata är det svårt att bistå samhället med kunskap om vilka åtgärder som fungerar bra och är kostnadseffektiva. Haven förser oss inte bara med mat, transportvägar och rekreation – en levande kustzon med förmåga att binda kol är också oerhört viktig för att minska klimatförändringarna, vår tids ödesfråga. Läs mer i Tio viktiga åtgärder för Östersjön . Stockholms universitets Östersjöcentrum Gun Rudquist, policychef Ellen Bruno, omvärldsanalytiker Charles Berkow, omvärldsanalytiker
