Sök
Letar du efter intern information?
Visar 19641-19660 av 49084 träffar
- Stockholms universitet värd för internationell konferens inom biofysik
Stockholms universitet
Konferensen, som samlar över 1 000 internationella forskare, pågår denna vecka i Aula Magna och belyser grundläggande forskningsrön inom området biofysik.
- Etableringsbidrag från Forte
Stockholms universitet
Forte har fattat beslut om etableringsbidrag 2023. Sex forskare vid Stockholms universitet beviljas medel. De forskare vid Stockholms universitet som beviljas medel: Jan Helmdag , SOFI: ”Dualiseringen av arbetslöshetsersättningen i Sverige och i andra länder: Hur utformningen av socialpolitiken kan upprätthålla eller minska inkomstskillnader”, 3 510 000 kr; Elena Pupaza , Sociologiska institutionen: ”Mångfaldspreferenser, mångfaldsmotiverade beteenden och deras konsekvenser: en studie av utlandsfödda invånare i Sverige i skärningspunkten mellan födelseland och migrationsorsak”, 3 739 000 kr; Simon Hjalmarsson , SOFI: ”Organiserade fritidsaktiviteter som arenor för social integration”, 3 748 000 kr; Orsa Kekez i, SOFI: ”Arbetskraftsrörlighet och regionala arbetsmarknader”, 3 500 000 kr; Sandra Blomqvist , Stressforskningsinstitutet: ”Att säkra arbete och hälsa vid varsel - vilken roll spelar stöd från omställningsorganisationerna för den psykiska hälsan?”, 3 745 000 kr Anna Kahlmeter, Kriminologiska institutionen: ”Långsiktiga utfall av alternativa sanktioner för unga lagöverträdare: betydelsen av individuella resurser och social kontext”, 3 058 000 kr. Etableringsbidraget har ersatt de tidigare bidragsformerna för nationell och internationell postdok och ska bidra till ökad kunskap inom Fortes ansvarsområden (hälsa, arbetsliv och välfärd). Totalt avsätts omkring 90 miljoner kronor för åren 2024–2026.
- På jakt efter partiklarna bakom mörk materia
Stockholms universitet
Forskare har haft funderingar kring existensen av mörk materia – materia som inte verkar interagera med ljus – i nästan 100 år. Tack vare ett anslag på 27,5 miljoner kronor kan Jón Gudmundsson och hans kollegor vid Stockholms universitet konstruera en ny typ av detektor för att hitta axioner, ett slags hypotetiska partiklar som skulle kunna vara det som mörk materia består av.
- Så lyckas du med att söka ERC-medel
Stockholms universitet
Maja Schlüter, professor vid Stockholm Resilience Centre, har varit mycket framgångsrik med att ansöka om medel från Europeiska forskningsrådet (ERC). Läs om hennes erfarenheter av att ansöka om ERC-medel.
- Nya EU-bidrag beviljade till Stockholms universitet
Stockholms universitet
Stockholms universitet har senaste månaderna av EU/ERC beviljats bidrag till flera nya forskningsprojekt.
- Högskoleföreningen prisar framstående avhandlingar
Stockholms universitet
Högskoleföreningen i Stockholm har beslutat att utse pristagare för framstående vetenskaplig prestation för fyra doktorsavhandlingar vid Stockholms universitet. Beslutet är taget av Högskoleföreningens styrelse vid sammanträde 17 april 2023. Priset inklusive prissumman om 25 000 kronor kommer att delas ut den 22 november 2023. Juridiska fakulteten Alexandra Johansson för avhandlingen ”Förhållandet mellan intern skattelagstiftning och skatteavtal – särskilt om företrädare för interna skatteregler (2021)” . Utdrag ur beslutsformulering: Alexandra Johanssons avhandling bidrar på ett stringent och förtjänstfullt sätt till en djupare förståelse för samverkan mellan nationella skatteregler och internationella skatteavtal samt regelsystemens inneboende risker för både dubbelbeskattning och skatteflykt, vilket i förlängningen kan påverka investeringsviljan och den ekonomiska utvecklingen. Avhandlingen har en såväl konstitutionell som folkrättslig utgångspunkt och bidrar på så sätt till rättsvetenskapens utveckling genom att belysa skatterätten utifrån dessa komplexa regelsystem. Humanistiska fakulteten Alvar Blomgren för avhandlingen ”The Hurricane of Passion: Popular Politics and Emotion in Late Georgian England 1792–1812” . Utdrag ur beslutsformulering: Alvar Blomgrens avhandling i historia behandlar känslornas roll i politisk mobilisering i samband med val till det engelska parlamentet. Blomgren undersöker hur lojalitet och kärlek gentemot kungahuset, våld och skrämseltaktiker, sympati och empati gentemot fattiga respektive förslavade användes för att vinna anhängare. Genom att använda ett omfattande och olikartat källmaterial, såsom pressmaterial, bilder, sånger, verser och parlamentariska undersökningar, kan Blomgren undersöka hur dessa känslor konstituerades i anknytning till valrörelsernas många offentliga möten. Blomgrens undersökning utgör ett väsentligt bidrag till ett internationellt kunskapsfält i stark utveckling. Genom studiens lyckosamma kombination av teoretiska infallsvinklar applicerade på ett mångfacetterat källmaterial kan författaren påvisa hur känslor ges olika innebörd som varierar med de lokala sammanhangen. Läs Alvar Blomgrens avhandling i DiVA Samhällsvetenskapliga fakulteten Olov Lund , för avhandlingen ”Nätverksstaten: Statsbildningsprocesser och rumsliga praktiker i senmedeltidens Sverige 1440–1520” . Utdrag ur beslutsformulering: Avhandlingens resultat visar att den stabilitet och territoriella kontroll som kännetecknar den svenska staten under perioden upprätthölls inte bara av nätverkskontakter som etablerades genom rörelser i rummet utan också involverade betydligt fler personer i de lokala samhällena än just statens företrädare. Sammantaget kombinerar Lunds avhandling på ett elegant och mycket välskrivet sätt samhällsvetenskapliga och ekonomisk-historiska ansatser och bidrar därigenom både teoretiskt och empiriskt till vår kunskap om statsbildningsprocesser i Sverige samtidigt som den öppnar för nya spännande frågor för framtida forskning. Naturvetenskapliga fakulteten Erik Svensson Grapes för avhandlingen ”Crystalline Porous Materials Inspired by Metallodrugs” . Utdrag ur beslutsformulering: Erik Svensson Grapes avhandling handlade om fasta läkemedel, bestämning av deras strukturer och hur detta kan generaliseras när det kommer till nya läkemedel och material med helt andra tillämpningar. Sex av avhandlingens alster var publicerade i mycket välrenommerade tidskrifter. Grape var ensam förstaförfattare till avhandlingens alla artiklar samt manuset och disputerade inom utsatt tid. Grape bestämde strukturen hos vismutsubsalicylat, vilket är ett läroboksexempel på ett metallbaserat läkemedel men som har fel struktur i läroböcker. Dessa bör uppdateras nu efter Grapes strukturbestämning. Grapes idéer och resultat har drivit på internationell forskning på flera fronter. Läs Erik Svensson Grapes avhandling i DiVA *Juridiska fakulteten tilldelas pris vart fjärde år. Årets utdelning avser nomineringsperioden 2019 – 2022. Den nominerade pristagaren lade fram sin avhandling 2021.
- Förslag på PFAS-gruppförbud välkomnas av forskare
Stockholms universitet
Forskare vid Stockholms universitet välkomnar förslaget från Sverige, Nederländerna, Danmark, Tyskland och Norge att förbjuda PFAS-ämnen som grupp från användning och försäljning inom EU.
- Rekordmånga fjällrävar föddes under 2022
Stockholms universitet
Under 2022 föddes rekordmånga fjällrävar i Sverige, Norge och Finland. Den inventering där forskare vid Stockholms universitet har en ledande roll visar på 164 nya rävkullar. Fjällrävar vid lya. Film från Svenska fjällrävsprojektet. Så sent som vid millennieskiftet var fjällräven nära utrotning i Sverige och Norge. Det fanns då enbart 40–60 individer. Fjällräven är fortfarande klassad som starkt hotad i Sverige men de årliga inventeringar som görs visar att arten ökar i antal. 2021 års inventering visade på 118 nya kullar av fjällrävsungar i Sverige, Norge och Finland. I ett pressmeddelande strax innan jul gick Naturvårdsverket ut med resultaten av den inventering som gjordes sommaren 2022. Resultaten visar på rekord i antalet kullar av fjällrävar sedan inventeringarna inleddes, 164 kullar. Dessutom syntes en ökning på omkring 88 vuxna individer sedan inventeringen 2021. Populationen i de tre länderna bedöms nu vara uppe i över 550 vuxna individer. Bevarandeåtgärder har haft effekt
- 84 miljoner till forskning från Formas
Stockholms universitet
Formas har fattat beslut om vilka projekt som finansieras inom ramen för den Årliga öppna utlysningen samt utlysningen Hållbar vattenresurshantering. Vid Stockholms universitet har 18 forskare beviljats medel om sammanlagt 84 miljoner kronor. De forskare vid Stockholms universitet som beviljas medel är: Forskningsprojekt Peter Schmitt, Humangeo: “Regional planerings kulturer – institutionella förändringar och platsspecifika praktiker för en hållbar framtid”, 2 996 448 kr; Clare Bradshaw, EMB: “Bottentrålnings påverkan på ekologiska och biogeokemiska processer: betydelsen för regional havsförvaltning och klimatåtgärder”, 2 999 013 kr; Oskar Karlsson, ACES: “Glöm inte bort pappa: Flergenerationseffekter av ftalatexponering i vuxen ålder”, 3 000 000 kr; Elena Gorokhova, ACES: “Symbionters betydelse för reproduktionsförmåga hos djurplankton (iCard)”, 3 000 000 kr; Tom Willhammar, MMK: “Förbättrad rening av vattenföroreningar genom ökad förståelse för den molekylära adsorptionsmekanismen”, 2 999 535 kr; Francisco Nascimento, EMB: “Vilken miljöpåverkan har utvinningen av sällsynta jordartsmetaller i Östersjöns havsbotten?” 2 999 152 kr; Michael McLachlan, ACES: “Ett test för att bedöma kemisk persistens i den naturliga miljön”, 3 000 000 kr; Jonathan Martin, ACES: “ALARM- Airborne Global Early Warning System for Persistent Mobile Organic Contaminants”, 2 999 432 kr; Jiayin Yuan, MMK: “Järnrikt biokol från restprodukter som långsamverkande gödselmedel och för snabbare nedbrytning av klorerade kolväten”, 2 990 520 kr; Adrienne Sörbom, Socant: “Klimatpolitik och icke-statlig diplomati: nordiska företagsfinansierade tankesmedjor”, 2 999 286 kr. Stöd tidigt i karriären Fernando Jaramillo, Natgeo: “Förslag på optimal återställning av hydrologiska regimer i svenska våtmarker genom djupinlärning och hydrogeodesi”, 3 805 335 kr; Rasmus Erlandsson, Zoologi: “Effekter av klimat och vattenlevande bytesdjur på spindlars ekologi i fjällvärlden”, 3 998 324 kr; Kara Pellowe, SRC: “Rättvis tillgång till ekosystemtjänster inom korallrevs social-ekologiska nätverk” 3 978 076 kr; Claire Ansberque, Inst. för geologiska vetenskaper: “Perspektiv på framtida sjukdomar i nordvästra Europa baserat på forntida djurpatogener under tidigare klimatuppvärmningar”, 3 998 076 kr; Anna Scaini, Natgeo: “Med lokalbefolkning i fokus: kartläggning av världens floders kulturella värden”, 3 970 011 kr; Karin Ahlberg, Socant: “Arvet efter Suezkanalen: Marin artomvandling och biologisk mångfald i Medelhavet”, 3 999 305 kr. Hållbar vattenresurshantering Inom utlysningen Hållbar vattenresurshantering har två forskare vid Stockholms universitet beviljats medel. Lan Wang Erlandsson, Stockholm Resilience Centre: ”Vattenrisker i Anthropocene: att förstå och hantera Sveriges beroende av global vattenresiliens, 15 998 273 kr; Inga Koszalka, Meteorologiska institutionen: "Ett nytt prognossystem för skadliga algblomningar för tryggare framtida vattenförsörjning och utveckling av turism på Gotland", 14 513 537 kr.
- Studie avslöjar isolering och sjukdomar i medeltida Spanien
Stockholms universitet
En studie ledd av arkeologer kastar nytt ljus över det isolerade medeltida samhället Las Gobas i norra Spanien. Förutom isolering och ingifte i gruppen (endogami) har forskarna också identifierat variolaviruset, vilket kan ge en ny förklaring till hur smittkoppor kom in på Iberiska halvön.
- Kunglig medalj till Gudrun Persson
Stockholms universitet
Kung Carl XVI beslutade den 28 januari om att dela ut medaljer. Bland de som tilldelas medalj finns Gudrun Persson, docent i slaviska språk. H.M. Konungens medalj, tidigare kallad Hovmedaljen, från 1800-talets förra hälft förlänas för särskilda förtjänster, samt för förtjänstfullt arbete inom Kungl. Hovstaterna samt H.M. Konungens stab.
- Öppen tillgång på frammarsch inom livsvetenskaper
Stockholms universitet
90 procent av artiklarna från SciLifeLab 2023 publicerades med öppen tillgång – open access. Det finns uppenbara fördelar med att publicera med öppen tillgång, enligt Christopher Erdmann, ansvarig för öppen vetenskap vid SciLifeLab.
- Stockholmsforskare ett steg närmare stort satellitprojekt
Stockholms universitet
Europeiska rymdstyrelsen ESA ska välja ut nästa stora satellitprogram. Forskare vid Stockholms universitet står bakom en av de fyra huvudkandidaterna.
- Ny studie om forntida DNA från Mesopotamien
Stockholms universitet
Arkeologer från Stockholms universitet har deltagit i en ny studie om DNA tillhörande 13 individer från stenåldersplatsen Çayönü i sydöstra Turkiet.
- Två bidrag till utvecklingsforskning
Stockholms universitet
Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka ansökningar som beviljas bidrag inom utvecklingsforskning 2022. Stockholms universitet beviljas ett projektbidrag och ett nätverksbidrag. De forskare som beviljas bidrag är för: Projekt Konrad Burchardi , IIES: “Förse bönderna med verktyg för problemlösning genom strukturerade experiment”, 4 455 000 kr. Nätverksbidrag Maricela de la Torre Castro , Institutionen för naturgeografi: “Den blåa ekonomin i tropiska havsskap: inkomstmöjligheter och transformation under klimatförändringar”, 800 000 kr. Läs om samtliga bidrag.
- Växter kan anpassa lignin med hjälp av "kemiskt kodande" enzymer för att möta klimatförändringar
Stockholms universitet
En ny studie visar hur växter kemiskt kan "koda" i sitt lignin för att växa sig höga och klara av klimatförändringar. Resultaten kan användas både inom jord- och skogsbruket för att välja ut växter med egenskaper som kan motstå klimatförändringar.
- Tvärvetenskaplig utbildning om barns rättigheter
Stockholms universitet
Nu ges för första gången magisterprogrammet Barnets rättigheter. Det är tvärvetenskapligt och riktar främst in sig på yrkesverksamma som arbetar med barn.
- VR-bidrag till forskning inom medicin och hälsa
Stockholms universitet
Vetenskapsrådet beviljar sex forskare vid Stockholms universitet projektbidrag inom medicin och hälsa på sammanlagt drygt 13 miljoner kronor.
- Stor lokal effekt men liten global klimatpåverkan av Nord Stream
Stockholms universitet
Läckaget av metangas från Nord Stream-ledningarna ger en stor lokal effekt på havskemin, men den globala klimatpåverkan blir sannolikt liten. Detta enligt geokemisten Volker Brüchert vid Stockholms universitet.
- Två forskare vid universitetet tilldelas Pro Futura
Stockholms universitet
Två forskare vid Stockholms universitet tilldelas Pro Futura Scientia XVII och ingår därmed i Riksbankens Jubileumsfonds spetsforskningsprogram. Det rör sig om arkeologen och historikern Eugene Costello samt historikern Iva Lucic. Pro Futura är ett spetsforskningsprogram inom humaniora och samhällsvetenskap som erbjuder forskare i början av karriären att under fem års tid forska och utveckla sin kompetens och erbjuds därefter tenure-tracktjänster vid det nominerande universitet. Tillsammans med Swedish Collegium for Advanced Study (SCAS) driver Riksbankens Jubileumsfond Pro Futura, där universitet och högskolor bjuds in för att nominera forskare. Riksbankens Jubileumsfonds styrelse har i juni 2022 beslut att tilldela fem forskare en Pro Futura Scientia XVII. Två Pro Futura beviljas till Stockholms universitet.