Humor kan både skapa gemenskap och förstärka utanförskap. Ny forskning visar hur humor på ungdomshem används för att hantera svåra situationer och bygga relationer, men också för att exkludera och förstärka maktskillnader.
Eva Kane, universitetslektor i barn- och ungdomsvetenskap och fritidshemsforskare, intervjuas i P4 värmland kring att kommuner valt att stänga av barn från fritidshem när föräldrar inte har betalt avgiften.
Hösten 2025 startar Mentorsprogrammet på nytt. Satsningen vid Humanvetenskapliga området sammanför juniora forskare med mentorer. Mentorsprogrammet riktar sig till forskare vid Humanvetenskapliga området. Satsningen innebär kontinuerlig kontakt mellan mentorer och mentander med ett antal inplanerade träffar under året. Mentorsprogrammet ska fungera som en stödfunktion för forskare mitt i karriären. Mentorsparen matchas för att de särskilt ska få utbyte av varandras erfarenheter. Mentorsprogrammet innebär inte fortsatt handledning och mentorn förväntas inte läsa och kommentera texter. Istället kan mentorn agera bollplank och coach. Det ges utrymme för mer generella frågor som rör hur det är att vara akademiker – utmaningar och vägval som kräver eftertanke. Mentorsprogrammet för juniora forskare Du som är junior forskare kan ansöka om att delta som mentand. Gäller dig som är anställd vid Stockholms universitet som lektor, biträdande lektor, postdoktor, yngre forskare med ett förordnande eller stipendiefinansiering minst till och med juni 2026. Startar september 2025 Programmet startar med ett gemensamt möte under september 2025 och avslutas med en uppföljning under våren 2026. Vid starten presenteras programmet mer utförligt och paren får tillfälle att göra en plan för sina möten vad gäller utformning av träffar, etc. Mentorsparen bör ses vid minst sex tillfällen under programmets gång. Lyckosamt sedan 2027 Mentorsprogrammet gavs första gången 2017. Sedan dess har programmet visat sig vara lyckosamt och ett stöd för de unga forskare som deltagit. Det visar bland annat de utvärderingar som görs regelbundet. Läs mer på webben om Mentorsprogrammet: ”Mats Börjesson tar över uppdraget för Mentorsprogrammet”. Längst ner i den artikeln finns även länkar till intervjuer med tidigare mentander. Anmälan och kontakt Vi ser fram emot din ansökan till mentorsprogrammet! Skriv ditt namn, anställningsform, kort CV och gärna någon form av motivering eller uttryckt förväntan till Mats Börjesson, ansvarig för områdesnämndens mentorsprogram för unga forskare, e-post: mats.borjesson@su.se senast den 11 juni. För frågor, använd samma mejladress eller ring Mats Börjesson på 08-120 762 18.
Magdalena Hulth, doktorand på Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen är aktuell med en ny avhandling där hon undersöker förskolan som en sexualpedagogisk arena och hur synen på barns sexualitet har förändrats över tid. Frågor om barns kroppar, gränser och sexualitet är laddade, vilket gör att de ofta undviks i pedagogiska sammanhang. Utan utbildning och diskussioner om barn och sexualitet riskerar förskolan att styras av outtalade normer snarare än av reflekterad kunskap.
Med anledning av Världshälsodagen och den Europeiska kommissionens arbete för att ”bryta stigmatiseringen för dem som lider av psykisk ohälsa” uppmärksammas här forskning om hur diagnosberättelser om bland annat autism och adhd allt oftare får stå som förklaring till normbrytande beteenden i vår tid och att stigmatisering inte sällan drabbar såväl vuxna som unga, men tar sig olika uttryck. I en kursbok med namnet Ungas villkor och vuxenblivande (2024, red. Linnéa Bruno) har Fanny Edenroth Cato skrivit ett kapitel med titeln ”Neuropsykiatriska diagnoser – berättelser, villkor och identitetsskapande” om hur kön, ålder och funktionalitet får betydelse i fråga om människors berättelser om autismspektrumdiagnoser och adhd/add.
Anneli Hippinen Ahlgren är aktuell med forskning kring fritidslärarens roll i ett undervisningsperspektiv och hur de lär ut och interagerar med barnen.
Anna Palmer ingår tillsammans med Christian Eidevald, Sofia Frankenberg och Lena Aronsson i den forskargrupp som kommer att ingå i Ifous program "Förskolebarns förändrade kunnande".
Den nya boken "Development and Postdevelopmentalism in Studies on, to, with, for, by Young Children", av Hillevi Lenz Taguchi och Linnea Bodén, tar sig an frågor om hur barns utveckling och lärande förstås och forskas om inom såväl humaniora som samhälls- och utvecklingsvetenskaperna. Boken riktar sig till en bred publik av forskare och praktiker intresserade av barns utveckling och utvecklingsvetenskap och särskilt till dem som är intresserade av nymaterialistiska, postkvalitativa eller posthumanitiska tillvägagångssätt i forskning med barn.
Trots att alla barn har rätt till konst och kultur råder skillnader i barns och ungas deltagande i kulturlivet. Denna ojämlikhet lyfts nu som tema i årets upplaga av universitetets stora symposium om barnkultur.
Vid skolstart har barnen olika språkliga tillgångar i ryggsäcken. Hur ser de skiftande förmågorna ut – och vad beror de på? Det ska lingvisten Signe Tonér studera i ett nytt projekt som fått stort bidrag av Vetenskapsrådet.
Äntligen är det dags – vårterminen med SSIF är igång! Passa på att nyttja fantastiska träningserbjudanden inklusive de populära terminskorten som ger dig träning hela terminen från endast 1000 kr. Läs mer om SSIF och deras aktiviteter.
För tredje året i rad gör Susanne Kjällander, föreståndare, och Johanna Unga, studierektor vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen en adventskalender för alla lärarstudenter. De har återanvänt ett gammalt examinationsskåp för att få till alla luckorna och i varje lucka finns en QR-kod.
Banbrytande, modig och utmanande. I Suzanne Ostens scen- och filmkonst blir barn och unga kompetenta upplevare av kultur snarare än fostrade av vuxenvärlden. Det menar forskarna Rebecca Brinch och Malena Janson.
Nu är det dags! Anmälan till Barnrättsdagarna 2025 har öppnat, och du är varmt välkommen att boka din plats till årets största konferens om barns rättigheter.
Vetenskapsrådets styrelse har utsett ledamöter till utbildningsvetenskapliga kommittén för perioden 2025–2027. Professor Mia Heikkilä , forskare i barn- och ungdomsvetenskap med inriktning förskola från Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, är ny ledamot i Utbildningsvetenskapliga kommittén. Hennes expertis och engagemang bidrar till att stärka BUVs institution och forma framtidens utbildningsforskning.
