Sök
Du söker nu på webbplatsen "Historiska institutionen". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 261-280 av 448 träffar
- Grattis Martina Berggren till Stockholmiapriset: När historien möter samtiden!
Historiska institutionen
Våren 2023 la Martina Berggren fram sin masteruppsats ”Matfusk. Livsmedelskontroll och livsmedelslagstiftning i Stockholm 1880–1930” vid Historiska institutionen, Stockholms universitet. Nu har hon belönats med Samfundet S:t Eriks, Stadsarkivets och Stockholmia – forskning och förlags pris för bästa magister- eller masteruppsats om Stockholm.
- Tidigmodern workshop i Lund - anmälan öppen för masterstudenter i historia!
Historiska institutionen
Är du masterstudent i historia med intresse för tidigmodern tid? Står du inför att skriva uppsats våren 2025? Nätverket för tidigmodern historia bjuder in till workshop om tidigmodern tid 14–15 november 2024 – välkommen med din intresseanmälan senast 1 oktober!
- Medicinhistoria i Cork – doktorander på sommarskola
Historiska institutionen
I slutet av juli fick ett femtontal doktorander från olika EU-länder ägna ett par sommardagar i kuststaden Cork åt sjukvårdshistoria ur ett komparativt europeiskt perspektiv. Sofia Koernig och Michaela Malmberg, doktorander vid Stockholms universitet, var två av deltagarna.
- Vi gratulerar Pär Frohnert, nybliven professor i historia!
Historiska institutionen
Mitt i arbetet med att färdigställa ett bokprojekt och läsa masteruppsatser fick Pär Frohnert beskedet från rektor: han har blivit befordrad till professor.
- Ny forskarutbildningskurs i Global Archives Online
Historiska institutionen
Hösten 2024 anordnas en ny forskarutbildningskurs som fokuserar på databasen Global Archives Online i samarbete mellan Stockholms universitet, Linnéuniversitetet och Lunds universitet. Kursen ges som en del av humanistiska fakultetens kvalitetssäkrande verksamhet. Global Archives Online, GAO, är en öppen databas som visar vägen till stora digitala samlingar och digitalt källmaterial från hela världen. Genom databasen kan användaren hitta digitalt källmaterial såsom digitaliserade manuskript, tidningar, gamla böcker, pamfletter, kartor, bilder och audiovisuellt material. Databasen är tillgänglig för alla och kan, förutom forskare, vara värdefull för studenter som söker ämnen och material för kandidat- och masteruppsatser inom exempelvis kolonial- eller globalhistoria. I GAO:s gränsnitt kan forskare utföra systematiska sökningar och organisera sin digitala forskning. Globalhistorikern Birgit Tremml-Werner, Historiska institutionen, var själv med och skapade Global Archives Online tillsammans med kollegor från Linnéuniversitet. Nu samordnar hon den nya forskarutbildningskursen om databasen tillsammans med Sune Bechmann-Pedersen. Kursen finansieras av Humanistiska fakultetens forskarskolas satsning på kvalitetssäkrande verksamhet och ges i samarbete mellan Stockholms universitet, Linnéuniversitetet och Lunds universitet.
- Om att doktorera vid EUI i Florens
Historiska institutionen
Björn Johnsen är sedan 2022 doktorand i historia vid European University Institute, ett forskningsuniversitet i Florens som antar doktorander och masterstudenter från flera europeiska länder, inklusive Sverige.
- Historiestudenterna som skapade en egen arena
Historiska institutionen
Mitt under sin egen utbildning bestämde de sig för att skapa den arena för utbyte om humaniora som de själva kände att de saknade. Humarena är en kommunikations- och interaktionsplattform för humanistisk forskning. Grundarna är alumni från Masterprogrammet i historia. Det var hösten år 2021, när Karin Hellqvist och Makrina Hjälm Ellnemyr åkte tunnelbana efter ett seminarium inom kursen Historia i samhället – en av masterprogrammets obligatoriska kurser – som idén föddes. – Vi tänkte på historia i samhället och det som kursen handlade om. Och så tänkte vi ”vart tar forskningen vägen?”, säger Karin Hellqvist. Det var då de började prata om att själva starta upp någon sorts kanal – eller arena – för att kommunicera humanistisk forskning. – Vi vill skapa ett sorts kunskapsgalleri för humanistisk forskning, riktat mot en bred allmänhet. År 2022 startades så Humarena. Förutom grundarna Karin Hellqvist och Makrina Ellnemyr drivs företaget av ytterligare fyra före detta humaniorastudenter, varav flera examinerats vid Historiska institutionen. Deras första projekt var Instagramkontot hum.arena. Där samsas reflekterande sammanfattningar av nyutkomna publikationer – med fullständiga referenser – med memes om studentliv i allmänhet och humaniorastudier i synnerhet. Förutom instagramflödet finns podcasten ”Ett Hum Om” och sedan alldeles nyss hemsidan humarena.se där ambitionen bland annat är att aktiva humaniorastudenter ska kunna bidra med egna texter om ämnen de själva tycker är intressanta. Och det finns ingen brist på ytterligare idéer. Snart kommer t-shirts med tryck som citerar eller skämtar om humaniorastudier. Gruppen har även pratat om att starta ett eget band – ”The Footnotes” – och om att organisera en sorts ”Historievecka” för historieintresserad allmänhet, studenter och forskare. – Vi hoppas att folk som besöker våra kanaler ska tycka att det är roligt. Att forskningsresultaten blir nära, tillgängliga och intressanta, även för människor som annars kanske inte har en relation till humanistisk forskning. Närmast planerar Humarena en skrivarworkshop för studenter den 26 mars. Skrivarintresset kan vara brett, men särskilt intressant kan det vara för de som är intresserade av att skriva lite mer fritt om humanistiska ämnen – eller som är nyfikna på att bidra som författare till Humarenas nya hemsida. Läs mer om skrivarworkshopen här (länk till facebookevenemang) Humarena Skrivarworkshop Facebookevenemang Läs mer om Humarena på deras instagramsida eller hemsida: www.instagram.com/hum.arena/ https://www.humarena.se/
- Hälsning från en professor på sabbatstermin i Paris
Historiska institutionen
Elisabet Elgán är professor i historia, särskilt genus- och kvinnohistoria vid Historiska institutionen. Under hösten 2023 befinner hon sig i Paris för en sabbatstermin. Att få en betald sabbatstermin är fantastiskt. Det krävs bara en inbjudan, en ansökan och ett positivt beslut. Fast egentligen krävs det också att man kan vara hemifrån i fem månader, vilket de flesta av oss inte kan så länge vi har ansvar för barn, partners, gamla föräldrar eller husdjur. Jag trodde att jag kunde Paris, men det var Paris för 25 år sedan. Nu har jag på nytt vant mig vid att sova trots att trafiken hörs dag som natt och jag har vant mig vid att det tar oerhört lång tid att resa i och utanför Paris. Jag har däremot inte riktigt vant mig vid alla databaser och sökmotorer för vetenskapliga texter och böcker och jag har inte orkat ta mig till det pampiga nationalbiblioteket där man måste betala och fylla i en massa blanketter innan man har rätt att beställa fram böcker. Jag nöjer mig med ett forskningsbibliotek som jag känner väl till. Det mest givande är att träffa kolleger, nya och gamla, och diskutera forskning. I ett stor land, finns det mycket forskning att diskutera. Forskarseminarier o. dyl. har dock inte kommit igång igen efter pandemin och många kolleger har flyttat utanför stan och kommer bara in till sin arbetsplats när de måste. Men så har ju kollegerna aldrig haft några riktiga arbetsplatser på universiteten. Det är mest små kryp-in med några icke höj- och sänkbara skrivbord och utan vettig belysning. Det är där som de förväntas handleda studenter och doktorander. Jag kan förstå att de under sådana villkor inte vill vistas på sin arbetsplats mer än nödvändigt men det är synd med tanke på att en forskarmiljö också handlar om att träffas och diskutera utanför seminarier och konferenser. Text: Eisabeth Elgán
- Gästforskare Ville Okkonen om användning av ”finlandisering” som politiskt begrepp
Historiska institutionen
Historiebruk och användning av det politiskt laddade begreppet ”finlandisering” är ämnet för den bok om den finländska utrikes- och säkerhetspolitiska debatten som Ville Okkonen skriver under sin tid som gästforskare vid Hans Blix Centrum. Ville Okkonen är forskardoktor i politisk historia vid Åbo universitet. Under 2024 är han gästforskare vid Hans Blix Centrum för de internationella relationernas historia. I centrum för Ville Okkonens forskning står begreppet finlandisering. Begreppet uppstod under 1960- och 70-talen och användes som ett nedsättande uttryck för att påstå att Finland och västvärlden var underdånigt och undfallande mot Sovjetunionens vilja och intressen. Ville Okkonen menar att de konservativa i Finland använde begreppet det för att motverka fredsrörelsen. – Med begreppet varnades Västeuropa för avspänningspolitik och den fredliga samexistensens ”faror”. Enligt en rad framträdande europeiska och amerikanska protesterade dock mot begreppets berättigande – till exempel Willy Brandt, Walter Scheele, Bruno Kreisky, Olof Palme, Sten Andersson, François Mitterand, James William Fullbright och George F. Kennan. Enligt dessa lyckades Finland med sin politik under Kalla kriget bidra till avspänning och fred. Ett begrepp i centrum för politisk åsiktsbildning Hur kan förståelsen av ett begrepp från kalla kriget vara värdefullt för oss idag? Ville Okkonen menar att användningen av begreppet finlandisering säger mycket om den utrikespolitiska åsiktsbildningens natur. – Efter ha varit ytterst kontroversiellt i flera årtionden, har finlandisering först nyligen blivit nästan okritiskt vedertaget i politiskt tal. Men uttrycket är fortfarande lika politiskt laddat. Enligt Ville Okkonen används begreppet finlandisering ofta i den politiska debatten utan klara, sakliga grunder eller empiriska skäl. – Att använda begreppet finlandisering, i stället för att förklara en ståndpunkt, tenderar att förvirra den utrikespolitiska debatten. Det sker uppenbarligen med vett och vilja. Och det är därför ämnet är betydelsefullt. Det finns nämligen, menar Ville Okkonen, en allvarlig risk för att bilden av samtiden styrs av politiska ändamål. – Att en situation uppstår som påminner om kalla kriget rättfärdigar inte en fabulerande historieskrivning. Oavsett eventuella lockelser bör våra sätt att göra oss bilder av historien baseras på realiteter snarare än propaganda i stil med kalla krigets. ”Hans Blix centrum en enastående miljö för att forska om internationell politik” Att skriva en bok om finlands politik i Stockholm kan kanske låta lite omständligt. Men Ville Okkonen menar att Hans Blix centrum är en enastående och ansedd miljö för att forska om internationell politik. – Centrumets namn påminner också om höga ideal, till exempel om sanningens betydelse, säger han. Stockholm är också en gammal bekant stad för Ville som förutom biblioteken och promenadparkerna kring Frescati uppskattar att universitetets miljö erbjuder möjligheter att koppla av. – Jag börjar alltid dagen med morgonbad i Brunnsviken – oavsett årstid. Viktigast för Ville i Stockholm är dock att få jobba med trevliga och inspirerande kolleger. – Vi alla är seglare av samma stormande hav, var och en.
- Ny kurs om demokratins historia
Historiska institutionen
Den nya kvällskursen "Demokratins historia. Folkstyrets utveckling från antiken till nutid" ges för första gången hösten 2024 vid Historiska institutionen. Kursen planeras av historikern Joakim Scherp , som delade med sig av sina tankar inför kursen. Varför är det dags för denna kurs just nu? — I en tid när demokratin hotas på allt fler platser och i allt flera avseenden tycker jag det är viktigt att öka förståelsen av vad detta styrelseskick är, och hur det vuxit fram. Och omvänt: vad har kännetecknat auktoritära styrelseskick. Sen är det också en spännande historia som inte så många känner till, konstigt nog.
- Pris för kunskap om gestaltad livsmiljö
Historiska institutionen
Tioårsjubilerande podcasten Staden, som drivs av Håkan Forsell och Dan Hallemar, har fått priset Årets Strålkastare 2023.
- Vad gjorde humanisterna i folkhemmet?
Historiska institutionen
Är humaniora som vetenskap en lyx som universiteten kan ägna sig åt i goda tider? Eller är humanistisk kunskap en så självklar del av vår vardag att vi kanske inte ser dess betydelse för samhällsutvecklingen? Vi tittar närmare på två böcker om humanioras betydelse för efterkrigstidens svenska samhälle.
- Masterstudenter och erfarna forskare diskuterar tidigmoderna uppsatsämnen på workshop i Lund
Historiska institutionen
Tidigare i våras bjöd Nätverket för tidigmodern historia in historiestudenter på masternivå till en två dagars workshop. Tanken var att studenter som ska skriva masteruppsats skulle få chansen att lägga fram sina idéskisser för att sedan diskutera i grupp och få råd och tips inför uppsatsarbetet. Det blev ett både välbesökt och uppskattat arrangemang. Nätverket för tidigmodern historia skapades våren 2022 som nationellt nätverk för att stärka forskning och utbildning om tidigmodern tid (ca1500-ca 1800). Åtta svenska lärosäten ingår i nätverket och en utgångspunkt är att nätverket ska gynna allt ifrån studenter, till doktorander och såväl yngre som mer seniora lärare och forskare. En av nätverkets ambitioner är att anordna en återkommande masterworkshop där studenter som ska skriva masteruppsats kommande vårtermin ska få lägga fram idéskisser som sedan diskuteras i grupp. Från militärstrategi till 1800-talets modeideal I år var det premiär och den allra första workshopen, arrangerad av Svante Norrhem, hölls i Lund 28 – 29 september. 18 mastersstudenter från hela landet deltog, varav tre från Stockholms universitet. Uppsatsämnena som studenterna tagit med sig handlade om allt från Överväganden om militärstrategi efter Pommerska kriget till Klimatets effekter på 1600-talets gruvbrytning och Ideal i det tidiga 1800-talets modemagasin.
- Tvärvetenskaplig internationell grupp får nya medel för att undersöka Elefanten
Historiska institutionen
Vraket från det stora krigsfartyget Elefanten ligger på havsbotten utanför skeppsgården i Kalmar. Historiker Ingvar Sjöblom ingår i ett pågående internationellt och tvärvetenskapligt samarbete som nyligen fått stöd för att undersöka vraket på närmare håll sommaren 2024. Ingvar Sjöblom är historiker vid Historiska institutionen samt vid Försvarshögskolan. Han var med och grundlade projektet som undersökningen ingår i, och som bidrar både till Ingvars forskning inom det CEMAS-ledda projektet Den glömda flottan och till Västerviks museums nya huvudutställningar. Grattis till stödet! Kan du berätta vad det innebär? – Tack! Ja, det är stiftelsen Voice of the Ocean som kommer att stödja nästa marinarkeologiska undersökningsetapp av vraket Elefanten. Vraket är mycket spännande. Det stora krigsfartyget deltog i både diplomatiska uppdrag och stora sjöslag. Efter grundstötning och klantigt reparationsarbete sjönk den år 1564 utanför skeppsgården i Kalmar. Vraket efter Elefanten hittades på 1930-talet då det undersöktes och delar bärgades. Idag finns aktern utställd på Västerviks museum. Stiftelsen Voice of the Ocean har även bidragit med dykbåt och besättning under ett par dagar i samband med de två tidigare etapperna i projektet. – I år kommer vi att få stöd med dykbåt och besättning under hel en vecka! Det är ett mycket värdefullt bidrag till humanistiska forskningsprojekt som annars inte skulle kunna finansiera bränsle, båt, besättningslöner och allt annat som ingår. Forskningspengarna försvinner snabbt när det handlar om tekniskt stöd och för vår forskargrupp är det ovärderligt
- Våra seminarieserier
Historiska institutionen
Nu finns information om våra seminarieserier samlad på ett ställe. Historiska institutionen driver ett flertal seminarieserier med varierande historiska teman, både forskningsinriktade och mer populärvetenskapliga. Information om seminarieserierna finns nu på sidan Konferenser och seminarier. Där kan du klicka dig till varje seminarieseries egen sida med program och kontaktinformation. Sidorna uppdateras efterhand som seminarieprogrammen för hösten 2022 fastställs. Alla kalenderhändelser med bäring på Historiska institutionens forskning finns alltid i vår kalender. Upptäck våra seminarieserier Historiska institutionens kalender
- Trolldom och tempel i Tokyo
Historiska institutionen
Gwendolyne Knight som är forskare vid institutionen har rest till Japan för att jobba två månader i Tokyo, närmare bestämt på Rikkyo Universitetet i Ikebukuro. Här berättar hon kort om hur hon har det där borta. Här berättar Gwendolyne Knight kort om hur hon har det i Japan. Vad jobbar du med för projekt? Mitt projekt här hos Rikkyo Uni. är en förlängning av Ahlström och Terserus projektet, om trolldom i medeltida nordiska lagar, som jag arbetat med på SU under de senaste två åren. Professorn jag jobbar med här, Prof. Minoru Ozawa, forskar om förbindelser mellan Skandinavien och övriga Europa under medeltiden och tillsammans med honom sätter jag mitt nordiska material i ett större europeiskt perspektiv. Jag är också intresserad av hur forskning och utbildning om europeisk historia bedrivs i en japansk kontext. Hur ser en vanlig arbetsdag ut? Alla dagar ser lite olika ut. När jag forskar eller skriver sitter jag oftast i biblioteket. Ibland träffar jag Prof. Ozawa för att diskutera projektet och ställa frågor om utbildning och forskningsläget här i Japan. Under min tid här ska jag också hålla en gästföreläsning och delta i en konferens för europeiska medeltidsstudier. Jag försöker också ta tid för att helt enkelt uppleva livet i Tokyo medan jag är här Vad finns i Tokyo som är värdefullt för ditt projekt? Mest värdefullt för mitt projekt, och för min forskning rent allmänt, är de människor jag träffar, och alla nya och olika perspektiv från forskare här. Vad har varit bäst hittills? Att gå runt och upptäcka de många olika (och ibland mycket gamla!) helgedomarna och templen i och omkring Tokyo. Det är också kul att det finns tre kattkaféer i mitt område; när det inte finns plats på biblioteket så kan det vara roligt att ta en bok eller datorn och gå dit och jobba vidare med katter omkring sig. Har du något särskilt som du ser fram emot? Konferensen i juni. Och att jag snart ska resa till Kyoto och Kamakura, som är också viktiga platser i Japans historia. Vad får man inte missa om man besöker Tokyo? Tokyo National Museum! Sen finns det många tempel och helgedomar att besöka. Har man sett till exempel Meiji-jingu och Sensoji templet, med Asakusa-jinja, kan man hitta fler mindre berömda men fina tempel och helgedomar att utforska också. Och så borde man väl se ”the Shibuya crossing” en gång i alla fall.
- Ny kurs på avancerad nivå belyser miljökrisernas historiska rötter
Historiska institutionen
I den nya kursen ligger fokus på den industriella utvinningen och konsumtionen av naturresurser – och följderna för samhälle och miljö. Kursen ”Extraction and consumption of natural resources in a global historical perspective” har utgångspunkt i ett ”more-than-human” historiskt perspektiv. Utvinning av vatten, skog, fossila bränslen och mineraler analyserar lokalt och globalt ur flera perspektiv. På så sätt skapar kursen förståelse för de historiska rötterna till dagens miljökriser. Kursen kommer att ges på engelska. Läs mer om och sök kursen: Extraction and consumption of natural resources in a global historical perspective (HI8096)
- P3 Dystopia om samhällskollapser
Historiska institutionen
Samhällskollapser har fascinerat och skrämt människor i alla tider. Vad händer egentligen när en civilisation kollapsar? Hur väl stämmer vår bild av "kollapsen" med historiska exempel? Det berörs i avsnittet "Civilisationers undergång" av P3-podden "Dystopia", där bland andra professor Fredrik Charpentier Ljungvist medverkar. Det 70 minuter långa radioprogrammet ”Civilisationers undergång” på Sverige Radio P3 i dess serie ”Dystopia” släpptes den 4 september. Programmet behandlar samhällskollapser, vad som egentligen händer när civilisationer kollapsar och vad som orsakat sådana omskakande historiska händelser. Olika experter medverkar och ger sin bild av vad som utgör en samhällskollaps och diskuterar olika historiska exempel. Fredrik Charpentier Ljungqvist , professor vid Historiska institutionen, Stockholms universitet, betonar att det till stor del ligger i betraktarens ögon vad som utgör en ”samhällskollaps” och att sådana kollapser snarare är undantag än regel oavsett hur hårt drabbade samhällen är av krig, naturkatastrofer, klimatchocker eller sjukdomar. Just eftersom samhällskollapser är så förhållandevis ovanliga är de också särskilt intressanta fenomen, menar Fredrik Charpentier Ljungqvist. Läs mer och lyssna på programmet här: sverigesradio.se/avsnitt/civilisationers-undergang
- Dan Johansson får Jan Glete-priset 2024
Historiska institutionen
Forskarpriset till Jan Gletes minne delas varje år ut av Sjöhistoriska samfundet. 2024 års pris går till Dan Johansson för avhandlingen han lade fram vid Historiska institutionen år 2023.
- Curatorkollektivet som skapar sina egna möjligheter
Historiska institutionen
Efter en termins utbildning till curator bestämde sig tre alumner för att ta saken i egna händer och hitta sätt att få praktiska erfarenheter av utställningsarbete. Resultatet blev ett curatorkollektiv som nu är aktuella med sin första utställning.