Sök
Du söker nu på webbplatsen "Historiska institutionen". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 301-320 av 448 träffar
- ”Konsten att skriva en fotnot” i ny upplaga
Historiska institutionen
Den vetenskapliga handboken ”Konsten att skriva en fotnot. Vetenskapliga formalia för humanister” har givits ut i en uppdaterad andra upplaga. Konsten att skriva en fotnot är en handbok om vetenskapliga formalia som diskuterar och ger tips på allt från citat- och referatteknik, till hantering av illustrationer och fotnoter i vetenskapliga skrifter.
- Initiativ för filippinska studier vid Stockholms universitet
Historiska institutionen
I höst startar ”Philippine History Forum” vid Stockholms universitet. Det är ett utbildningsprojekt för studenter på alla nivåer och syftar till att främja förbindelserna mellan universitet i Norden och Filippinerna genom utbildning och kunskapsutbyten. ”Philippine History Forum” är initierat av Birgit Tremml-Werner vid Historiska institutionen och finansieras av det filippinska departementet för kulturell diplomati (The Office of Cultural Diplomacy of the Philippines). Initiativ för filippinska studier har tidigare tagits i Europa, Asien och Amerika. Det här projektet blir emellertid det första initiativet som tas inom Norden. Under höstterminen 2025 kommer det att arrangeras seminarier med ledande globalhistoriker och digitala undervisningsserier tillsammans med nordiska och filippinska studenter. Det kommer även att anordnas en filmvisning på Svenska Filminstitutet i Stockholm.
- Historiedoktorand om sin forskarvistelse i Sydney
Historiska institutionen
För ett år sedan kontaktade Michaela Malmberg, doktorand i historia vid Stockholms universitet, professor Alison Downham Moore vid Western Sydney University (WSU) i hopp om ett forskarutbyte i Australien. Nu är hon på plats och berättar om det stora engagemanget och fina mottagandet hon fått i Sydney.
- Förlagskunskapsstudent om årets bokmässa i Göteborg
Historiska institutionen
Förlagskunskapsstudenten Wilma Källvik berättar om sina upplevelser på årets bokmässa, som är ett årligen återkommande inslag i Historiska institutionens kurs i Förlagskunskap.
- Historiska institutionen välkomnar Jacob Langeloh
Historiska institutionen
Jacob Langeloh har tilldelats projektmedel från Vetenskapsrådet (VR) för forskningsprojektet ”Heligt tal och politisk makt: Predikningarnas inflytande vid koncilierna i Konstanz och Basel”. Han kommer de närmaste fyra åren att ha Historiska institutionen vid Stockholms universitet som arbetsplats.
- Vetenskapsrådet har beviljat medel till två forskningsprojekt i historia
Historiska institutionen
Vetenskapsrådet (VR) har beviljat projektbidrag till två större forskningsprojekt vid Historiska institutionen, Stockholms universitet. Karin Sennefelt, professor i historia vid Stockholms universitet, har tillsammans med Anton Runesson, postdoktor vid Historiska institutionen, beviljats medel för projektet ”Näring för samhällskroppen: Makt och ätande i det svenska riket 1650–1750”. Jacob Langeloh, fil. dr, har tilldelats medel för forskningsprojektet ”Heligt tal och politisk makt: Predikningarnas inflytande vid koncilierna i Konstanz och Basel”.
- Wilhelm om mastern: "jag blev bättre på att organisera och prioritera min arbetsprocess"
Historiska institutionen
Wilhelm Ljungar examinerades från masterutbildningen i medeltidsstudier, inriktning historia, vårterminen 2022. Med sig har han såväl en utökad förmåga till självständigt arbete och, genom utbyte och deltagande i konferenser, vana vid att presentera sin forskning. Han berättar här om sina studier, uppsatsen och tips till framtida masterstudenter. Redan när Wilhelm Ljungar sökte sig till masterprogrammet i medeltidsstudier var det med hopp om att en dag doktorera och forska i ämnet. Nu, efter avslutad master, är han doktorand vid Historiska institutionen. Med sig från masterutbildningen har han en uppövad förmåga till självständigt arbete. – En viktig färdighet jag tar med mig från masterstudierna är att bättre organisera och prioritera min arbetsprocess. Att lyckas behålla tempo, motivation och kvalité på sitt arbete är en konst, särskilt i humanistiska ämnen där en stor del av schemat utgörs av egenstudier. nder utbildningen uppskattade Wilhelm särskilt alla de möjligheter som erbjöds via programmet i form av utbyten, praktik och högre seminarieserier. – Även den öppenhet och intresse som mer seniora forskare visade mot oss studenter. Utöver det var det också roligt att plugga tillsammans med andra mastersstudenter med liknande intressen som jag själv. En av de viktigaste erfarenheterna Wilhelm har med sig är de sex månader han tillbringade i Rom. – Där fick jag via medeltidsmastern möjlighet att delta i programmet Diplôme Européen d’Études Médiévales. Tack vare utbytet - samt deltagande i flera konferenser - utvecklade jag även mina språkfärdigheter och min förmåga att presentera resultat inför publik. Uppsatsen: Korstågsideologi och rimkrönikor En stor del av det självständiga arbete som masterstudenter gör under sin utbildning är masteruppsatsen, som är på 30 poäng och skrivs under programmets hela fjärde termin. Redan uder termin tre började dock Wilhelm att fundera på det ämne som senare skulle bli hans masteruppsats. – Hela processen var lite av en resa. Från början tänkte jag analysera hur idéer från korstågsideologi användes och omförhandlades i Sverige under sent 1400-tal och tidigt 1500-tal. Det växte sig däremot för stort, så jag valde att lyfta en specifik del av projektet, rimkrönikorna, och istället förlänga tidsperioden jag studerade. Uppsatsen kom att handla om hur det svenska medeltidsfrälsets världsbilder om kopplingen mellan krig och religion förändrades under perioden 1300–1500. – Bland annat kunde jag visa på hur uppfattningar kring på vilka sätt gud och olika helgon kunde intervenera i krigsföring, och hur religiös identitet interagerade med våldsutövande, förändrades drastiskt under 1400-talets mitt som en reaktion på unionskrigen. Vilket källmaterial arbetade du med? – Jag arbetade främst med de medeltida rimkrönikorna som producerades under en period från 1300-talets början fram till 1400-talets slut. De är skrivna på fornsvenska och på knittelvers, och den äldsta av dem - Erikskrönikan - utgör den äldsta narrativa källan i svensk historia.
- Napoleon i poddar och på vita duken
Historiska institutionen
I slutet av november hade storfilmen ”Napoleon” i regi av Ridley Scott premiär. Berättelsen om pojken från Korsika som blev Frankrikes första kejsare är ett tacksamt ämne för en Hollywood-saga, men hur har Napoleon Bonaparte egentligen påverkat det moderna Europa, och hur påverkade han berättelsen om sig själv? Historikerna My Hellsing och Anders Ahlbäck nyanserar de mytologiskt färgade berättelserna.
- Hundra år av "True Crime" genom digital fjärrläsning
Historiska institutionen
Doktoranden Emmy Atterving undersöker i sitt avhandlingsprojekt hur 1800-talets press beskrev dödligt våld – tidens ”true crime”. Genom ett brett perspektiv på ett århundrades rapportering om våld kan Emmy Atterving se förändring över tid i hur man ser på och förklarar dödligt våld. Idén började formas när Emmy för några år sedan följde rapporteringen om en uppmärksammad mordrättegång. – Jag råkade samtidigt sitta och läsa ett rättegångsreportage av DN från 1860-talet, och slogs av hur stora likheterna var. Vi behöver pressen för att granska makten och se var den fallerar. Men vi använder den också för njutning. I den skärpunkten ligger vår konsumtion av våldsamma berättelser. Emmy Atterving, doktorand i historia I förhållandet mellan brott och press ser Emmy Atterving en dubbelsidig användning av medier. – Pressen är livsviktig för att vi ska kunna bilda oss en uppfattning om vad som händer i vårt samhälle, och för att vi ska få olika perspektiv på samtida händelser. Vi behöver den för att granska makten och se var den fallerar. Men vi använder den också för njutning. I den skärningspunkten ligger vår konsumtion av våldsamma berättelser. Digital undersökning av 1800-talspress Avhandlingsprojektets källmaterial består av hundra år av svensk dagspress. Det rör sig om tusentals utgåvor och hundratals tidningar. Att närläsa allt skulle vara omöjligt, så Emmy använder sig i stället av fjärrläsning av materialet genom Kungliga bibliotekets digitiserade resurser och metoder inspirerade av korpuslingvistik. – Det hjälper mig hitta relevanta fenomen – som till exempel hur annorlunda man beskriver kvinnliga mördare från manliga, eller hur man använder klass för att förklara våldet mellan två personer. Emmy Atterving presenterar sitt ämne på Digitalhistoriska seminariet på Historiska institutionen tisdag den 21 november.
- Tacksamt spretiga dagar om det lokala och globala.
Historiska institutionen
Rapport om det trettionde Nordiska Historikermötet den 8–11 augusti 2022 av Historiska institutionens doktorand Gustav Ängeby. En viss pandemi har de senaste åren satt käppar i hjulet för Nordiska historikermötet, som annars cirkulerat bland olika lärosäten i de nordiska länderna sedan 1905. I år genomfördes mötet den 8–11 augusti vid Göteborgs Universitet och arrangerades genom ett samarbete mellan universitetets institution för historiska studier; litteratur, idéhistoria och religion; ekonomisk historia; samt Svenska historiska föreningen och Nordiska historikerkommittén. Under fyra dagar presenterades empiriska resultat och pågående forskningsprojekt av såväl nordiska som utomnordiska historiker med nordisk historia som ämne. Från Historiska institutionen medverkade, förutom seniora forskare, fyra doktorander som presentatörer och besökare efter ett ekonomiskt bidrag från institutionen. "Vad skrivs då inom nordisk historia som förbinder det lokala och globala? Likt globalhistoria i allmänhet lyser en enhetlig linje tacksamt med sin frånvaro" Sessionerna – det globala, lokala, regionala och dess förbindelser Huvudtemat för årets konferens var förbindelser mellan globala och lokala perspektiv, vilket även reflekterades i sessioner som behandlade metodologiska och teoretiska frågeställningar som knöt an till temat. Vad skrivs då inom nordisk historia som förbinder det lokala och globala? Likt globalhistoria i allmänhet lyser en enhetlig linje tacksamt med sin frånvaro, troligtvis för att definitionerna om vad global som lokal historia innebär varierar. En del sessioner prövade idéen om det går att empiriskt skilja ut något specifikt regionalt för Norden i globala processer, andra hur och när sammankopplande av Norden och olika världsdelar drev historisk förändring. Åter andra utgick från ett synsätt där den europeiska utvecklingen – speciellt för minoritetsgrupper inom Norden – inte är en given förklaring av historiska skeenden. Samtidigt redogjordes nyare bidrag till äldre debatter, såsom Poul Holms key note med koppling till frågan om varför Europa och Nordamerika drog ifrån resten av världen, samt originella försök att globalisera läsningen av Joseph Conrad i Maya Yasanoffs dito. Med en arrangörsgrupp från tre skilda historiska discipliner spretade med andra ord sessionerna i såväl synsätt som metod. Här kunde man kanske önskat ett mer tillvaratagande av spretigheten med fler sessioner som innehöll en jämförelse av olika discipliners (och länders) resultat. Första konferens på plats På det hela taget kan mötet beskrivas som berikande. Arrangörerna ska ha ett stort tack för en välorganiserad konferens, hjälpsamt bemötande och – mig veterligen – relativt problemfri teknisk utrustning. För flera doktorander var det här Nordiska historikermötet den första större konferensen utanför Zoom, vilket speciellt bidrog till en väldigt givande upplevelse. Nästa Nordiska Historikermöte arrangeras i Reykjavik år 2025.
- En doktorandhälsning från Harvard
Historiska institutionen
Julia Sahlström, doktorand vid institutionen, gästar just nu Harvard University. Julia Sahlström arbetar med en avhandling om minnet av Förintelsen bland judar i Sverige under den tidiga efterkrigstiden. Just nu och fram till september befinner hon sig på Harvard University.
- Stockholmsdoktorand i Jerusalem
Historiska institutionen
För att undersöka hur kristna pilgrimer från Europa uppfattade Jerusalem och dess befolkning år 1350–1697 reste Karl Lysén, doktorand vid Historiska institutionen på Stockholms universitet, själv i deras fotspår. Vi bad honom berätta lite mer om sitt projekt och sin tre månaders vistelse i Israel. Karl Lyséns avhandling har arbetstiteln ”Four to Jerusalem: European Selfhood and Perceptions of the World 1350–1697". I den undersöker han hur fyra kristna pilgrimer från Europa har uppfattat staden Jerusalem och de människor som vistas där. Så här berättar han om sin avhandling: – Undersökningens fokus är hur pilgrimerna relaterar och positionerar sig själva till; staden som materia, människorna som de möter i Jerusalem, samt slutligen hur de uppfattar sig själva och staden i relation till tid och historia. Slutligen kommer jag att jämföra dessa pilgrimers beskrivningar. Då vill jag se om det går att se någon direkt påverkan av händelser som tidigare har påståtts förändra vår världsbild, såsom exempelvis Gutenbergs tryckpress, Reformationen och upptäckten av den Nya Världen. Varför är du i just Jerusalem? Universitetet ligger faktiskt i en förort till Tel Aviv, varifrån jag har lättare att resa runt i landet. Det tar ungefär 60 minuter in till Tel Aviv och lika länge till gamla staden i Jerusalem. På så sätt kan jag träffa forskare från mitt eget lärosäte, samt från de kringliggande universiteten i Haifa och Jerusalem. Jag får möjlighet att följa i fotstegen av undersökningens pilgrimer och bygger en bättre förståelse för platserna som de beskriver. Vad finns i Jerusalem som är extra värdefull för ditt projekt? Den gamla staden. Jag får möjlighet att följa i fotstegen av undersökningens pilgrimer och bygger en bättre förståelse för platserna som de beskriver. Det ger mig också möjlighet att undersöka om uppgifterna som ges i källorna om vad de har sett verkligen stämmer. Här finns också på universiteten en mycket bred kompetens om pilgrimsvandringar samt Jerusalems historia och topografi. Går allt enligt plan eller har du stött på några utmaningar? Än så länge har allt gått bra! Språket är en liten utmaning då större delen av all text är skriven på hebreiska eller arabiska. Det gäller också biblioteken där böckerna står ordnade från höger till vänster utifrån det hebreiska alfabetet. Lyckligtvis finns här väldigt hjälpsamma bibliotekarier. Vad har varit bäst hittills? Jag anlände precis innan Israel öppnade för turism. Det innebar att alla platser och kyrkor nästan var folktomma! Det var en surrealistisk känsla att kunna gå runt i Heliga gravens kyrka med bara ett tiotal andra besökare. Självklart tog jag massor av fotografier! Om Vem: Karl Lysén, doktorand i historia vid Stockholms universitet. Gör: Arbetar vid Institutionen för Israel-studier och arkeologi vid Bar-Ilan universitet utanför Tel Aviv på ett tre månaders stipendium från Rådet för högre utbildning i Israel. Forskar om: Kristna pilgrimer till Jerusalem 1350–1697.
- Hälsning från en postdok i Oxford
Historiska institutionen
Frescati vid Stockholms universitet i all ära, men ibland kan förändrade vyer hjälpa den akademiska kreativiteten. Historikern Charlotta Forss gästforskar just nu i Oxford, Storbritannien om bastukultur, hälsa och moral. Vi bad henne berätta lite mer om sin tillvaro. Charlotta Forss forskningsprojekt handlar om bastukultur och föränderliga uppfattningar om hälsa och moral i det tidigmoderna Sverige. Vad finns i Oxford som är extra värdefullt för ditt projekt? - Det är för all del tunt med badstugor i Oxford, men här finns väldigt bra bibliotek och många spännande seminarier. Min närmaste kontaktperson Lyndal Roper arbetar med tidigmodern tysk historia och det är väldigt användbart att kunna prata om min forskning med henne eftersom den tidigmoderna svenska bastukulturen hade så många tyska influenser. - Jag har också presenterat min forskning på två forskningsseminarier och ska hålla en workshop på temat för masterstudenter och doktorander i maj – det är både roligt och inspirerande för projektet. Går allt enligt plan eller har du stött på några utmaningar? - En amerikansk bekant här sa "all they do is eat!" och det ligger något i det. Ibland känns det som att halva dagarna går åt till luncher, trevligt men stundtals ineffektivt. I övrigt går det mesta bra. Vad har varit bäst hittills? - I mitten av mars åkte historikerna vid mitt college – lärare, forskare och studenter – iväg för att bo en vecka på en bondgård i Hertfordshire. På dagarna arbetade vi och gjorde utflykter till diverse kyrkor och ruiner, på kvällarna diskuterades det nya historieböcker. Medbjuden på resan var också min son på 18 månader som levde loppan bland historikerna. Det var roligt att få ta del av Oxbridge-modellens informella undervisningsstil - och alla överlevde. Charlotta Forss kommer tillbaka till Stockholms universitet igen i maj. Om Vem: Charlotta Forss, historiker vid Historiska institutionen, Stockholms universitet Gör: Gästforskar i Oxford genom Vetenskapsrådets internationella postdok. I Oxford är hon affilierad med den historiska institutionen och och Oriel College. Forskar om: Bastukultur i det tidigmoderna Sverige och föränderliga uppfattningar om hälsa och moral.
- Med Erasmus från Östersjön till Porto
Historiska institutionen
Den 10–14 oktober medverkade Historiska institutionens doktorand Wilhem Ljungar som lärare på kursen "The contribution of military orders in peripheral territories to boosting european globalization (12th-16th centuries)" som hölls vid institutionen för historia, politik och internationella studier på Universidado do Porto i Portugal.
- Ny bok belyser vändpunkter i Europas historia – med fokus på det oförutsägbara
Historiska institutionen
Tre årtal där något oväntat hände är ämnet för historieprofessor Leos Müllers nya bok om Europas vändpunkter. Hur kan vi förstå något om hur dessa händelser uppfattades i sin samtid, när de i idag ofta betraktas som ofrånkomliga och förklarade punkter i mänsklighetens historia? ”Betraktat i backspegeln var det obevekligt oförutsedda det som vi barn studerade under beteckningen ”Historia”, som ofarlig historia, där allt som på sin tid var oväntat blivit nedtecknat i böckerna som oundvikligt. Skräcken för det oförutsedda döljs av historievetenskapen när den förvandlar en katastrof till en berättelse” Så skriver författaren Philip Roth i sin kontrafaktiska roman Konspirationen mot Amerika. Det är även inledningen till Leos Müllers bok Europas vändpunkter. "Dåtidens framtid var lika osäker som framtiden är för oss idag." Leos Müller Philip Roths ord har förföljt Leos i många år och inspirerat honom att ta sig an historien utan att anta att allt i den kan förklaras i efterhand. – Mitt syfte med boken är att gå tillbaka till tiden före vändpunkterna, och visa att dåtidens framtid var lika osäker som framtiden är för oss idag.
- Kvinnosaker i utställning på House of Sweden i Washington DC
Historiska institutionen
Hur hänger pennan, puderdosan och vattenledningen ihop med kvinnors frigörelse? Det berättar Karin Carlsson om i boken ”Kvinnosaker”. Boken som gavs ut av Bonnier Fakta i samarbete av Stockholms Kvinnohistoriska 2020 har nu blivit del av utställningen Her rights! På House of Sweden i Washington DC.
- 2000 år av Danmarks historia – nu på engelska
Historiska institutionen
I dagarna släpptes boken “The Rise and Fall of the Danish Empire” på SpringerLink förlag, en detaljerad översikt av Danmarks historia under 2000 år, skriven av Kurt Villads Jensen, professor i medeltidshistoria vid Historiska institutionen, Stockholms universitet och Michael Bregnsbo, Docent vid Syddansk universitet i Odense. I boken berättas historien om Danmark ur ett globalt perspektiv, bortom nationalstatens historia.
- Leos Müller får 2022 års Heckscher-pris
Historiska institutionen
Leos Müller, professor vid Historiska institutionen, har tillsammans med Klas Rönnbäck, Göteborgs universitet, tilldelats 2022 års Heckscher-pris för artikeln "Swedish East India trade in a value-added analysis, ca. 1730–1800".
- Call for papers, workshop: Bostäder, byggande och bostadspolitik före den bostadssociala utredningen
Historiska institutionen
I april 2024 anordnar Stads- och kommunhistoriska institutet vid Stockholms universitet workshopen ”Bostäder, byggande och bostadspolitik före den bostadssociala utredningen”. Fram till och med 30 november välkomnas abstracts från alla discipliner.
- Historiepris till Annika Sandén
Historiska institutionen
Historiker Annika Sandén har belönats med årets kulturhistoriepris ur Olof Skoglunds stiftelse. Priset delas ut av Östergötlands museum.