Sök
Du söker nu på webbplatsen "Historiska institutionen". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 281-300 av 448 träffar
- Välkommen Birgit Tremml-Werner, lektor i globalhistoria!
Historiska institutionen
Välkommen säger vi till Birgit Tremml-Werner, nyanställd lektor i historia, med inriktning på globalhistoria, vid Historiska institutionen.
- Rapport från Leeds International Medieval Congress 2023
Historiska institutionen
Under ett par dagar varje år förvandlas campuset i Leeds till en medeltida hubb. Till staden strömmar då över två tusen besökare från hela världen för att delta i Europas största medeltidskonferens, Leeds International Medieval Congress. Flera forskare och doktorander från Historiska institutionen och Centrum för medeltidsstudier har som brukligt under sommaren deltagit i medeltidskongressen i Leeds den 3-6 juli. Kongressen, som är den största medeltidskonferensen i Europa, samlade i år över 2300 deltagare. Programmet utgjordes av 714 sessioner, rundabordssamtal och keynote-presentationer. Historiska institutionen representerades på plats genom Kurt Villads Jensen , Gwendolyne Knight , Karl Lysén , Thomas Neijman samt den nyantagne doktoranden Wilhelm Ljungar . Flera andra forskare från Stockholms universitet med koppling till centrum för medeltidstudier som deltog var Dag Retsö och Olov Lund (ekonomisk historia), Verena Puth (Institutionen för kultur och estetik) samt Louise Faymonville (Institutionen för svenska och flerspråkighet). Historiska institutionens forskare organiserade totalt fem välbesökta sessioner som sammantaget samlade presenterande forskare från elva olika universitet i sju länder. Ett återkommande inslag är de många sporadiska möten som uppstår och kongressen har sedan länge utgjord en grogrund för interdisciplinära och internationella samarbeten. Kongressen i Leeds bjuder varje år på möjligheten att ta del av forskningsfronten inom medeltidstudier och sessionerna berör alla tänkbara aspekter av medeltidsforskning. Lika intressant som de olika presentationerna är det att springa på kollegor och bekanta när en rusar över campuset från den ena sessionen till den andra. Under ett par dagar förvandlas campuset i Leeds, med sina typiska radhus från förra sekelskiftet varvat med moderna föreläsningslokaler, till en medeltida hubb. I biblioteket huserar en stor bokmässa där de flesta förlagen närvarar, campuset fylls av tält med förfriskningar, historiska återskapare och försäljare av olika slag.
- En tråkig författare som inspirerar: AI och förlagsbranschen
Historiska institutionen
AI är temat på allas läppar, inte minst inom bokbranschen. Kommer textrobotar som ChatGPT att konkurrera ut eller sporra den mänskliga kreativiteten? Jerry Määttä som är kursansvarig för den ettåriga utbildningen Förlagskunskap ser en framtid med utmaningar, men också stora möjligheter för sina studenters framtida yrkeskår. ChatGPT erbjuder – just nu – inte i första hand konkurrens i egenskap självständig författare, menar Jerry Määttä. Han har stött på AI-genererad text i utbildningssammanhang. – Än så länge är det ganska lätt att se när det är AI:n som har skrivit texter. Det är uppenbart att den inte har förstått innehållet, även när den använder referenser. I stil, menar han, är ChatGPT rätt så tråkig och, kanske inte förvånande, personlighetsbefriad. – För att skapa texter behövs någon som är skicklig på att prompta (ge uppgifter till AI-boten). Just nu har vi två studenter som undersöker möjligheterna med ChatGPT i sina arbeten. Texterna som genereras med AI behöver fortfarande mycket handpåläggning av en skicklig redaktör. Men det finns många andra användningsområden för artificiell intelligens. Till exempel för att göra en första gallring av de stora mängder manus som kommer in till förlag, vilket annars är ett jättejobb. För detta experimenteras det inom förlagsbranschen i Danmark just nu med den artificiella intelligensen Edison. AI:n kan också vara till hjälp för att redigera texter som redan är skrivna. – Där kan ChatGPT redan nu göra mycket, som att korrläsa eller föreslå ändringar i struktur. Det finns också de som använder chattbotar till att få inspiration, till exempel genom att bolla frågor med den för att komma igång med ett arbete. Jerry Määttä jämför ChatGPT med rättstavningsprogrammet i Word. – Den kan hjälpa till men inte i dagsläget skapa något riktigt tillförlitligt. När den ska generera kunskap hittar den ganska ofta på. AI:n är programmerad genom att ha bearbetat jättestora mängder text. När den får frågor chansar den på sannolikheter. Ofta blir det rätt, eller nästan rätt, men ibland blir det helt galet, och då säger man att AI:n ”hallucinerar”.
- Korstågshistoriker gästar institutionen
Historiska institutionen
Just nu har Historiska institutionen besök av medeltidshistorikern Gregory Leighton. I en artikel på engelska berättar han om sin forskning och upplevelsen av Stockholm. Gregory Leighton innehar ett postdoktorat vid Nicholas Copernicus universitet i Torun, Polen. Hans forskning handlar om ideologin runt de baltiska korstågen och särskilt Tyska orden. Läs artikeln om Gregory Leightons forskning på engelska här
- Postdoktor undersöker sexigt och osexigt i tidigmoderna Sverige
Historiska institutionen
Vad bestod förspel av i 1500- och 1600-talens svenska städer? Hur gick det till att flörta eller hitta en partner? Paul Borenberg kommer under en treårig postdok med bas på Historiska institutionen att undersöka sexualitet och flört för att komma under huden på 1600-talsmänniskan. Vilka signaler betydde vad i 1500- och 1600-talets dejtingsverige? Det Paul Borenberg i forskningsprojektet "Sexuell repression: Reformationens effekter på sexuella relationer och uppvaktning, ca 1540-1650". Paul Borenberg innehar ett treårigt internationellt postdoktorat finansierat av Vetenskapsrådet. Från och med januari har han sin bas på Historiska institutionen.
- Tvärvetenskapliga studenter i Vasas hemliga skrymslen
Historiska institutionen
I den tvärvetenskapliga kursen Östersjöns glömda förflutna får studenterna utbildning som går över inte bara ämnesgränser utan även myndighetsgränser. Kursens allra första studenter tillbringade en förmiddag i november i Vasamuseets magasin för att studera och identifiera fynd från det välkända regalskeppet. Mycket forskning på Vasaskeppet har hunnits med sedan det bärgades år 1961. Ändå finns det mycket kvar att göra. Kursen Östersjöns glömda förflutna ges för allra första gången hössterminen 2022. Den tvärvetenskapliga kursen rör sin inom fälten maritim historia, etnologi och arkeologi, och grundas i pågående forskning i samarbete med Statens maritima och transporthistoriska museer - den myndighet där Vasamuseet ingår. Kursens första studenter fick i november 2022 besöka museets magasin för att under ledning av historiker Anna Maria Forssberg undersöka och identifiera fynd från regalskeppet. Läs mer om kursen: Östersjöns glömda förflutna, c 1450-1850. Historiska, arkeologiska och etnologiska perspektiv på havet Läs mer om Centrum för maritima studier, ett samarbete mellan Stockholms universitet och Statens maritima och transporthistoriska museer: Centrum för maritima studier
- Tidigmodern blogg: Varför tidigmodern historia?
Historiska institutionen
Sari Nauman, Göteborgs universitet, får pennan i den Tidigmoderna bloggen i ett inlägg om den tidigmoderna forskningens mål och motiv. Om författaren Sari Nauman är docent i historia vid Göteborgs universitet och medlem i Nätverket för tidigmodern historia. Den tidigmoderna bloggen Den tidigmoderna bloggen har ett öppet format för reflekterande, analyserande, kortare såväl som längre texter. Den drivs av Nätverket för tidigmodern historia. Hitta fler tidigmoderna nyheter, blogginlägg och artiklar här: Nätverket för tidigmodern historia I min forskning drivs jag av lust. Det skulle därför vara enkelt för mig att besvara frågan om varför jag blev tidigmodern historiker genom att hänvisa till nöjet i att se, känna och lukta på tidigmoderna dokument, som den källromantiker jag (ibland) är. Men det är faktiskt inte därför jag är tidigmodern historiker. Missförstå mig inte – källorna är underbara, de är grädden på moset och russinet i kakan, och visst klappar hjärtat extra hårt när ett synnerligen välskrivet dokument dyker upp i källhögen med vackra anfanger och klotter i marginalen. Men den verkliga anledningen till att det är just tidigmodern historia jag har fastnat för är att den tidigmoderna historien är så viktig – nej, rentav nödvändig, för att förstå och ifrågasätta vår samtid. Låt mig förklara. Jag sökte mig fram som student. Läste internationella relationer, statsvetenskap, nationalekonomi, sociologi, filosofi, socialantropologi, psykologi – jag turistade på humanistisk och samhällsvetenskaplig fakultet och fick på så sätt en bred allmänbildning. När CSN-lånen började tryta ville jag plocka ihop alla dessa kurser till en lärarutbildning och sökte ett ämne som kunde binda samman dem. Så hittade jag till historia. Först i efterhand har jag förstått hur det kom sig att lärarplanerna då lades på hyllan och historieämnet blev prio ett. Ambitionen att förklara hur världen ser ut räckte inte för mig – jag ville också förstå varför. Varför fungerar vårt samhälle som det gör? Varför har vi stater, och varför har vi överlåtit delar av vår beslutanderätt till dem? Varför har vissa medborgarskap och andra inte – varför inkluderar vi somliga och utesluter andra? Huvudnyckeln till dessa frågor finns i den tidigmoderna perioden. Då formulerades, etablerades eller konsoliderades många av de institutioner som vi idag ser som självklara och oundvikliga i vårt samhälle: den suveräna staten, maktdelningen, medborgarskapet, mänskliga rättigheter, men också rasism, könsmaktsordning, klasstruktur. Samtida forskning om dessa frågor handlar ofta om hur de är beskaffade, men också hur vi – som individer, grupper och genom institutioner – kan hantera dem. Kan vi besvara de frågorna utan att veta varför institutionerna ser ut som de gör? Det är därför som forskning om den tidigmoderna perioden är nödvändig för oss, här och nu. Historisk forskning kan visserligen vara viktig för sin egen skull – bildning tränar våra mentala muskler, rustar oss för debatter och hjälper oss att formulera vår ståndpunkt. Men för mig handlar historia främst om att ge perspektiv på vår samtid. Historien hjälper oss att ifrågasätta våra förgivettaganden och erbjuder en kritisk blick på vår tids stora utmaningar. På så sätt ger den tidigmoderna historien inte enbart en bakgrund – detta ord, som kommit att undanskuffas till politikens bakgård, styvmoderligt behandlad och näst intill förskjuten från SOU:er, trots att bakgrunden i själva verket är avgörande för att få förgrundens konturer att framträda, för att objektet alls ska bli urskiljbart – utan hjälper oss att formulera nya, skarpare frågor och ge relevanta svar. För att lyckas med dessa uppdrag – att förstå, förklara och ifrågasätta – behöver forskningen präglas av nyfikenhet, kreativitet och envishet när dess relevans betvivlas, ja, ett slags jävlar-anamma. Vad som är relevant går nämligen inte alltid att säga i förväg. Ibland är det först i efterhand som vi förstår vad det vi undersökte egentligen handlade om, och därmed kan koppla det till samtida diskurser och frågeställningar. Tidigmodern forskning har alltså höga ambitioner: den kan fungera som katalysator för samhällsförnyelse. Perioden blir inte mindre angelägen av att den tenderar att plockas upp och användas av främlingsfientliga grupper och högerpopulistiska politiker som nationens vagga, med starkt symbolvärde. På så sätt görs den tidigmoderna historien gång på gång hyperaktuell. Utan forskning riskerar den att fyllas med vilseledande innehåll, vilket inte minst aktualiseras av Rysslands pågående anfallskrig mot Ukraina. Det är upp till historiker att motverka sådana försök att förenkla och förfalska bilden av det förflutna. Tidigmodern historia är livsviktig.
- Tidigmoderna brevlås, frimurare i Batavia och diplomatisk neutralitet som affärsstrategi
Historiska institutionen
Gustav Ängeby, Doktorand vid Historiska institutionen, berättar om sin avhandling med arbetstiteln "Scandinavian merchant networks in the Indian Ocean and the Caribbean, c. 1750-1815"
- Forskning om återvunna pergamentblad ger kunskap om bokproduktion under medeltiden
Historiska institutionen
Projektet ”Books of the Medieval Church”, BOMPAC, har som mål att öka kunskapen om bokkulturen och produktionen av böcker i Sverige under medeltiden. Sedan hösten 2024 medverkar Inka Timosaari, universitetslektor vid Historiska institutionen på Stockholms universitet. De vanligaste böckerna i Sverige under medeltiden var just de liturgiska verk som användes vid gudstjänster i medeltida sockenkyrkor. Idag finns dock väldigt få fullständiga manuskript kvar. För att förstå rörelserna kring de liturgiska böckerna under medeltiden förklarar emellertid Inka Timosaari att forskare kan vända sig till ett annat, yngre, bevarat material. – Ett stort antal av de medeltida katolska, latinska liturgiska böckerna kom nämligen efter reformationen att återbrukas. Till exempel berättar hon att det inte var ovanligt att de slitstarka pergamentsbladen användes som omslag till den svenska förvaltningens räkenskaper under 1500- och 1600-talet. Handskriftsanalys ger nycklar till böckernas kontext De medeltida pergamentbladen uppmärksammades redan under 1800-talet. Idag finns det över 23 000 fragment att studera i Riksarkivets databas över medeltida pergamentomslag (MPO) och motsvarande cirka 9 300 via Finlands Nationalbibliotek i Helsingfors (Fragmenta membranea). En stor del av BOMPAC-projektets innovativa tillvägagångssätt går alltså ut på att försöka spåra det medeltida källmaterialets ursprung utifrån exempelvis tidigmoderna kronofogdars räkenskapsböcker. Inka Timosaari bidrar till projektet genom paleografisk analys. Det innebär att hon genom att studera handskrift försöker placera de medeltida skrifterna i sitt tidsmässiga och geografiska sammanhang: Vem eller vilka skrev dessa böcker? När skrevs de, och vilka svenska medeltida stift kan de kopplas till? Hur kan vi idag förstå bokförsörjningen till de svenska medeltida stiften i en bredare historisk kontext? Ny kunskap om 1400-talsskrifter –Men, vad hinner man forskningsmässigt åstadkomma under ett år? – frågar sig Inka Timosaari. Inom sin del av projektet har hon valt att avgränsa studien till texter som kan spåras till Västerås stift under 1400-talet. Det är en period som hon menar tidigare varit paleografiskt svår att datera i jämförelse med andra epoker. Hon hoppas också kunna berätta mer om vem eller vilka som stod bakom de medeltida texterna, vilka böcker som kan tänkas ha producerats lokalt och vilka som kan antas ha kommit utifrån. Inka Timosaari förklarar att varje stift hade sin egen liturgiska profil. –Genom att studera stilen på den äldre skriften går det att urskilja hur olika pergament kunde ha, inte bara en, utan flera olika upphovsmakare som troligtvis var utbildade inom samma skola. Hon berättar vidare hur olika detaljer i fragmenten också kan avslöja vilka skrifter som producerades inom just Västerås stift.
- Vi gratulerar Joakim Scherp, nybliven docent i historia!
Historiska institutionen
Strax före jul utnämndes Joakim Scherp till docent i historia vid humanistiska fakulteten, Stockholms universitet. Scherp, vars forskning innefattar tidigmodern statsbildning samt svensk politisk och social historia, disputerade 2013 vid Historiska institutionen vid Stockholms universitet. – Mitt huvudintresse rör den svenska demokratins tidigmoderna rötter utifrån olika perspektiv.
- Ny bok belyser den svenska flyktinghjälpens politiska dimensioner under 1930-talet
Historiska institutionen
Pär Frohnert, professor i historia vid Historiska institutionen vid Stockholms universitet, är aktuell med en ny bok om politiska och ideella flyktinghjälporganisationer i Sverige under 1930-talet.
- Stärkt institutionssamarbete ställer historielärarrollen i centrum
Historiska institutionen
Steven Dahl, universitetslektor i ämnesdidaktik med inriktning mot historiedidaktik vid Institutionen för ämnesdidaktik, och Margaretha Nordquist, universitetslektor i medeltidshistoria vid Historiska institutionen, berättar om hur ett fördjupat samarbete inom ämneslärarprogrammets historiedel sätter fokus på lärarstudentens kommande yrkesutövning. – Hur förhåller sig skolämnet historia till de olika delarna av den historievetenskapliga disciplinen? Steven Dahl förklarar hur ett fördjupat samarbete institutionerna emellan syftar till lyfta fram denna fråga för att stärka historieundervisningen i de delar som berör lärarstudentens yrkeskunnande.
- Pontus Folkesson – ny postdok vid Historiska institutionen
Historiska institutionen
Vi gratulerar Pontus Folkesson, disputerad vid Historiska institutionen vid Stockholms universitet 2024, som i dagarna har tilldelats ett tvåårigt postdok-stipendium från Olle Engkvists Stiftelse för forskningsprojektet ”Social mobilitet genom 1600-talets skola”. – Det känns verkligen fantastiskt! hälsar en glad Pontus Folkesson. – Två års finansiering ger möjlighet att fokusera på forskningen. Jag ser också fram emot att samarbeta med kollegor på institutionen och ta del av den sociala och akademiska miljön. I projektet kommer Pontus att undersöka sambandet mellan skola och social mobilitet i 1600-talets samhälle. Ett särskilt fokus kommer att riktas till utbildningens betydelse för skolelevers olika karriärvägar. Genom att analysera elevers bakgrund, giftermålsmönster och karriärval kommer de villkor som formade den sociala mobiliteten att analyseras.
- Fredrik Charpentier Ljungqvist om temperaturrelaterad dödlighet i en allt varmare värld
Historiska institutionen
Kan ett varmare klimat vara en vinst för folkhälsan? Läs om hur Fredrik Charpentier Ljungqvist, professor i historia, särskilt historisk geografi, vid Stockholms universitet, resonerar kring att den globala uppvärmningen hitintills fört med sig en större minskning av köldrelaterad dödlighet än ökning av värmerelaterad dödlighet på jorden. Den 6 april i år publicerade Ljungqvist artikeln ”Global uppvärmning – en folkhälsovinst?” i ”under strecket” i Svenska Dagbladet . I artikeln förklarar han hur antalet dödsfall på grund av kalla temperaturer har minskat mer än den värmerelaterade dödligheten har ökat, ett fenomen som sällan tas upp i media och som fått begränsad uppmärksamhet utanför en ganska snäv krets av forskare. Samtidigt, understryker han i artikeln i Svenska Dagbladet , kommer ett varmare klimat i framtiden orsaka allt större ohälsa, särskilt i världens fattigare delar, men framför allt av andra skäl än bara ökad värmerelaterade dödlighet.
- Nordiskt forskningssamarbete om urban välfärd
Historiska institutionen
Den 13–14 mars samlade workshopen ”Nordic Urban Welfare” i Stockholm ett tjugotal urbanhistoriker från Sverige, Danmark, Norge och Finland. Workshopen, finansierad genom ett initieringsbidrag från Riksbankens Jubileumsfond, är den första i en planerad serie av sammankomster i syfte att inventera pågående forskning på temat urban välfärd från 1850-talet fram till andra världskriget. Vi träffade initiativtagarna, professor Mats Hallenberg och docent Magnus Linnarsson, som också har förhoppningar på att workshopserien kan öppna upp för ett större nordiskt projektsamarbete kring urban välfärd.
- Ny antologi om genus, arbete och landsbygd i Norden
Historiska institutionen
Anders Ahlbäck, universitetslektor och docent i nordisk historia vid Stockholms universitet, är medverkande författare och en av redaktörerna för nya antologin "Genus, arbete och landsbygd: En livsvärld i rörelse 1500–1960". Boken, som kartlägger landsbygdens historia i Norden ur ett intersektionellt perspektiv, ges ut av Svenska litteratursällskapet i Finland (SLS) i samarbete med Appell Förlag. – Boken är en hyllning till Ann-Catrin Östman, lektor i historia vid Åbo Akademi och en av Nordens främsta experter på just agrar genushistoria, kommenterar Anders Ahlbäck. – Den är också ett exempel på hur den akademiska festskriften moderniserats, från mycket spretiga vänböcker till dagens ofta tematiskt sammanhållna och kollegialt granskade antologier med forskningsartiklar i framkant. I antologin samlas ny nordisk forskning kring teman som varit centrala i Ann-Catrin Östmans egna banbrytande arbeten om genus, arbete och landsbygd under den tidigmoderna perioden fram till mitten av 1900-talet. – Det finns en ganska allmän bild av att livet på landsbygden var socialt isolerat och stillastående förr. Genomgående teman i den här boken vill istället visa hur arbetet på landsbygden också kunde formas av snabba förändringsprocesser och genom olika former av rörelser över lokala, regionala och nationella gränser, berättar Anders Ahlbäck. Anders Ahlbäcks och Matias Kaihovirtas, docent i nordisk historia, bidrag till antologin rör den stora strukturomvandlingen efter andra världskriget. En period som anses vara en av de största förändringsprocesserna i landsbygdens historia. Men trots att denna period även kom att bli en brytningstid för genusordningen i stort är det en process som är relativt outforskad av genushistoriker, konstaterar Anders Ahlbäck: – Vi fokuserar på de män som på landsbygden befinner sig mitt i det som kan beskrivas som den gamla patriarkalismens uppbrott. Hur upplevde och hanterade de det faktum, att den manlighet de uppfostrats till inte längre fungerade i det nya ekonomiska och kulturella landskapet? Anders Ahlbäck och Matias Kaihovirta kommer att presentera deras bidrag på Genushistoriska seminariet den 2 april. Läs mer om seminarietillfället här
- Pontus Folkesson har tilldelats stipendiepengar för arkivforskning
Historiska institutionen
Pontus Folkesson, fil. doktor i historia vid Stockholms universitet, har tillsammans med Genealogiska föreningen beviljats 65 000 kr från Riksarkivarie Ingvar Anderssons fond. Samarbetet syftar till att upprätta ett generalregister med skolmatriklar och utgör en del i Pontus Folkessons postdokprojekt, "Social mobilitet genom 1600-talets skola", vid Historiska institutionen, Stockholms universitet.
- CEMAS 15 år!
Historiska institutionen
I år har det gått femton år sedan Centrum för maritima studier (CEMAS) bildades genom ett samarbete mellan Stockholms universitet och Statens maritima museer (i dag Statens maritima och transporthistoriska museer, SMTM). Följ med från början när Stefan Lundblad, Länsmuseichef och Landsantikvarie vid Stiftelsen Upplandsmuseet, Lisa Hellman, professor i globalhistoria vid Lunds universitet, och Leos Müller, professor i historia och föreståndare för CEMAS, berättar om de tidiga initiativen och målsättningarna, samarbetet och utmaningarna för ett tvärvetenskapligt maritimt forskningscentrum. CEMAS bedriver forskning och utbildning med maritim inriktning inom historia, etnologi och arkeologi. Centrumet är ett nära samarbete mellan tre institutioner vid Stockholms universitet och Statens maritima och transporthistoriska museer där fyra maritima museer ingår: Vasamuseet, Sjöhistoriska museet, Marinmuseum och Vrak. CEMAS har sedan starten 2010 finansierat flera doktorander och tillhandahållit medel för enskilda forskningsprojekt och tvärvetenskapliga samarbeten. Resultaten kan bland annat ses i seminarieserien Maritima seminariet, forskargruppen Den glömda flottan – Sveriges ”blåa” kulturarv 1450–1850 och via de maritima museernas arbeten med samlingar, utställningar och publika evenemang. De första initiativen Idéen om ett tvärvetenskapligt maritimt centrum väcktes i samband med att regeringen, efter en genomlysning 2008, gav landets museer i uppdrag att inventera och definiera hur de arbetade med kunskapsförmedling. Stefan Lundblad, som vid denna tid var verksam på Marinmuseum i Karlskrona och en av de drivande aktörerna för att ta fram ett förslag inom det maritima området, minns hur samtalet kretsade kring hur museerna bättre kunde koppla upp sig mot universiteten för att komma närmare forskningsfronten.
- Carl Mikael Wærn-Carlsson har fått anslag för forskning om svensk herrgårdskultur
Historiska institutionen
Carl Mikael Wærn-Carlsson, fil. doktor i historia vid Stockholms universitet, har tilldelats stipendium av Carl-Göran Adelswärds stiftelse för forskning om svensk herrgårdskultur. Anslaget, om 175 000 kr, ska finansiera Carl Mikaels kommande forskningsprojekt, "Inspektorer – familj, funktion och försörjning 1810–1930", som är tänkt att starta i augusti 2025 och pågå i fem månader.
- Magnus Linnarsson är ny professor i historia
Historiska institutionen
Historiska institutionen gratulerar Magnus Linnarsson, universitetslektor och docent i historia vid Stockholms universitet sedan 2017, som av rektor den 5 juni har befordrats till professor i historia. Vi träffade Magnus Linnarsson som blickar tillbaka på sin akademiska karriär och delar med sig av sina pågående och framtida projekt. – Det känns väldigt bra. Det här är såklart ett steg i karriären som man är väldigt stolt över, säger Magnus Linnarsson. – Sedan känner jag också att det följer med ett ansvar att bidra till institutionen. Att till exempel kunna dra in mer forskningsmedel som gynnar andra medarbetare och skapa goda förutsättningar för doktorander, tillägger han.