På Förskolesummit samlas forskare, experter och praktiker för att belysa barns rättigheter, delaktighet, språkutveckling och lärande – från barnkonventionen till de senaste forskningsrönen.
Ny avhandling i barn- och ungdomsvetenskap visar hur humor blir en väg till både gemenskap och gränsdragning bland unga tjejer.
Linnea Bodén och Tanja Joelsson, båda docenter i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet, tilldelas 5,2 miljoner kronor från Vetenskapsrådet för projektet "Svenska tweens – Mellanstadieelevers vardagsliv online och offline, i och utanför skolan". Genom etnografiskt fältarbete under fyra år på två skolor kommer forskarna att följa hur 10–12-åringar upplever och formar sin barndom.
När barns inflytande och läroplanens mål möts blir undervisningen i fritidshem både komplex och unik. I sin avhandling visar Anneli Hippinen Ahlgren hur lärare i fritidshem arbetar i växelverkan mellan barnstyrd, situationsstyrd och målstyrd undervisning.
En av BUVs fristående kurser är en av de mest sökta kurserna på Stockholms universitet. Totalt ökade antalet sökande till SU med 6,8 %.
Medel från Vetenskapsrådet har beviljats till Anne-Li Lindgren och Tünde Puskás för ett nytt forskningsprojekt om dokumentationer i förskolor under nästan hundra år.
Linnéa Bruno, docent i barn- och ungdomsvetenskap, tilldelas forskningsmedel från Forte för projektet 'Ekonomiskt våld och föräldraskap'. Studien undersöker omfattning, mönster, policy och praktik genom en mixed-methods och flernivåansats.
Kan artificiell intelligens förbättra förskolans ledarskap och pedagogiska kvalitet? Det är kärnfrågan i ett nytt treårigt projekt där Stockholms universitet samarbetar med förskoleförvaltningen i Göteborg. 27 rektorer och en verksamhetschef utforskar hur AI kan avlasta det administrativa arbetet – och frigöra tid för pedagogisk utveckling. Projektet leds av Susanne Kjällander, docent i förskoledidaktik, som lyfter vikten av att se bortom effektivisering.
I ett tvåårigt samarbete mellan Stockholms universitet och Järva stadsdelsförvaltning har forskare och förskolepersonal arbetat tillsammans för att stärka de yngsta barnens språkutveckling. Projektet, som ingår i den nationella ULF-satsningen (Utveckling, Lärande, Forskning), har haft ett särskilt fokus på barn i områden med stor språklig och kulturell mångfald – där behovet av stöd ofta är som störst men resurserna begränsade. Målet har varit att skapa rika och stimulerande språkmiljöer för de allra yngsta barnen i förskolan. Genom att kombinera aktuell forskning med praktiskt arbete har projektet tagit fram konkreta metoder och material som hjälper barn att bygga upp sitt ordförråd och utveckla sitt språk – något som är avgörande för både lärande och framtida skolgång.
Målet med forskningsprojektet är att på ett mångfacetterat sätt undersöka hur olika slags kunskap om närvaro i förskolan kan bidra till att möjliggöra ett jämlikt utbildningssystem för alla barn i Sverige.
"Uppdrag: förskollärare. Att leda, ansvara och säkerställa" är författad av Lena Aronsson och Mie Josefson och utkom den 22 september 2025. Båda är verksamma som forskare och lärare på Stockholms universitet. Den riktar sig både till verksamma förskollärares kompetensutveckling och till förskollärarutbildningens kurser om ledarskap och förskolläraruppdraget.
Hur påverkar digitala verktyg barns möjligheter att läsa, skriva och kommunicera – särskilt i skolans första år? Det är en av de centrala frågorna för nätverket TiLit – Tidig litteracitet i ett digitaliserat samhälle, som under läsåret 2025/2026 samlar forskare från flera lärosäten och discipliner. Nätverket, som har tilldelats 72 100 kronor i finansiering från Stockholms universitet, har fokus på att bygga fakultetsöverskridande samarbeten och kunskapsutbyte om hur litteracitet – det vill säga förmågan att uttrycka sig i tal, skrift och andra former – kan utvecklas i samspel med både digitala och analoga verktyg. – De digitala resurserna är redan en självklar del av barns vardag och utbildning. Därför måste vi ta ett balanserat och vetenskapligt grundat grepp om hur de kan användas för att stödja barns litteracitetsutveckling, säger Susanne Kjällander, universitetslektor och en av initiativtagarna till nätverket.
Att få gästforska vid anrika Oxfords universitet i England innebär för Johanna Wallin, doktorand i barn- och ungdomsvetenskap, en chans till inspiration, akademiskt djupdykande och nätverkande. Under våren 2025 är Johanna Wallin gästforskare vid Refugee Studies Centre (RSC), ett forskningscentrum vid Oxfords institution för internationell utveckling. Där pågår multidisciplinär forskning om orsaker och konsekvenser av tvingad (forced) migration, ofta med fokus på förståelse av människors egna erfarenheter av migration – något som ligger nära hennes avhandling om hur nation skapas i vardagen hos familjer med migrationsbakgrund i Sverige.
Hur utvecklar man långsiktiga och forskningsbaserade arbetssätt för att stärka barns lärande och utveckling med hållbarhet i fokus? Det är frågan som Tyresö kommun arbetat med i form av ett forskningsbaserat utvecklingsstöd (processtöd) med hjälp av Ifous. Inom förskolan deltog pedagoger i en vetenskaplig process som inte bara fördjupade deras arbete med hållbarhet – utan också ledde till introduktionen av ett helt nytt begrepp: pedagogisk hållbarhet. Handledare från Stockholms universitet
Ju mer lärarlett det blir på rasten desto mindre får barnen kvar av sin egen initiativkraft och kreativitet. Det menar forskaren Eva Kane, som lyfter värdet av egeninitierad lek.
