Susanna Areschoug har beviljats forskningsmedel i Riksbankens Jubileumsfonds (RJ) stora omgång av forskningsfinansiering för sitt projekt om EPA-tjejer: ungdomskultur, flickskap och motstånd i rurala och urbana A-traktorkulturer. Totalt har forskning vid Stockholms universitet beviljats cirka 92 miljoner kronor av Riksbankens Jubileumsfond i årets utlysning. Susanna Areschoug är en av forskarna som gläds över att fått medel till sin forskning.
5 938 000 kr från Vetenskapsrådet går till forskningsprojektet "Att stärka växtkännedom i förskolan: plats-baserade metoder för att uppmärksamma växters mångfald med utgångspunkt i pollinering".
Ett stipendium för Stockholmsregionens förskollärarstudenter blir verklighet från och med nästa höst. Stipendiet ska ges till studentuppsatser med potential att bidra till utvecklingen av förskolan i Stockholms stad. Stockhlms stad har inrättat ett nytt stipendium
Diskriminering, kulturella uttryck och hur politiska beslut och samhällsstrukturer formar livet för barn och unga i dagens Sverige var frågor som diskuterades under panelsamtal med forskarna bakom en ny tvärvetenskaplig antologi.
Det visar ett forskningsprojekt som undersökt hur familjer i socialt utsatta områden rör sig och reser i vardagen. Trots närhet till samhällsservice, bra tillgång till kollektivtrafik och väl utbyggd gång- och cykelinfrastruktur framkom olika sociala och ekonomiska faktorer som bidrar till bristande mobilitetsrättvisa och i vissa fall ren transportfattigdom för barn och ungdomar.
Denna antalogi ger en introduktion till kritiska ungdomsstudier och ungas liv och vuxenblivande med koppling till områden som utbildning, arbetsliv, kriminalitet, identitetskapande, rasism och klimat- och miljöaktivism.
I tider av politiska och sociala omvälvningar ställs frågor om sammanhållning och splittring i samhället på sin spets. I en ny tvärvetenskaplig antologi kastas ljus över välfärdsstatens inverkan på de mest sårbara grupperna i samhället: barn och unga. Antologin ”Sammanhållning eller splittring? Olikgörande av barn och unga i samtidens Sverige” (Jure, 2024) fokuserar på hur politiska beslut och förändringar i lagstiftningen påverkar barns och ungas livsvillkor – särskilt de som bor i socialt och ekonomiskt utsatta områden. Konturerna till boken började ta form redan 2019 i samband med Stockholms universitets satsning Barn, Migration, Integration, BMI, ett initiativ som administrerades av Stockholms Barnrättscentrum vid Juridiska fakulteten. BMI-projektet, som tidigare hade fokuserat på forskning inom dessa tre nyckelområden, gick in i en ny fas efter att sex postdoktorer hade slutfört sina forskningsprojekt mellan 2017 och 2019. Det var i denna kontext som samtalet om behovet av en antologi uppstod, initierat av forskare vid Juridiska institutionen och Institutionen för socialt arbete. År 2019 markerades av en våg av politiska förslag som sammanblandade migrationspolitik, straffrätt och social barnavård på ett sätt som forskarna såg som djupt problematiskt. Samtidigt pågick inkorporeringen av barnkonventionen i svensk lagstiftning, vilket ytterligare förstärkte behovet av en akademisk diskussion om hur dessa förändringar kunde påverka barns rättigheter. Arbetet med antologin tog fart och intensifierades i samband med valrörelsen 2022, där det blev alltmer tydligt att barns mänskliga rättigheter riskerade att hamna i skymundan. En bred vetenskaplig ansats
Enligt den årliga enkätundersökningen Ungdomsbarometern så slutar barn leka efter 10-års ålder när intresset för sociala medier ökar, vilket är tidigare än förut. En som inte delar den bilden är Eva Kane, universitetslektor i barn- och ungdomsvetenskap och som har forskat på barns lek på fritidshem. Det framkommer i en radiointervju i P4 Värmland.
Ekonomiskt våld – att exempelvis inte få fatta ekonomiska beslut själv, att tvingas ta lån åt någon annan eller inte få arbeta utanför hemmet – är en form av könsbaserat våld och ett hinder för jämställdhet. Forskare vid Stockholms och Göteborgs universitet har nu undersökt hur det ser ut i Sverige och bland annat upptäckt att risken att utsättas för ekonomiskt våld fördubblas av att bli mamma.
Signe Tonér visar i sin forskning ett tydligt samband mellan språkliga förmågor hos barn på förskolan och deras exekutiva funktioner. En god språklig förmåga ger skjuts åt de exekutiva funktionerna, som är viktiga när det gäller att ta initiativ, hitta på lekar och att skaffa vänner.
Nytt forskningsprojekt om att vara student i högre utbildning med fokus på förskollärarutbildning. Från att universitetsutbildningar har varit mer exklusiva och främst lockat studenter från hem med hög utbildningsnivå har högre utbildning under de senaste decennierna kommit att bli mer självklart för många människor. Problemet med social snedrekrytering i högre utbildning kvarstår förvisso om man ser den övergripande, men utvecklingen har ändå inneburit att studenter blivit en mer heterogen grupp och att den högre utbildning måste möta denna ökade studentmångfald. Så vad är det då att vara student idag och hur ser de på högre utbildning
Talajeh Nasiri är första dramatikern att genomföra dramatikerresidenset, som är ett nytt samarbete mellan Riksteatern och Centrum för barnkulturforskning Hur påverkar våldet barn och unga i ett utsatt område? Det är fokuset för ett nytt dramatikerresidens som Riksteatern och Centrum för barnkulturforskning instiftat. Konstnärligt arbete och akademisk forskning fogas samman för att skildra barnen som lever i gängvåldets skugga. Första dramatikern att genomföra residenset är Talajeh Nasiri.
Just nu är det längre handläggningstider för studenter att få ett intyg/besked från Nais. Väntetiden för handläggning för nyinkomna ansökningar är ca 8-9 veckor. Just nu är det längre handläggningstider för studenter att få ett intyg/besked från Nais. Väntetiden för handläggning för nyinkomna ansökningar är ca 8-9 veckor. "Vi har hög arbetsbelastning och svarar på mejl så snart det är möjligt" hälsar gruppen för riktat pedagogiskt stöd. Frågor om riktat pedagogiskt stöd E-post: studentstod@su.se
