Sök
Du söker nu på webbplatsen "Historiska institutionen". Vill du söka på hela Stockholms universitets webbplats?
Sök på su.seVisar 321-340 av 448 träffar
- Vad är grejen med Vasaloppet, Isak Lidström?
Historiska institutionen
En klassiker inom svenska idrottsevenemang, Vasaloppet, fyller hundra år i år. Vi har pratat med Isak Lidström, idrottshistoriker, om vasalopp, historia och skidsportens pionjärer.
- Att få en forskarplats i historia
Historiska institutionen
"Jag tror att det som min balettlärare sade om framgång även gäller för historiker: 20 % talang. 10% tur. Och 70% hårt arbete"
- Anpassning till klimatförändringar i norra Östersjöregionen cirka 1500–1900
Historiska institutionen
Hur har människor och samhällen anpassat sig till klimatförändringar under historien? Frågan undersöks i det tvärvetenskapliga nya forskningsprojektet ”Anpassning till klimatförändringar i norra Östersjöregionen cirka 1500–1900” som leds av Fredrik Charpentier Ljungqvist, professor i historia, särskilt historisk geografi, vid Stockholms universitet.
- Margaretha Nordquist och Nils Edling har fått projektmedel från Vetenskapsrådet
Historiska institutionen
I November blev det klart två av Vetenskapsrådets projektbidrag inom Hum-Sam-området tilldelats forskare vid Historiska institutionen vid Stockholms universitet. Det är Margaretha Nordquists projekt med titeln ”Kvinnor som genealoger. Minne, släktskap och identitetsformering i Sverige och Danmark, ca 1400–1750” och Nils Edlings ”Kampen om folket. Högern och folket 1870–1930” som tilldelats projektmedel. Två spännande forskningsprojekt med väldigt olika inriktning som vi blev nyfikna på att få veta lite mer om. ”Kvinnor som genealoger. Minne, släktskap och identitetsformering i Sverige och Danmark, ca 1400–1750”
- Uppdaterad och mer praktisk kandidatkurs
Historiska institutionen
Från och med vårterminen 2025 ges kandidatkursen i historia i ett nytt format. Metod- och teorikursen kommer att ha ett ökat fokus på färdigheter som historiker behöver i sitt arbete, som att söka i arkiv och tyda handskrift. – Förhoppningen är att studenterna ska få en inblick i vad det finns för material att forska på – inte bara protokoll, utan lösa lappar med hemliga anteckningar, säger Karin Sennefelt som bland annat kommer att undervisa i handskriftsläsning i den uppdaterade kursen. I Stockholms domkapitels handlingar från 1652, inklämt mellan protokoll och rättshandlingar, ligger ett oväntat dokument: ett kärleksbrev. Hur hamnade det där? Målet gäller en kvinna som anklagas för lönskaläge, alltså sex utan att vara gifta. Kvinnan hävdar att mannen hon haft samlag med har gett henne äktenskapslöfte, vilket han förnekar. Som bevis för äktenskapslöftet lägger hon fram detta brev där han bedyrat sina känslor för henne. I hörnet av brevet syns till och med ett hjärta som korsas av två pilar, och parets initialer – HB och MA.
- Öppna föreläsningar i historia på ABF-huset hösten 2026
Historiska institutionen
Under flera år har Historiska institutionen arrangerat öppna kvällsföreläsningar i Historia på ABF-huset. Med start den 21 september kommer föreläsningsserien att under sex utvalda måndagar under hösten fortsättningsvis presentera aktuell historieforskning från institutionen.
- Läs Historiska institutionens nyhetsbrev!
Historiska institutionen
Sedan september 2022 publiceras Historiska institutionens nyhetsbrev webben. Här får du lästips och de senaste nyheterna från institutionens forskning och utbildningar.
- Fraser Miller är ny doktor i historia
Historiska institutionen
Historiska institutionen riktar ett stort grattis till Fraser Miller som den 12 december har disputerat i historia vid Stockholms universitet på avhandlingen From Swords to Plowshares. Space and the Peace of the Home in Medieval Nordic Law, c. 1150–1350 . Fakultetsopponent var professor Hans Jacob Orning vid Universitetet i Oslo.
- Historiska institutionen gratulerar Isak Lidström, ny docent i historia
Historiska institutionen
Den 19 november har Isak Lidström, högskolelektor vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH), utnämnts till docent i historia av Humanistiska fakultetsnämnden, Stockholms universitet.
- Ny databas tillgängliggör information om tusen förlista örlogsskepp
Historiska institutionen
Forskare, arkeologer och en intresserad allmänhet har fått ett nytt verktyg för att kunna fördjupa sig i Östersjöns maritima historia. Örloggen är en ny publik databas med samlad kunskap om den svenska örlogsflottan från slutet av 1400-talet till mitten av 1800-talet. För första gången går det nu att söka efter lagrad information om både kända och bortglömda svenska örlogsskeppsvrak som vilar på Östersjöns botten.
- Idrottshistoriska seminariet: Gudmund Skjeldal
Historiska institutionen
Gudmund Skjeldal, docent vid Norges idrottshögskola, presenterar sin nya bok om barnidrottens historia i Norge: Barnestjerner: Den underlege historien om born og idrett i Noreg.
- Digitala verktyg och AI tar plats i historieundervisningen
Historiska institutionen
Digitaliseringen och framväxten av AI påverkar stora delar av samhället – och historikerns arbete är inget undantag. Historiska samlingar, såväl arkiv som föremål, tillgängliggörs i allt högre utsträckning genom digitala gränssnitt och källmaterial såväl samlas in som analyseras med digitala verktyg. Därför ska grundkurserna i historia stärkas med inslag av digitalhistoria. År 2023 blev Sune Bechmann Pedersen Historiska institutionens första lektor i digital historia. Nu har han beviljats rektors medel för kvalitetsutveckling av utbildning med fokus på digitalisering och AI. Under 2025 ska han och Inka Timosaari , lektor i medeltidshistoria och erfaren digitalhistoriker, arbeta fram och testa nya digitalhistoriska inslag i grundutbildningen i historia. – Precis som att en tidigmodern historiker måste kunna läsa äldre handskrift, kommer samtidshistoriker behöva kunna hantera digitalt källmaterial i alla möjliga format, säger Sune Bechmann Pedersen.
- Antisemitismen i Sverige under och efter Förintelsen
Historiska institutionen
Olof Bortz, doktor i historia och forskare vid Historiska institutionen vid Stockholms universitet, berättar om sitt treåriga forskningsprojekt om den svenska antisemiten och propagandisten, Einar Åberg (1890–1970). I november 2024 påbörjade Olof Bortz, finansierad via Vetenskapsrådet, sitt forskningsarbete om Einar Åberg och svensk politisk antisemitism mellan 1930 och 1960. Åberg var en bokhandlare som verkade inom nazistiska och högerextrema kretsar och spred antisemitisk propaganda i Sverige under mellankrigstiden, och globalt efter andra världskriget. Åbergs aktiviteter kom så småningom att leda fram till den svenska lagstiftningen om hets mot folkgrupp. Den så kallade ”Lex Åberg”-lagen instiftades 1948 samtidigt som den uppmärksamhet som Åberg rönte internationellt började skapa diplomatiska problem för Sverige. Olof Bortz forskningsintresse kring Einar Åberg uppstod lite av en slump då han inventerade utrikesdepartementets diplomatiska rapporter inför ett annat projekt.
- Historiker medverkade i SVT:s Utrikesbyrån
Historiska institutionen
I SVT:s Utrikesbyrån diskuterades Kina och dess ledare Xi Jinping. Med i panelen satt Aryo Makko, professor i historia.
- Julia Englander är ny doktor i historia
Historiska institutionen
Avhandlingen "Navigating Injustice: Responses to the Holocaust in the Swedish-Jewish Press, 1945-1967" lades fram den 29 november. Den 29 november har Julia Englander disputerat vid Historiska institutionen med avhandlingen Navigating Injustice: Responses to the Holocaust in the Swedish-Jewish Press, 1945-1967. Läs mer om avhandlingen och disputationen här: Disputation: Julia Englander Hur kom du in på ämnet för din avhandling – Så länge jag kan minnas har jag varit djupt intresserad av mänskliga rättigheter, vilket ledde till att jag studerade statsvetenskap, historia och Förintelse- och folkmordsstudier vid Uppsala universitet. Samtidigt har jag haft ett starkt intresse för att arbeta med och förespråka minoriteters rättigheter. När jag valde ämne för min avhandling fick jag tillfälle att kombinera dessa intressen
- Seminarium: Forskningens villkor
Historiska institutionen
Historiska institutionen arrangerar ett seminarium med inbjudna gäster om forskningens villkor i ett hårdnande medielandskap: Hur agera som forskare när ens arbete blir utsatt för angrepp i press eller sociala media? Seminarium Datum: torsdag 16 mars 2023 Tid: 13.00 – 15.30 Plats: E487 Vi vill utbyta erfarenheter och diskutera gemensamma strategier för att stötta varandra i mötet med sådana påtryckningar. Målet med diskussionen är att utrusta både forskare och lärare (samt även de lärare vi utbildar) med bättre verktyg för att bemöta påtryckningar, och ge kännedom om vilket stöd som arbetsgivaren kan ge. Tobias Hübinette, Karlstads universitet och Annika Sandén, Fristående forskare/ Stockholmia förlag inleder diskussionen. Anna Wedelfors von Corswant från SU:s presstjänst kommer att berätta om hjälp och råd som hennes avdelning kan bistå med. Paus med gemensamt kaffe någonstans i mitten. Välkomna! Seminarieprogram: Oberoende vetenskap och forskare i offentligheten Forskarseminarium, Historia Torsdag 16 mars, 13.00-15.30, sal E 487 13.00-13.20 Inledning: Tobias Hübinette (Karlstads univ.) och Annika Sandén (Stockholmia förlag och SU) 13.20-14.00 Gemensam diskussion 14.00-14.30 KAFFEPAUS 14.30-14.50 Information: Nellie Grenius (Sektionen för säkerhet, SU) och Anna Wedelfors von Corswant (kommunikationsavd. SU) 14.50-15.30 Fortsatt diskussion
- Tidigmoderna seminariet: Gammalt ont.
Historiska institutionen
Mari Eyice (Stockholm) ventilerar artikelutkastet "Gammalt ont. Om kronisk sjukdom och funktionshinder i den tidigmoderna familjen". Seminarium Datum: tisdag 10 oktober 2023 Tid: 15.00 – 17.00 Plats: Rum D837 och via Zoom Seminarieledare: Mats Hallenberg , Anton Runesson och Karin Sennefelt . Tidigmoderna seminariet sammanträder Vi sammanträder kl 15.00–17.00 i rum D900 på Historiska institutionen (om ej annat anges), samt via zoom. Länk till zoom: https://stockholmuniversity.zoom.us/my/tidigmodernt
- Tidigmoderna seminariet: The second Vasa regime shift
Historiska institutionen
Mats Hallenberg (Stockholm) ventilerar artikelutkast med titeln "The second Vasa regime shift. From personal rule to bureaucratic state". Seminarium Datum: onsdag 25 oktober 2023 Tid: 15.00 – 17.00 Plats: Rum D900 och via Zoom Seminarieledare: Mats Hallenberg , Anton Runesson och Karin Sennefelt . Tidigmoderna seminariet sammanträder Vi sammanträder kl 15.00–17.00 i rum D900 på Historiska institutionen (om ej annat anges), samt via zoom. Länk till zoom: https://stockholmuniversity.zoom.us/my/tidigmodernt
- Onsdagshistorier: Sport, manlighet och känslor
Historiska institutionen
Idrotten har varit ett sätt för män att uttrycka och manifestera manlighet på olika sätt, samtidigt har den också varit något mycket känslosamt. Föreläsning Datum: onsdag 1 mars 2023 Tid: 13.00 – 13.45 Plats: Stadsarkivet Kungsklippan Jens Ljunggren föreläser på Stadsarkivet om hur idrottsmanligheten utvecklats från 1700-talet fram till idag och hur föreställningar om män och känslor påverkat idrottens manligheter. Föreläsningen är en del av Stadsarkivets föreläsningsserie Onsdagshistorier. Läs mer på Stadsarkivet
- Digitalhistoriska seminariet: "Viabundus Finland 1350-1650"
Historiska institutionen
"Compiling historical data on roads and roadside services in medieval and early modern Finland into an open GIS-database and map". Tapio Salminen och Jenni Lares (Tampere universitet) gästar Digitalhistoriska seminariet. Seminarium Datum: tisdag 8 oktober 2024 Tid: 13.00 – 15.00 Plats: Zoom Seminariet hålls på engelska. Läs mer om innehållet här Seminariet hålls via Zoom, registrering innan seminarietillfället krävs: Registrera dig för seminariet här (länk till Zoom)