Wilhelm om mastern: "jag blev bättre på att organisera och prioritera min arbetsprocess"

Wilhelm Ljungar examinerades från masterutbildningen i medeltidsstudier, inriktning historia, vårterminen 2022. Med sig har han såväl en utökad förmåga till självständigt arbete och, genom utbyte och deltagande i konferenser, vana vid att presentera sin forskning. Han berättar här om sina studier, uppsatsen och tips till framtida masterstudenter.

Redan när Wilhelm Ljungar sökte sig till masterprogrammet i medeltidsstudier var det med hopp om att en dag doktorera och forska i ämnet. Nu, efter avslutad master, är han doktorand vid Historiska institutionen. 

Med sig från masterutbildningen har han en uppövad förmåga till självständigt arbete. 

– En viktig färdighet jag tar med mig från masterstudierna är att bättre organisera och prioritera min arbetsprocess. Att lyckas behålla tempo, motivation och kvalité på sitt arbete är en konst, särskilt i humanistiska ämnen där en stor del av schemat utgörs av egenstudier.

nder utbildningen uppskattade Wilhelm särskilt alla de möjligheter som erbjöds via programmet i form av utbyten, praktik och högre seminarieserier. 

– Även den öppenhet och intresse som mer seniora forskare visade mot oss studenter. Utöver det var det också roligt att plugga tillsammans med andra mastersstudenter med liknande intressen som jag själv.  

En av de viktigaste erfarenheterna Wilhelm har med sig är de sex månader han tillbringade i Rom.

– Där fick jag via medeltidsmastern möjlighet att delta i programmet Diplôme Européen d’Études Médiévales. Tack vare utbytet - samt deltagande i flera konferenser - utvecklade jag även mina språkfärdigheter och min förmåga att presentera resultat inför publik.

 

Uppsatsen: Korstågsideologi och rimkrönikor

En stor del av det självständiga arbete som masterstudenter gör under sin utbildning är masteruppsatsen, som är på 30 poäng och skrivs under programmets hela fjärde termin. Redan uder termin tre började dock Wilhelm att fundera på det ämne som senare skulle bli hans masteruppsats. 

– Hela processen var lite av en resa. Från början tänkte jag analysera hur idéer från korstågsideologi användes och omförhandlades i Sverige under sent 1400-tal och tidigt 1500-tal. Det växte sig däremot för stort, så jag valde att lyfta en specifik del av projektet, rimkrönikorna, och istället förlänga tidsperioden jag studerade.

Uppsatsen kom att handla om hur det svenska medeltidsfrälsets världsbilder om kopplingen mellan krig och religion förändrades under perioden 1300–1500. 

– Bland annat kunde jag visa på hur uppfattningar kring på vilka sätt gud och olika helgon kunde intervenera i krigsföring, och hur religiös identitet interagerade med våldsutövande, förändrades drastiskt under 1400-talets mitt som en reaktion på unionskrigen. 

Vilket källmaterial arbetade du med? 

– Jag arbetade främst med de medeltida rimkrönikorna som producerades under en period från 1300-talets början fram till 1400-talets slut. De är skrivna på fornsvenska och på knittelvers, och den äldsta av dem - Erikskrönikan - utgör den äldsta narrativa källan i svensk historia.  

Medeltida väggmålning.

Kyrkomålning som föreställer Hertig Erik, Erikskrönikans huvudkaraktär, som räddar Heliga Birgittas mor Ingeborg Bengtsdotter vid ett skeppsbrott. Johannes Rosenröd, 1437. Via Wikimedia Commons.

 

”Tänk igenom vad du vill få ut av programmet”

Sedan hösten 2023 är Wilhelm doktorand i historia vid Historiska institutionen. Utöver kurser och arbete som sekreterare på Centrum för medeltidsstudier arbetar han på ett avhandlingsprojekt om identiteskommunikation och sigillbruk i det skandinaviska klosterväsendet under medeltiden.

Hur ser dina framtidsplaner ut? 

– Mina planer är att slutföra mina doktorandstudier och avsluta mina sista strökurser i nationalekonomi. Efter det kommer jag förhoppningsvis få möjlighet fortsätta forska inom akademin, alternativt röra mig till riksarkivet eller liknande offentliga institutioner. Men det är långt tills dess, så inget är säkert! 

Finns det något du skulle gjort annorlunda om du läst programmet idag? 

– Jag skulle ha engagerat mig mer i kåren och studentlivet än jag gjorde. Nu jobbade jag deltid vid sidan av studierna och hade inte tid, men om jag fått göra om det hade jag nog jobbat mindre och engagerat mig i sociala aktiviteter mer än jag gjorde. 

Vad har du för tips till blivande mastersstudenter i Historia? 

– Två år är en stor tidsinvestering. Därför tror jag att det är viktigt att du tänker igenom varför du vill läsa programmet och vad du vill få ut av det. Att läsa historia är ingen yrkesutbildning, så du har själv ett stort ansvar att forma dina färdigheter till något du får användning för i framtiden. 

 

 

Wilhelm Ljungar

Wilhelm har kandidatexamen i nationalekonomi och historia. Han gick masterprogrammet i medeltidsstudier 2022-2022.

Idag är han doktorand vid Historiska institutionen och sekreterare för Centrum för medeltidsstudier. 

Läs mer om hans forskning:

Wilhelm Ljungar profilsida

 

Senast uppdaterad: 2025-12-02

Sidansvarig: Historiska institutionen