Vetenskapsrådet har beviljat medel till två forskningsprojekt i historia
Vetenskapsrådet (VR) har beviljat projektbidrag till två större forskningsprojekt vid Historiska institutionen, Stockholms universitet. Karin Sennefelt, professor i historia vid Stockholms universitet, har tillsammans med Anton Runesson, postdoktor vid Historiska institutionen, beviljats medel för projektet ”Näring för samhällskroppen: Makt och ätande i det svenska riket 1650–1750”. Jacob Langeloh, fil. dr, har tilldelats medel för forskningsprojektet ”Heligt tal och politisk makt: Predikningarnas inflytande vid koncilierna i Konstanz och Basel”.

Karin Sennefelt. Foto: Elin Heppling/SU.
Projektet ”Näring för samhällskroppen: Makt och ätande i det svenska riket 1650–1750” utforskar hur människor under tidigmodern tid uppfattade näringsvärdet av det de åt, vilka effekter individuella substanser tänktes ha på kroppen, och hur man tänkte sig att hälsosamma kroppar skulle åstadkommas i samhället. Det syftar till att fånga upp bredare idéer om vad en hälsosam kropp egentligen ansågs vara vid denna tid, och i vilken utsträckning hälsosamma kroppar var av samhällsintresse innan den moderna idén om folkhälsa växte fram.
Studien kommer att bygga på ett brett urval av källor för att fånga upp lokala variationer men också för att kunna dra bredare slutsatser om hur anpassning och resiliens i mathållningen utvecklades på individnivå, i hushållen och i lokalsamhället, och hur detta i sin tur påverkade beslutsfattande i matfrågor.
Jacob Langelohs projekt, ”Heligt tal och politisk makt: Predikningarnas inflytande vid koncilierna i Konstanz och Basel”, lyfter fram predikningarnas centrala roll vid kyrkomötena i Konstanz och Basel under 1400-talet. Från dessa kyrkomöten finns cirka 600 bevarade predikningar där få har inkluderats i dokumentutgåvor, varför många av dem fortfarande är outgivna och outforskade.

Jacob Langeloh. Foto: Eugen Baumann.
Studien syftar till att lyfta fram de bortglömda rösterna från kyrkomötenas predikanter med hjälp av de senaste framstegen inom språkteknologin. Projektet har som mål att via digitala metoder tillgängliggöra, tolka och analysera en stor del av dessa samlingar för att bland annat undersöka hur politiska åsikter uttrycktes i det religiösa språket och hur predikanterna positionerade sig i konflikten mellan påven och kyrkomötet. Projektet innebär också att predikningarna från de två kyrkomötena kommer att jämföras för första gången.
Läs mer om Karin Sennefelts forskning vid Stockholms universitet
Senast uppdaterad: 2026-02-12
Sidansvarig: Historiska institutionen