
Kväverening i norra Sverige utreds i nytt projekt
Kan kväverening vid reningsverken i norra Sverige förbättra miljön i Östersjön? Och hur ska sådan rening genomföras i kallt vatten för att vara resurseffektiv och minimera klimatpåverkan? De frågorna ska besvaras i ett nytt stort forskningsprojekt, där bland annat Östersjöcentrum deltar. I södra delen av Sverige, liksom i de flesta andra länder runt Östersjön, renas avloppsvatten både från fosfor och kväve i flera steg. Reningsverken i Bottenhavets och Bottenvikens avrinningsområde har däremot hittills varit befriade från kraven på kväverening. Orsaken är att primärproduktionen i dessa delar av Östersjön har bedömts vara begränsade av tillgången till fosfor, och att tillförseln av kväve därmed inte haft någon effekt på övergödningen. – Undantagen för kväverening bygger på studier från 1990-talet. Det är hög tid att undersöka frågan igen, säger Bo Gustafsson, som leder modelleringsgruppen BNI (Baltic Nest Institute) vid Östersjöcentrum. BNI ska bidra med vetenskapligt underlag till projektet ”Resurseffektiv rening av avloppsvatten från näringsämnen i kallt klimat” som pågår under fem år och leds av MittSverige Vatten & Avfall och IVL Svenska Miljöinstitutet. Ökade fosforhalter Fosforhalterna i Bottenhavet har ökat de senaste 20 åren, framförallt på grund av vattenutbyte med det närliggande och kraftigt övergödda Egentliga Östersjön. Detta kan ha lett till att utsläpp av kväve från land idag kan påverka förekomsten av algblomningar i vattnet. I Bottenviken är fortfarande fosforhalterna mycket låga och övergödningen begränsad.








