I somras introducerades en ny funktion i Skippos navigationsapp, med information om känsliga undervattensmiljöer i Stockholms skärgård och var man bör visa extra hänsyn när man kör sin fritidsbåt. Hur dessa områden identifierats och hur rekommendationerna tagits fram presenteras nu i en ny rapport – som inspiration för arbete längs andra kuststräckor.
Kommersiellt fiske efter ål: noll ton. Fritidsfiske: noll ton. Fiske efter glasål för utsättningar: noll ton. Budskapet i det vetenskapliga underlaget från Internationella havsforskningsrådet, ICES, är solklart: den europeiska ålen tål inget fiske över huvud taget. Ändå får det fortsätta även nästa år, har EU:s ministerråd beslutat. Den europeiska ålen är akut hotad. Sedan perioden 1960-1979 har fångsten av vuxen ål minskat med nästan 90 procent. Mängden ålyngel som når Nordsjö-området inklusive svenska kustvatten har minskat med hela 99,5 procent under samma tid.
Hur ”vet” blåstången i Östersjön när den ska föröka sig? För att få svar på den frågan har forskare vid Stockholms universitet skickat upp blåstång i rymden. Den 26 november skedde uppskjutningen av blåstången med en raket i Kiruna, och artikeln uppdaterades. Längst ned på sidan kan du se bilder från uppskjutningen och läsa en kort rapport från Lena Kautsky. Se inslag i SVT: Här skjuts blåstång från Östersjön upp i rymden Lena Kautsky, professor emeritus i marin växtekologi vid Stockholms universitet, har ägnat sitt yrkesliv åt att forska om Östersjön och då främst om blåstångsamhällets ekologi. För många är hon känd under smeknamnet ”Tant Tång” och är fortsatt i högsta grad verksam som forskare och föreläsare. Fortplantning vid fullmåne
Då var det klart - vi har en ny EU-kommission på plats som ska börja arbeta den 1 december. Det efter att världens svåraste anställningsintervjuer är avklarade.
Trots att antalet svenska fiskefartyg minskat kraftigt de senaste decennierna finns det tydliga tecken på överkapacitet i flottan. Det visar den senaste rapporten som Sverige lämnat till EU. Men trots det finns ingen handlingsplan för hur överkapaciteten ska minska. Detta kan såväl strida mot EU:s regelverk som försvåra för näringen och vara negativt för miljön.
Östersjöns ekosystem utsätts för många olika sorters påverkan samtidigt. Det kan leda till förlust av biologisk mångfald och minska havets förmåga att upprätthålla viktiga ekosystemfunktioner. Behovet av att kunna bedöma denna samlade påverkan inom havsplanering och fiskeförvaltning är stort, och nu har forskarna inom projektet BalticCAT kommit ytterligare en bit på väg i arbetet med att ta fram underlag och metoder för sådana bedömningar.
Den första utbildningen för tekniker i SWERVE:s nationella fartygsnätverk har nu genomförts hos SMHI i Göteborg. Den handlade om CTD:n – ett av de viktigaste mätinstrumenten på ett forskningsfartyg. Personalen från Askölaboratoriet deltog förstås.
Östersjön är idag kraftigt övergött med syrefria bottnar och stora algblomningar. Men om länderna runt innanhavet inte hade minskat utsläppen av näring hade situationen varit ännu mycket värre. ”Tack vare de åtgärder som gjorts undkom Östersjön en ekologisk katastrof”, säger forskaren Eva Ehrnstén. Publicerad 2024-10-23. Det har nu gått flera decennier sedan övergödningen av Östersjön började uppmärksammas som ett stort miljöproblem, och länderna i avrinningsområdet kom överens om att minska näringsutsläppen till havet. Förbättrad avloppsrening, minskade luftutsläpp och åtgärder inom jordbruket har gjort att näringstillförseln till havet har minskat betydligt; till Östersjön som helhet har tillförseln av kväve minskat med ungefär en tredjedel och tillförseln av fosfor med drygt hälften. I vissa kustområden har miljön förbättrats, men i Egentliga Östersjön är situationen värre än någonsin, med stora algblomningar och syrefria bottenområden. Det beror bland annat på interna processer i havet och på att det tar lång tid för vattnet i Östersjön att bytas ut. – Det är väldigt frustrerande för många att tillståndet i havet inte har förbättrats, trots att det har gjorts väldigt mycket för att minska utsläppen. Därför ville vi ta reda på vad som hade hänt om vi inte hade gjort alla de här åtgärderna, berättar Eva Ehrnstén, som är forskare vid Östersjöcentrum och huvudförfattare till en ny studie som undersökt just detta. Men hjälp av modellering har forskarna studerat hur miljötillståndet i de centrala delarna, Egentliga Östersjön, hade sett ut om inga åtgärder hade genomförts och utsläppen fortsatt på 1980-talets nivå. Studien visade att kvävehalterna i Egentliga Östersjön i ett sådant scenario hade varit dubbelt så höga som de är idag, och fosforhalterna hade varit nästan 60 procent högre än dagens. – Vi hade också haft betydligt mer algblomningar än idag, och de helt syrefria bottnarna hade varit mer än 80 procent större än de är nu, berättar Eva Ehrnstén.
Nu ska det undersökas om det var en bra idé att presentera miljöinformation i sjökort. Områden med känslig bottenvegetation har visats i Skippos navigationsapp under sommaren. Om du kör båt i Stockholms skärgård skulle vi uppskatta att du tog dig tid att svara på enkäten, vare sig du använt funktionen eller ej.
Fördubblade kvoter för sillfisket i centrala Östersjön och en kraftig höjning av kvoten för strömmingen i Bottniska viken. Det blev resultatet av kvotförhandlingarna i EU:s ministerråd, som avslutades på tisdagen. ”Fullständigt förödande för sillbestånden och för ekosystemen i Östersjön”, kommenterar Henrik Svedäng, fiskforskare vid Östersjöcentrum. Publicerad: 2024-10-22. På tisdagen beslutade EU:s ministerråd om fiskekvoter för nästa års fiske i Östersjön. I rådets pressmeddelande skriver man att kvoterna är i linje med den vetenskapliga rådgivningen från forskare vid Internationella havsforskningsrådet (ICES), men det är en sanning med en modifikation, menar Östersjöcentrums omvärldsanalytiker Charles Berkow .
Små, magra och dör i förtid. Torskarna i det östra beståndet återhämtar sig inte trots fem år utan fiske. En ny studie visar att torskens tidiga könsmognad kan kopplas till fiskarnas tillväxt. Och nedgången började redan för nästan 100 år sedan.
Näringsämnen som ackumulerats i marker och inlandsvatten kommer att fortsätta orsaka höga näringsutsläpp till Östersjön under lång tid framöver. Det är den ena sidan av myntet. Den ljusa sidan är att de åtgärder som redan genomförts för att minska tillförseln av näring till avrinningsområdet kommer att få effekt genom att depåerna på land töms, vilket minskar behovet av ytterligare åtgärder.
