Nyheter

UtbildningForskningInfrastrukturPolicyverksamhetOm centrumet

  • Årets fiskestopp felplacerade – gynnar inte sillens återhämtning

    I år är det förbjudet att fiska sill i olika delar av Östersjön under april och maj. Syftet är att skydda den hotade sillens lek. Men beslutet går på tvärs med råden från svenska expertmyndigheter. Fredningsperioderna infaller när det fiskas lite sill – och påverkar huvudsakligen det småskaliga kustfisket. Det är inte bara forskare och småskaliga kustfiskare som oroas över de krisande sillbestånden i Östersjön. I höstas föreslog EU-kommissionen stopp för allt riktat sillfiske i centrala Östersjön och Bottniska viken under 2024. Förslaget avvisades dock av ministerrådet, som beslutade om fortsatt fiske och kvoter på 40 300 ton respektive 55 000 ton för de båda bestånden. Beslutet fick stark kritik från forskare, miljöorganisationer, kustfiskare och politiker.  Ministrarna enades också om nya lekfredningsperioder, som bland annat innebär att sillfisket i egentliga Östersjön stoppas i olika havsområden under april och maj.  Enligt landsbygdminister Peter Kullgren (KD) infördes fredningarna som ”en konsekvens av Sveriges förhandlingsinsatser” med syftet att ”bättre skydda sillens lek.”    Fredningsperioderna blir verkningslösa Årets lekfiskestopp infaller under olika perioder mellan 1 april och 31 maj. Detta gör dem i praktiken verkningslösa, enligt Östersjöcentrums analys av yrkesfiskets loggboksdata från det senaste decenniet (2011-2022). Under åren 2011-2022 fiskades bara tio procent av de svenska sillfångsterna i Egentliga Östersjön under april-maj. Mer än hälften (58%) av fångsterna togs under det första kvartalet, januari-mars, medan en fjärdedel (23%) fiskades under det sista kvartalet, oktober-december. 

    Stockholms universitets Östersjöcentrum

  • Svårt att nå god status för kustens fjärdar

    Fortsatt höga fosforhalter längs Svealands kust orsakar algblomningar och grumligt vatten, och gör det svårt att uppnå målet med god ekologisk status. Lokala åtgärder räcker inte till för att åtgärda alla problem, utan storskaliga förbättringar av hela Östersjön behövs.

    Stockholms universitets Östersjöcentrum

  • Ny policy brief: Multifunktionella våtmarker - realitet eller utopi?

    Våtmarker spelar en viktig roll för bland annat klimat, biologisk mångfald och vattenrening. Med uthållighet och rätt skötsel går det att återfå förlorade ekologiska funktioner, men en enskild våtmark kan inte lösa flera utmaningar samtidigt. För att uppnå bästa möjliga effekt behövs en mångfald av våtmarker i ett landskap, skriver forskare från Stockholms universitet i en ny policy brief. Att anlägga eller återställa våtmarker presenteras ofta som en lösning för att hindra utsläpp av växthusgaser. Satsningar på att återskapa miljöerna har återkommande presenterats i hopp om att också lösa andra utmaningar, som att fånga upp näring eller buffra mot torka och översvämningar. Frågan om återvätning utreds också som ett led i EU:s mål att restaurera skadad natur för att motverka klimateffekter och minska hot mot biologisk mångfald.

    Stockholms universitets Östersjöcentrum

  • Beslutet klubbat: nu krävs avancerad rening av avloppsvatten

    I onsdags röstade nuvarande Europaparlamentet en sista gång för de ändrade reglerna för avloppsvattensrening. Nu ska bara rådet ge sin välsignelse. För första gången ställs nu krav på avancerad rening av miljögifter i avloppsvatten, främst sådana som kommer från läkemedelsindustrin.

    Stockholms universitets Östersjöcentrum

  • Nu är det dags att delta i Algforskarsommar!

    Sommaren startar tidigt i årets Algforskarsommar, när medborgarforskningsprojektet går in på sitt fjärde år. Vi börjar redan i början av april, med en studie av blåstångens mognad i Östersjön. Nu letar vi efter entusiastiska medborgarforskare som kan tänka sig att ta sina algforskarpromenader vid stranden redan i den tidiga våren.

    Stockholms universitets Östersjöcentrum

  • Nytt doktorandteam undersöker samband mellan kust och klimat

    Att lösa komplexa frågor om hur hav och klimat påverkar varandra, och vilka samhällseffekter som följer, kräver flera expertiser. I en ny forskarskola får doktorander från naturvetenskapliga, samhällsvetenskapliga och juridiska discipliner vid Stockholms universitet en unik möjlighet att lära sig hur kombinerade metoder och tydlig forskningskommunikation kan bidra till en mer hållbar förvaltning av kustområden. Vad förenar studenter i vitt skilda ämnen som maringeologi, företagsekonomi och ekotoxikologi? De kan alla bidra med viktiga perspektiv som behövs för att besvara frågor om samhällsutmaningar och lösningar när kustnära hav står inför ett förändrat klimat. Vid starten av den nya forskarskolan Perspectives on climate change in coastal seas i mars introducerades 14 nya doktorander till ett omfattande forskningsområde där deras fokus kommer att ligga under de kommande åren. – Jag känner mig stolt över att vara en del av det här programmet, och även om det tvärvetenskapliga sammanhanget är nytt för mig så tror jag att jag har mycket att bidra med, säger Emma Flévaud, doktorand i miljörätt.   Lägger nya pusselbitar Flera klimatrelaterade påfrestningar som försurning, syrebrist och stigande temperaturer påverkar havsmiljöer på olika sätt. Förändringarna bidrar till till att potenta växthusgaser, som lagrats i marina sediment och ekosystem frisätts och når atmosfären, vilket i sin tur förstärker klimateffekterna. Under goda förhållanden med välmående ekosystem har kustzonerna däremot en effektiv kollagringskapacitet och kan fungera som viktiga kolsänkor. – Om vi förvaltar våra kustzoner på rätt sätt kan de globalt bidra med 20 procent av de utsläppsminskningar vi behöver för att uppfylla Parisavtalet, säger Christoph Humborg, vetenskaplig ledare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum och en av initiativtagarna till den nya forskarskolan. Detta komplicerade pussel är delvis studerat och beskrivet inom forskningen, men flera frågor återstår om kopplingarna mellan klimatförändringar, biologisk mångfald och kustzonernas fulla potential att fungera som en naturbaserad klimatlösning. I forskningssamarbeten som CoastClim undersöker forskare inom ekologi, modellering, marin fysik och atmosfärsvetenskap dessa kopplingar. Studenterna från Stockholms universitet kommer att undersöka närliggande frågor som ger mer kunskap till den bilden.

    Stockholms universitets Östersjöcentrum

  • Baltic Breakfast: Åtgärder kan minska näringsläckage, öka biologisk mångfald och stärka hästvälfärd

    Hästgårdar kan orsaka ett betydande läckage av kväve och fosfor, och därmed bidra till övergödning. Men tämligen enkla åtgärder på hästgårdarna, som att mocka hagarna och stängsla av mot vattendrag, kan både minska risken för näringsläckage och öka den biologiska mångfalden, samtidigt som de är bra för hästarna. Det framkom av Linda Kumblads och Monica Hammers presentationer vid senaste Baltic Breakfast. I Sverige finns omkring 350 000 hästar. Tillsammans producerar de årligen 3 miljoner ton gödsel, som innehåller omkring 3 000 ton fosfor och 15 000 ton kväve.  – Trots att hästgödsel borde vara en bra resurs så tas bara en begränsad del om hand inom lantbruket och används i odling. Kanske beror det här på strukturen i hästnäringen – att den är småskalig och lite spretig, säger Linda Kumblad , systemekolog och forskare vid Stockholms universitets Östersjöcentrum och stiftelsen Baltic Waters. När gödseln inte tas om hand på rätt sätt riskerar en del av näringen i den att läcka ut i miljön och bidra till övergödning, vilket idag är ett av de stora miljöproblemen i svenska sjöar och hav.  – Det är ännu oklart hur mycket hästhållningen bidrar till övergödningen totalt sett, eftersom bara den del av gödseln som tas om hand i lantbruket är med i beräkningarna, säger Linda Kumblad.   Studie för att öka förståelsen För att öka kunskapen om hästhållningens miljöpåverkan har Linda Kumblad, tillsammans med kollegor vid Södertörns högskola och Sveriges lantbruksuniversitet, genomfört ett forskningsprojekt som bland annat inkluderat både experiment och undersökningar i fält. Fältexperimentet gick ut på att ta reda på vad som händer med hästgödsel som blir kvar i hagen, och inte mockas upp. – Vi har haft en himla massa hästgödsel liggande under naturliga förhållanden i tre månader och sedan tagit delprover och undersökt hur mycket kväve och fosfor som gödseln innehåller – från start, efter några dagar, några veckor och några månader, berättar Linda Kumblad. Det visade sig att 30 procent av fosforn i gödseln försvann inom två veckor, medan kvävehalterna minskade långsammare. När det regnade gick urlakningen snabbare.  – Det är väldigt viktigt att mocka sina hagar, så att inte gödseln blir liggande och näringen riskerar att läcka ut i närmiljön, konstaterar Linda Kumblad.

    Stockholms universitets Östersjöcentrum

  • Olika vägar till havsjobb presenterades på välbesökt yrkesmässa

    Hur blir man sjökapten, yrkesdykare, miljöövervakare eller sjömätare? Eller fiskekonsulent, undervattenfilmare eller marinarkeolog? Dessa och flera andra havsrelaterade yrken och yrkespersoner fick gymnasieelever möta under en mässa på Skansen, som Stockholms universitet var med och arrangerade. Strax efter klockan 9 på morgonen började de första gymnasieklasserna strömma in i ”Östersjöhuset” på Skansen, vars formella namn är Baltic Sea Science Center. Huset är skapat i samverkan med Stockholms universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Stockholm Vatten och Avfall, som återkommande arrangerar evenemang riktade mot skolklasser och lärare, för att öka kunskapen om Östersjön och hur vi bäst tar hand om vårt innanhav.

    Stockholms universitets Östersjöcentrum

  • Så går arbetet i EU-parlamentet till – spaning nummer två inför EU-valet

    9 juni väljer svenskarna representanter till Europaparlamentet. Hur viktigt är det här valet? Och hur fungerar parlamentet? I en artikelserie i fyra delar går Östersjöcentrums omvärldsanalytiker igenom valprocessen, EU:s organisation och vilken betydelse valet har för havet. I den här andra delen beskriver vi hur arbetet i parlamentet går till och de före detta parlamentarikerna Jytte Guteland (S) och Christofer Fjellner (M) berättar om sina arbetssätt.

    Stockholms universitets Östersjöcentrum

  • Övergödningsexpert om Helcoms 50-årsjubileum: "Unikt samarbete väl värt att fira"

    Den 22 mars 2024 är det 50 år sedan den första Helsingforskonventionen signerades, vilket ledde till bildandet av Helsingforskommissionen – Helcom. "Utan det framgångsrika samarbetet inom Helcom skulle Östersjön sannolikt vara i ett mycket sämre skick idag", kommenterar forskaren Bo Gustafsson, vars modelleringsteam har bidragit till Helcoms arbete med bland annat Baltic Sea Action Plan. På 1970-talet blev det påtagligt för kustländerna runt Östersjön att tillståndet i havet kraftigt försämrats. De då sju länderna som gränsade till Östersjön enades om att underteckna ett avtal om att ta itu med de miljöutmaningar som industrialiseringen och andra mänskliga aktiviteter medförde och som påverkade den marina miljön. Konventionen blev utgångspunkten för bildandet av Helsingforskommissionen – Helcom – som inrättades samma år. År 2007 antog parterna i HELCOM Baltic Sea Action Plan (BSAP) – ett strategiskt program med åtgärder och insatser för att uppnå en god miljöstatus i havet, ursprungligen till år 2021. Vid tidpunkten för utarbetandet av BSAP hade det svenska projektet MARE, som leddes av Fredrik Wulff vid Stockholms universitet, de verktyg som krävdes för att stödja en sofistikerad utvärdering av den maximala tillförseln av näringsämnen som kunde tillåtas till Östersjön för att uppnå målen när det gällde övergödning. Konceptet och kvantifieringen av den

    Stockholms universitets Östersjöcentrum

  • Ny policy brief: Hästhållning kan bidra till övergödning och bör inkluderas bättre i beräkningar

    Forskning visar att hästgårdar kan vara en betydande källa till näringsläckage och därmed bidra till övergödning av vattendrag och kustområden. Detta näringsläckage bör beaktas bättre i de beräkningar som ligger till grund för övergödningsarbetet, så att rätt åtgärder kan sättas in, skriver forskare från Östersjöcentrum, Sveriges lantbruksuniversitet och Södertörns högskola i en ny policy brief.

    Stockholms universitets Östersjöcentrum

  • Här stängs Långbroviken av – för att minska grumligheten

    Att stänga av vattentillförseln till en grumlig havsvik – kan det göra vattenkvaliteten bättre? För många låter förmodligen idén bakvänd, men detta är en av de åtgärder som nu testas i Långbroviken på Värmdö, som en del av projektet Levande vikar. Ett tiotal personer finns på plats på och omkring bron över sundet som förbinder Långbroviken med Solöfjärden utanför. Det behövs både kranbil, grävskopa och trästöttor för att sänka ner den fyra meter långa och två meter höga plåten och förankra den i öppningen mellan vik och fjärd. Målet är den nya artificiella mynningströskeln ska upprätthålla ett högre vattenstånd inne viken och minska vattenutbytet –  en helt ny åtgärd som förhoppningsvis minskar erosionen och leder till bättre vattenkvalitet i viken. – Vi undersöker om vattnet i viken blir mindre grumligt om man bibehåller ett högre vattenstånd i viken och minskar vattenutbytet. Så vitt vi vet har det här inte testats tidigare, berättar Linda Kumblad, systemekolog och en av forskarna i projektet Levande vikar, som drivs av Stockholms universitets Östersjöcentrum tillsammans med stiftelsen BalticWaters.

    Stockholms universitets Östersjöcentrum

Vi använder kakor

Genom att tillåta tjänster från tredje part accepterar du deras cookies och användningen av spårningsteknologier som är nödvändiga för att de ska fungera korrekt.