Nyheter

UtbildningForskningInfrastrukturPolicyverksamhetOm centrumet

  • Kväverening i norra Sverige utreds i nytt projekt

    Kan kväverening vid reningsverken i norra Sverige förbättra miljön i Östersjön? Och hur ska sådan rening genomföras i kallt vatten för att vara resurseffektiv och minimera klimatpåverkan? De frågorna ska besvaras i ett nytt stort forskningsprojekt, där bland annat Östersjöcentrum deltar. I södra delen av Sverige, liksom i de flesta andra länder runt Östersjön, renas avloppsvatten både från fosfor och kväve i flera steg. Reningsverken i Bottenhavets och Bottenvikens avrinningsområde har däremot hittills varit befriade från kraven på kväverening. Orsaken är att primärproduktionen i dessa delar av Östersjön har bedömts vara begränsade av tillgången till fosfor, och att tillförseln av kväve därmed inte haft någon effekt på övergödningen. – Undantagen för kväverening bygger på studier från 1990-talet. Det är hög tid att undersöka frågan igen, säger Bo Gustafsson, som leder modelleringsgruppen BNI (Baltic Nest Institute) vid Östersjöcentrum. BNI ska bidra med vetenskapligt underlag till projektet ”Resurseffektiv rening av avloppsvatten från näringsämnen i kallt klimat” som pågår under fem år och leds av MittSverige Vatten & Avfall och IVL Svenska Miljöinstitutet.   Ökade fosforhalter Fosforhalterna i Bottenhavet har ökat de senaste 20 åren, framförallt på grund av vattenutbyte med det närliggande och kraftigt övergödda Egentliga Östersjön. Detta kan ha lett till att utsläpp av kväve från land idag kan påverka förekomsten av algblomningar i vattnet. I Bottenviken är fortfarande fosforhalterna mycket låga och övergödningen begränsad.

    Stockholms universitets Östersjöcentrum

  • Så hänger ekosystemet i Stockholms skärgård ihop

    Strömmingen har en mycket viktig roll i födoväven i Stockholms skärgård, enligt både forskare och intressenter. Samtidigt visar både observationer och forskning att strömmingen minskat kraftigt i området, vilket får stora konsekvenser för skärgårdens ekosystem och för fisket. Detta framkommer i en ny rapport om ekosystemmodeller av Stockholms skärgård som tagits fram av forskare och intressenter.

    Stockholms universitets Östersjöcentrum

  • Ny rapport: Djuren mår inte lika dåligt som Östersjön

    Östersjön är övergött, förorenat och överfiskat – men hur mår egentligen djuren som lever i detta krisdrabbade hav? Den frågan besvaras i en ny rapport i Östersjöcentrums serie. Rapporten beskriver hälsa, miljögifts- och beståndsstatus hos nio av Östersjöns marina däggdjur, sjöfåglar och fiskar.

    Stockholms universitets Östersjöcentrum

  • KOMMENTAR: "Fiskeministrarnas ålbeslut är oansvarigt"

    Att stoppa ålfisket när det gör som minst nytta för ålbeståndet och bädda för fortsatta ålutsättningar signalerar att EU:s fiskeministrar är med intresserade av att värna fisket än att värna ålen, menar Östersjöcentrums Henrik Svedäng och Charles Berkow.

    Stockholms universitets Östersjöcentrum

  • Forskare: Hög tid att lyfta havet under klimatförhandlingarna

    Genom att minska övergödningen och skydda viktiga ekosystem kan utsläppen av växthusgaser från kusterna minska och havets funktion som kolsänka stärkas, skriver professorerna Alf Norkko, Christoph Humborg och Gustaf Hugelius i en debattartikel.

    Stockholms universitets Östersjöcentrum

  • ANALYS: ”Numerären är det väsentliga ”

    Antalet strömmingar i beståndet i Bottniska viken har minskat kraftigt. Att strömmingarna även har tappat vikt och kondition friskriver inte förvaltningen från deras ansvar för beståndets fortlevnad, skriver Östersjöcentrums Henrik Svedäng.

    Stockholms universitets Östersjöcentrum

  • Strömmingarna i Bottniska viken har blivit färre – inte mindre

    Strömmingsbeståndet i Bottniska viken har sjunkit till kritiska nivåer. Det talas om att strömmingarna har blivit mindre och inte växer som de ska. Men framför allt är det antalet strömmingar som har minskat. De senaste 10-12 åren har antalets strömmingar i beståndet mer än halverats. Och det är framför allt de äldre individerna som har försvunnit. Det råder ingen tvekan om att strömmingsbeståndet i Bottniska viken är illa ute. Lekbiomassan har minskat kraftigt under det senaste decenniet och ligger nu vid gränsvärdet (Blim) då beståndet riskerar att kollapsa.  Lekbiomassa mäts i vikt och styrs av två saker: antalet lekmogna fiskar i beståndet och de individuella fiskarnas vikt. 2 000 lekmogna halvkilosfiskar utgör samma lekbiomassa som 200 femkilosfiskar.  Frågan för strömmingsbeståndet i Bottniska viken är om lekbiomassans nedgång beror på att strömmingarna har blivit mindre – eller på att de har blivit färre. Rasade i vikt – för 20 år sedan Lokala kustfiskare och surströmmingsproducenter i Bottniska viken har länge larmat om brist på strömming i allmänhet och stor strömming i synnerhet. De menar att det storskaliga industriella pelagiska trålfisket har utarmat beståndet genom att ta upp alldeles för mycket strömming i utsjön innan den kommer in till kusten för att leka.  Inom fiskeriförvaltningen görs en delvis annan analys.  – Det är märkligt att inte strömmingen växer som den gjort tidigare och att vi inte har så stora strömmingar längre, sa till exempel landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) till SVT Nyheter Gävleborg inför kvotförhandlingarna i EU:s ministerråd för några veckor sedan.  Även Internationella havsforskningsrådet (ICES) betonar just vikt- och tillväxtsproblematiken i sina vetenskapliga råd för nästa års fiske . ICES skriver bland annat att lekbiomassans nedgång de senaste åren ”i synnerhet” kan kopplas till en viktminskning hos beståndets äldre strömmingar:    “It is likely that this downward revision in SSB is related to the downward revision of recruitment and stock numbers in 2021–2022 and (in particular) the lower body condition of the older herring. The reasons for the decline in weight-at-age are not understood and it is partially accounted for in the forecast.”  Det stämmer att strömmingarna i Bottniska viken har tappat i medelvikt – men den stora minskningen inträffade för ungefär 20 år sedan. 

    Stockholms universitets Östersjöcentrum

  • Förslaget till nytt direktiv om rening av avloppsvatten – vad händer nu?

    Både Europaparlamentet och EU-rådet har nu sagt sitt om kommissionens förslag till ett nytt direktiv om rening av avloppsvatten. Forskaren Bärbel Muller-Karulis och policyanalytikern Ellen Bruno har följt processen och analyserat resultatet så här långt.

    Stockholms universitets Östersjöcentrum

  • Tuff kritik mot EU-beslut om fortsatt sillfiske

    Det blir inget stopp för riktat sillfiske i Östersjön nästa år. EU:s jordbruks- och fiskeministrar ratade under tisdagen EU-kommissionens förslag och beslutade om fortsatt sillfiske med sänkta kvoter. "Industrifisket segrade stort, igen", säger Östersjöcentrums fiskeforskare Henrik Svedäng.

    Stockholms universitets Östersjöcentrum

  • Regeringens utredare: Kartlägg utsläppen av växthusgaser från sjöar och hav

    Sverige bör vara en föregångare genom att utveckla ett system för att mäta utsläppen av växthusgaser från sjöar och hav och försöka minska dem. Det menar regeringens klimatutredare John Hassler, som igår presenterade sin rapport om hur Sveriges klimatpolitik kan utvecklas. ”Mycket angeläget och precis vad vi arbetar med inom forskningssamarbetet CoastClim”, konstaterar Östersjöcentrums vetenskapliga ledare Christoph Humborg.

    Stockholms universitets Östersjöcentrum

Vi använder kakor

Genom att tillåta tjänster från tredje part accepterar du deras cookies och användningen av spårningsteknologier som är nödvändiga för att de ska fungera korrekt.