Vad händer på DEEP?

Peter berättar om våtmarker, ekologiskt tänkande, och varför undervisning och forskning är ömsesidigt beroende av varandra. Och vad det innebär det att studera ekologi i en tid där frågor om klimat, biologisk mångfald och naturrestaurering står i centrum.

Att kunna tänka ekologiskt kräver mer än att enbart kunna fakta

För Peter Hambäck handlar undervisning i ekologi inte främst om att lära ut enskilda fakta, utan om att ge studenterna ett sätt att förstå världen.

– Ekologi kan vara ett mycket faktatungt ämne, men egentligen handlar det om att få in ett synsätt. Att lära sig tänka ekologiskt.

Det innebär att förstå varför arter finns där de finns, hur de samspelar och varför de förändras över tid, förklarar Peter. I grunden ligger evolutionsteorin, som binder samman de ekologiska processerna.

– Målet är att studenterna ska kunna resonera om naturen på ett mer fördjupat sätt, bortom den bild som ofta finns i media eller i allmänna diskussioner om miljö och hållbarhet.

Den förståelsen blir särskilt viktig för studenter som senare arbetar med naturvård, myndighetsfrågor eller andra samhällsrelaterade uppdrag.

Forskning som gör teorin konkret

I undervisningen använder Peter Hambäck sin egen forskning som ett sätt att göra abstrakta teorier mer begripliga.

– När man undervisar har man ofta en teori man vill förklara. För att den ska bli begriplig behöver man koppla den till konkreta exempel, till fältstudier eller verkliga system.

Genom att hämta exempel från sin forskning kan han ge studenterna en tydligare bild av hur ekologiska processer faktiskt fungerar i naturen. Samtidigt blir undervisningen ett tillfälle till dialog, särskilt på högre nivåer.

– När jag handleder examensarbeten eller har masterstudenter blir det mer av ett samtal. Då möts studenternas och mina intressen, och det kan leda till nya idéer även för mig.

Ett ömsesidigt utbyte mellan forskning och undervisning

Att kombinera forskning och undervisning ser han således som en styrka, inte bara för studenterna, utan också för forskningen.

– Som forskare kan man jobba länge med något utan att få så mycket direkt respons. Men i undervisningen får jag omedelbar feedback.

Mötet med studenter innebär nya perspektiv, frågor och infallsvinklar.

– Det är ett ömsesidigt utbyte. Studenterna lär sig hur forskning fungerar, samtidigt som de bidrar med nya sätt att tänka och kan ta sig an frågor som jag själv inte alltid hinner med.

När man arbetar med studenter får man en direkt återkoppling, och det är något man ofta saknar i forskningen.

Studenter som en del av forskningen

Vid DEEP finns goda möjligheter för studenter att göra examensarbeten och praktik inom forskningsprojekt, bland annat kopplade till våtmarker och biologisk mångfald.

– Jag har ofta en eller två examensstudenter igång. Det är väldigt givande, både för dem och för oss.

Flera av hans tidigare studenter har gått vidare till forskarutbildningar, både i Sverige och internationellt.

– Det är alltid roligt att se när studenter utvecklas vidare och hittar sin egen väg inom forskningen.

Våtmarker i fokus – forskning i ett aktuellt fält

Peter Hambäcks forskning handlar i dag till stor del om våtmarker och de ekologiska processer som styr vilka arter som finns där. Särskilt fokus ligger på återvätning, alltså att restaurera tidigare utdikade våtmarker.

– Historiskt har många våtmarker dikats ut här i Sverige, särskilt i jordbrukslandskap. Nu finns ett stort intresse för att återställa dem, både för klimatets skull och för den biologiska mångfalden.
Våtmarker spelar en viktig roll som kolsänkor, men att återställa en våtmark är en komplex process, och resultaten tar tid.

– Det finns en fördröjning i systemen. Det kan ta decennier innan en återställd våtmark fungerar fullt ut som en kolsänka igen.

Samtidigt är våtmarker fortfarande relativt outforskade när det gäller biologisk mångfald. Inte minst insekter har fram tills nyligen varit förbisedda.

– Mycket fokus har tidigare legat på fåglar och större djur. Men det finns en enorm mångfald av andra arter som vi fortfarande vet ganska lite om.

Ett forskningsfält i förändring

Inom ekologisk forskning är restaurering och återställning av naturmiljöer ett växande område, starkt kopplat till samhällsutvecklingen och politiska beslut.

– Det finns ett stort fokus på restaurering just nu, både nationellt och inom EU. Det påverkar också vilka forskningsfrågor vi ställer.

Samtidigt visar våtmarker hur komplex naturen är, och hur svårt det kan vara att hitta snabba lösningar.

– Det är inte alltid så att man får ett direkt svar på att något fungerar. Det kan ta lång tid innan effekterna blir tydliga, och det är också en pedagogisk utmaning.

Råd till framtida ekologer

Till studenter som är intresserade av forskning har Peter Hambäck ett enkelt råd:

– Sök dig till det du är intresserad av. Det är där du har störst chans att utvecklas.

Samtidigt betonar han vikten av att bygga en bred grund, oavsett om man siktar på en akademisk karriär eller arbete utanför universitetet.

– Det viktigaste är att ta vara på tiden som student och läsa det man tycker är roligt. Det är ofta där det börjar.