Noor forskar om hur barn, unga och föräldrar i förortsområden förhåller sig till polisen och ordningsvakterna Hur långt har du kommit i dina doktorandstudier
Maria Olsson är aktuell med en doktorsavhandling om barns virtuella bildseende, bildtänkande och filmgörande i förskolan.
Hur ska barnen kunna navigera på nätet på ett säkert, kritiskt och etiskt sätt om de inte får träna på det med kunniga vuxna, undrar forskaren Susanne Kjällander in en debattartikel.
- Förmågan att vrida och vända på saker och ting utifrån olika perspektiv är helt central när vi vill inta ett reflekterande förhållningssätt, säger Linnéa Holmberg i en intervju. Linnéa Holmberg har skrivit boken "Perspektiv i fritidshem" och är numer programansvarig för Grundlärarprogrammet med inriktning mot arbete i fritidshem. Vad handlar ”Perspektiv i fritidshem” om?
Vad värdesätter du som student och om skulle du rekommendera Stockholms universitetet till andra? Var med i den stora internationella undersökningen och skriv vad du tycker.
Den 11 november är det premiär för Husbys alldeles egna talkshow; GALDEM A TALKSHOW! Ett evenemang som mynnats ut av projektet "Att gestalta migration" och dess kommunikationsprojektet "Att vara svensk och sig själv". I det tvärvetenskapliga forskningsprojektet "Att gestalta migration" undersöks hur en värld i rörelse och Sveriges mottagande av asylsökande barn gör avtryck i scenkonsten. I kommunikationsprojektet "Att vara svensk och sig själv" tar kulturaktörer del av forskningsresultaten, tolkar dem och producerar ljuddraman. Detta med syfte att nå målgrupper hos vilka resultaten kan leda till dialog och debatt och bidra till att överbrygga klyftor. Nu har den ena samarbetspartnern, Kulturhuset Stadsteatern Husby kommit så långt att det finns biljetter släppta till sitt evenemang; GALDEM A TALKSHOW! En talkshow där Nada Yussuf, Sara Mecconen och Fatuma Yussuf bjuder på en kväll med show, gäster, livemusik och humor. Läs mer om tallkshowen och hitta biljetter här. Forskningsprojektet har även lätt till ljuddramat " Den dag som i dag är " som hade premiär den 13 september. Ett samtal lett av teaterprofessor och teaterkritiker Karin Helander och regissör och dramatiker Rebecca Örtman från Dramaqueen, en scenkonstproducent inom digital gestaltning. Bakom forskningsprojektet "Att gestalta migration" och kommunikationsprojektet "Att vara svensk och sig själv" står Anna Lund, professor vid Sociologiska institutionen, Ylva Lorentzon, forskare vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen och Rebecka Brinch, forskare vid Institutionen för kultur och estetik vid Stockholms universitet. För att läsa mer om forskningsprojektet, läs intervjun med Anna Lund här.
Tre nya doktorander har börjar vid BUV. Moa är först ut att berätta om sin forskning som handlar om hur det hälsofrämjande arbetet sett ut i förskolan historiskt fram till idag. Vad kommer din forskning att handla om? - Jag vill undersöka hur det hälsofrämjande arbetet sett ut i förskolan historiskt fram till idag. Specifikt kommer jag att studera det hälsofrämjande arbetet i förhållande till förhandlingar om folkhälsa, medborgarskap och normalitet som skett både i förskolan och det omgivande samhället. Min plan är att titta på det historiskt fram till idag, men det är lite beroende på hur mycket material som finns att tillgå. Läs hela intervjun med Moa .
Erik forskar om små barns relationsskapade till levande växter och djur ur ett multispecies-perspektiv inom förskoledidaktik. Vad kommer din forskning att handla om? - Jag har ett magisterexamen i barn- och ungdomsvetenskap där jag framförallt intresserat mig för barns lek på en mobil förskola. Min forskning kommer handla om små barns relationsskapade till levande växter och djur ur ett multispecies-perspektiv. Tanken är att tillsammans med barn och förskollärare utforska barns upplevda gränser mellan människor och naturen, vilka är vi i förhållande till de djur, insekter och växter vi delar vardagen med. Läs hela intervjun med Erik.
Rasmus forskar om nyhetsjournalistik inom barn- och ungdomsvetenskap. Vad kommer din forskning att handla om? - Min bakgrund är inom nyhetsjournalistik. Jag tog kandidatexamen i journalistik från Helsingfors universitet och har arbetat länge på finlandssvenska medier med inriktning i visuell journalistik och infografik. Min forskning kommer att handla om nyheter och om hur nyheter skapas så att barn kan komma till tals. Hur kan barn influera produktionen? Men även vad nyheterna som riktar sig mot barn och unga handlar om egentligen. Läs hela intervjun med Rasmus.
Den 13 september är det digital premiär av ”Den dag som idag är”, ett ljuddrama kopplat till forskningsprojektet ”Att vara svensk och sig själv. Dramatiserad forskningskommunikation som demokratiseringsarbete”.
Hösten 2023 startar Mentorsprogrammet på nytt. Satsningen vid Humanvetenskapliga området sammanför juniora forskare med mentorer. Mentorsprogrammet ska fungera både som en möjlighet till utbyte av erfarenheter och som en stödfunktion för forskare mitt i karriären. Du som är junior forskare kan ansöka om att delta som mentand. Det gäller dig som är anställd vid Stockholms universitet som lektor, biträdande lektor, postdoktor, yngre forskare med ett förordnande eller stipendiefinansiering minst till och med juni 2024. Läs mer i informationen från professor Annika Ullman, ansvarig för områdesnämndens mentorsprogram för unga forskare. Inbjudan till Mentorsprogrammet. (15 Kb)
Vetenskapsrådet har beviljat medel för ett nytt tvärvetenskapligt projekt som ska kommunicera forskningsresultat om migration genom bland annat dramatiserade ljuddraman. Syftet är att nå ut till grupper som vanligtvis inte nås av forskningsresultaten – unga i miljonprogramsområden.
Susanna Areschoug är aktuell med en doktorsavhandling om ungdomar på landsbygden. I den moraliska periferin: Ungdomskultur, värden och politisk subjektivitet i rurala rumsligheter. Du har en bakgrund i genusvetenskap från Uppsala universitet, hur hamnade du bland ungdomar på landet?
Avdelningen för förskollärarutbildning och förskoleforskning (FUFF) har tilldelats anslag för tre nya forskningsprojekt. Samtidigt har ytterligare två projekt där forskare från Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen är verksamma i har fått finansiering. Projekten som har fått 4,5-6 miljoner kronor var startar under 2023. Susanne Kjällander föreståndare på Avdelningen för förskollärarutbildning och förskoleforskning är lyrisk: ”Detta är fantastiskt! Jag tror aldrig att vi fått in så mycket medel på en gång. Det är verkligen en ”storslam” och det ger oss helt nya möjligheter att bygga upp en stabil forskningsmiljö på avdelningen för förskollärarutbildning och förskoleforskning på Stockholms universitet. Vi är förväntansfulla inför projekten. De kommer att gynna våra medarbetare, våra studenter och i förlängningen förskole-Sverige.”
SU:s lokala samordningsgrupp för ULF har beslutat att fördela stimulansbidrag till tio projektidéer för undervisningsutvecklande forskningsprojekt. Några av idéerna bygger på redan etablerade samarbeten, medan andra är helt nya. De projekt som beviljats medel rymmer forskningsidéer inom ramen för undervisning i förskola, grundskola och gymnasieskola. Projekten spänner över en stor bredd av ämnesområden – och omfattar bland annat undervisning som ska stärka förmågan och lusten att läsa skönlitteratur, öka förståelsen för klimat och klimatförändringar, och om musikens potential för att stötta integration. Projektidéerna kommer från forskare och lärare vid Stockholms universitet, samt de skolhuvudmän som ingår i samarbetet kring ULF försöksverksamhet. Syftet med stimulansbidragen är att stödja utvecklingen av forskningsprojekt i skolan, som kombinerar utmaningar som lärare möter i sin yrkesutövning med innovativa forskningsidéer som kan bidra till skolans utveckling. Många idéer med unika möjligheter
