Sök
Letar du efter intern information?
Visar 19621-19640 av 49083 träffar
- Första fisken fångad i Centralarktis
Stockholms universitet
Atlanttorsk och bläckfisk förekommer mycket längre norrut än man tidigare trott. Som första forskare i världen har Pauline Snoeijs Leijonmalm vid Stockholms universitet tillsammans med sitt forskarteam kartlagt fiskbeståndet i centrala Norra Ishavet. Upptäckten, som presenteras i den vetenskapliga tidskriften Science Advances, visar att det finns ett fungerande men känsligt ekosystem runt Nordpolen. – Det var helt oväntat att atlanttorsken, som är en kustfisk, skulle finnas så långt norrut i en fyra kilometer djup ocean. Jag blev så exalterad att jag skrek högt och pussade fisken när vi fick upp den, säger Pauline Snoeijs Leijonmalm, professor i marin ekologi vid Stockholms universitet och forskningsledare för ett EU projekt om fiskbeståndet i centrala Norra Ishavet. Det var under forskningsexpeditionen MOSAiC, med den tyska isbrytaren Polarstern, som forskarna oväntat fångade fyra större fiskar på 350–400 meters djup. Med hjälp av fiskeexpert Anders Svenson från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, kunde man fånga de första torskarna under den metertjocka arktiska isen. Med en djuphavskamera upptäckte forskarteamet dessutom att atlantisk armkroksbläckfisk och atlantisk prickfisk också förekommer långt norrut. Tyder på en väl fungerande näringsväv – Atlantfisken hade kommit in med atlantströmmarna och härstammar från norska lekområden. Våra laboratorieanalyser visade att den hade levt i arktiska vattentemperaturer (under 2 oC) i upp till sex år. Så även om atlanttorsken inte har ett eget centralarktiskt bestånd, visar forskningen att den kan överleva i det atlantiska vattenskiktet i Arktis, där några få exemplar verkar hitta tillräckligt med mat, säger Pauline Snoeijs Leijonmalm. Atlantskiktet, som ligger på 200–600 meters djup, består av varmare vattenmassor med temperaturer på mellan 0–2 °C. Skiktet når långt in i den arktiska bassängen, som annars har vattentemperaturer under 0 °C. Forskning med ekolod visar att det i detta varmare atlantskikt finns ett ”deep scattering layer” (DSL) som består av små fiskar och djurplankton, men alltså även enstaka exemplar av atlanttorsk. Här finns en för Arktis oväntat väl fungerande näringsväv. Förklarar förekomsten av säl, valross och isbjörn Som rovfisk högt upp i näringskedjan har torsken en viktig funktion i näringsväven. Kontinuerlig invandring av större atlantfiskar, tillsammans med de små fiskarna som finns i det atlantiska vattenskiktet, fungerar som potentiell mat för arktiska däggdjur som har förmågan att kunna dyka ända ner dit. – Detta kan förklara varför säl, valross och isbjörn kan överleva vid Nordpolen. Däggdjur som dessa är väldigt få, men de finns där. Tack vare det atlantiska vattenskiktet har de möjligheten att hitta mat, även om fiskbeståndet är litet. Den globala uppvärmningen drabbar Arktis hårdare än resten av planeten. Sedan 1980-talet har havsisens utbredning minskat dramatiskt och är idag bara cirka 60 procent till ytan av vad den tidigare var. – Isarna har ändrat karaktär under de senaste årtiondena. De är tunnare och mindre stabila. Vindarna får därför lätt tag på isen och flyttar omkring den på ett oförutsägbart sätt. Det händer hela tiden mycket med klimatet i Arktis och det går jättefort, säger Pauline Snoeijs Leijonmalm. Ekosystemet känsligt för yttre påverkan Forskarna upptäckte också tecken på att transporten av kol till djupare vatten inte är lika effektiv i de centrala delarna av Norra Ishavet som den är i andra oceaner. Den dagliga vertikala förflyttningen av fisk och djurplankton i atlantskiktet, så kallad ”vertikal migration” när organismerna tar med sig kolet ner till djupare vatten, saknas under polarnatten (DSL konstant på 100–250 meter), och polardagen (DSL konstant på 300–500 meter). Detta på grund av att det då inte skiftar mellan dag och natt och den vertikala migrationen styrs av ljus. Forskningen visar därmed på en mycket känslig Arktisk näringsväv, som om den störs kan få allvarliga konsekvenser för både djurliv och klimat. Behöver skyddas från kommersiellt fiske – Även om det kommer in större fiskar med atlantströmmarna, är Norra Ishavets förmåga att behålla större fiskbestånd begränsad på grund av sin brist på näring. Vår slutsats är att fisken bara räcker till för Arktis eget djurliv, inte för kommersiellt fiske, säger Pauline Snoeijs Leijonmalm. Joakim Hjelm, forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid SLU, håller med. – Det är av största vikt att detta känsliga men fungerande ekosystem, som ligger utanför alla nationella ekonomiska zoner, får ett kraftfullt internationellt skydd liknande det som finns på plats i Antarktis, säger han. Fakta MOSAiC MOSAiC (Multidisciplinary drifting observatory for the study of Arctic climate), världens hittills största polarexpedition med en budget på omkring 1,5 miljarder kronor, avgick från norska Tromsö den 20 september 2020 med den tyska isbrytaren Polarstern. Expeditionen lät sig sedan frysa fast i isen under närmare ett år. Totalt deltog över 500 forskare och fler än 80 forskningsinstitutioner från ett 20-tal länder i MOSAiC, däribland Stockholms universitet, Göteborgs universitet, Uppsala universitet, och Sveriges lantbruksuniversitet. Ovan forskningsprojekt om fiskbeståndet, finansierat av CINEA (Europeiska Kommissionen) och svenska Polarforskningssekretariatet, är ett av de forskningsprojekt som genomfördes under MOSAiC-expeditionen. Läs mer om MOSAiC Läs mer om forskningsprojektet Hitta mer material om forskningsexpeditionen Artikeln i Science Advances "Unexpected fish and squid in the central Arctic deep scattering layer" Övrigt Dokumentären Arktisexpeditionen SR På djupet SR: Första fångsten vid Nordpolen Nordpolen - från paradis till alarmklocka SR
- Har du problem att ansluta till eduroam?
Stockholms universitet
Den 12 januari byttes certifikatet för det trådlösa nätet eduroam. Detta gör att du måste ändra inställningar i alla dina enheter för att kunna fortsätta att använda eduroam. Har du problem att ansluta till det trådlösa nätet eduroam idag? Det kan bero på att du inte har ändrat inställningarna i din dator/telefon/surfplatta. Den 12 januari byttes certifikatet för eduroam och alla som vill fortsätta att koppla upp sig på eduroam-nätet måste uppdatera sina inställningar. Det är enkelt, det finns automatiska inställningar för nästan alla typer av enheter och du hittar all information du behöver i Serviceportalen . Uppdatera inställningarna när du är på plats på universitetet, inte hemifrån! Viktig information för dig som använder det trådlösa nätverket eduroam
- Har du registrerat din SU-mejladress på ett privat Zoom-konto?
Stockholms universitet
Har du skapat ett privat Zoom-konto med din student-mejladress någon gång? Då måste du byta till en privat adress hos Zoom för att det ska fungera att fortsätta följa onlineundervisningen på SU.
- Outforskat område mål för expedition till Arktis
Stockholms universitet
Det marina ekosystemet i det istäckta området mellan Grönland och Nordpolen är ett outforskat område. Men det är bråttom att ta reda på hur det fungerar. Den arktiska havsisen smälter i rasande fart och därmed kommer ekosystemet att förändras radikalt. I sommar beger sig en forskningsexpedition med isbrytaren Oden till en av världens mest otillgängliga platser. "Ingen har gjort de här mätningarna där förut, vi är först i detta jätteområde", säger expeditionens forskningsledare Pauline Snoeijs Leijonmalm. Vad lever under ytan, i isen och på havsbotten i området runt nordpolen? Det ska forskare få svar på under sommarens expedition, som ingår i ett stort internationellt projekt, Synoptic Arctic Survey (SAS) . Projektet är initierat och drivet av forskare som såg att det saknas en helhetsbild av hur de marina ekosystemen i Norra ishavet fungerar. Ett trettiotal olika fartyg ska kartlägga olika delar av Arktis under tre års tid. Till den mest otillgängliga platsen åker den starkaste isbrytaren – Oden.
- Sextio år av forskning om Östersjön
Stockholms universitet
Här har studenter inom biologi vadat runt i vikarna på jakt efter alger, musslor och fisk. Och geologer har undersökt upphämtade prover av sedimentkärnor i labbet. Sedan 1961 har en strid ström av forskare, studenter, tjänstepersoner och beslutsfattare åkt ut till skärgårdsön Askö utanför Trosa för att lära sig mer om Östersjön. Nu fyller stationen 60 år.
- Alpina världscupen i Åre samarbetar med forskare för att möta klimatförändringarna
Stockholms universitet
Vintersporter påverkas allt mer av klimat- och miljöförändringar. Forskare från Stockholm Resilience Centre inleder därför ett samarbete med Alpina världscupen i Åre i mars 2025. Idrottare, forskare och representanter från näringsliv, politik och civilsamhälle kommer att samlas för att diskutera hur vi kan upprätthålla framtida vita vintrar.
- Välbesökt karriärseminarium om strategisk akademisk publicering
Stockholms universitet
På ett fullsatt och uppskattat karriärseminarium arrangerat av Forum för doktorander delade professor Linus Salö med sig av sina insikter om hur man lyckas med akademisk publicering. Identifiera målgrupp och bygg portfölj Seminariet, med titeln ”Strategizing academic publishing”, erbjöd perspektiv och praktiska råd till doktorander som vill navigera i den komplexa publiceringsprocessen. Professor Linus Salö, forskningsledare och studierektor vid Centrum för tvåspråkighetsforskning, betonade vikten av målgruppsanpassning och att ha en bra portfölj. Varför en genomtänkt publiceringsstrategi behövs. En av deltagarna, Andrés Hurtado, tog främst till sig från Linus presentation möjligheten att se sig själv som en författare, och att ha en strategi för att kommunicera sina tankar till olika publiker. Strategier för publicering Linus Salö delar in sina publiceringsstrategier i två kategorier: stora och små strategier. De stora strategierna handlar om att producera kunskap som har betydelse och nå ut till rätt målgrupp. De små strategierna är mer konkreta och handlar om att förstå och navigera i tidskrifters processer, inklusive peer review eller kollegial granskning. – I grunden för min strategi har funnits insikten att vetenskapen har många avnämare – allmänhet, beslutsfattare, studenter och forskarkollegor. Det spelar roll till vem du skriver till. Du behöver tänka på hur publiken är utformad. Forskningen behöver därför kommuniceras på olika sätt, i olika genrer och på flera språk, förklarade Salö. Öka dina chanser Salö uppmuntrade doktorander att se varje idé som en möjlighet för flera publikationer och att anpassa varje text efter den valda tidskriften. Han betonade vikten av att välja rätt tidskrift och att noggrant justera manuskripten för att öka chanserna till publicering. — Allt vi producerar är inte lika bra eller lika intressant. Spara ditt bästa arbete för de mest ansedda tidskrifterna, rådde Salö. Och kom ihåg – skicka aldrig in ett manuskript till mer än en tidskrift åt gången. Han rekommenderar även doktorander att själva prova på att granska manus, för att bättre förstå processen från granskarnas perspektiv. Linus betonade även vikten av samarbete och sampublicering. Samarbeten kan vara både tillfälliga och långvariga och skapar möjligheter till nya nätverk och ökad publiceringsaktivitet. — Sträva efter en balans. Ha en blandning av egna och gemensamma publikationer. Se till att ha transparens och var uppriktig mot varandra för att undvika konflikter, särskilt kring författarordningen. Seminariet avslutades med applåder, och deltagarna gick därifrån inspirerade och bättre rustade inför sina publiceringar. Flera av dem skulle nu ansöka till mentorskapsprogrammet på Forum för doktorander. Så kan du lyckas med din publicering - En steg-för-steg-guide Här är en guide för dig som vill publicera strategiskt och framgångsrikt utifrån professor Linus Salös råd. Lycka till! Steg 1: Konkretisera dina idéer Mycket är vunnet om du i en tidig fas lyckas ge konkretion och riktning åt dina idéer. Vad vill du uppnå med din publikation? Vad är dess huvudsakliga ärende eller argument? När du har någorlunda klart för dig vad du önskar säga och åstadkomma är grunden lagd. Få det på pränt – i början kan det kvitta hur. Steg 2: Identifiera din målgrupp Fundera på vilka du vill nå med din publikation – väl insatta forskarkolleger, forskare i andra fält, studenter, beslutsfattare, praktiker eller allmänheten. Det hjälper dig att välja forum och att anpassa anslaget och språket i din text. Steg 3: Välj rätt tidskrift Tidskriftsartiklar är ofta en bra form för inomvetenskapliga utbyten. Om så, lägg möda på att välja rätt tidskrift. Var förs de diskussioner du vill bidra till? Var är arbeten som du citerar publicerade? Granska tidigare nummer för att förstå fokus, format och hur lång tid processen brukar ta. Spara dina bästa manus till de mest ansedda tidskrifterna. Steg 4: Om du får skrivkramp Om du kör fast i skrivandet, lämna texten en tid. Driv tanken framåt på andra sätt. Bygg en Powerpoint eller visualisera dina poänger på andra vis. Återvänd till de riktmärken du först tog ut för din text. Steg 5: Skriv och strukturera ditt manus När du skriver ditt manus, studera hur andra strukturerar sina texter i samma tidskrift och lär av erfarna kolleger. Öva och lägg dig på din nivå. Skicklighet kommer med tiden. Steg 6: Jobba dig mot en granskningsredo version Nyttja dina nätverk av kolleger och handledare för att inhämta konstruktiv kritik på ditt manus. Ta till dig av synpunkterna – om flera anser att prosan är för svårtydbar, så är det sannolikt fallet. Målet är att skicka in en version som är granskningsredo – varken prematur eller överarbetad. Steg 7: Skicka in ett förberett manus Förbered manuset noggrant i enlighet med tidskriftens riktlinjer. Skicka sedan in det enligt tidskriftens instruktioner, och bara till en tidskrift åt gången. Ett ordentligt förberett manus ger ett professionellt intryck och ökar chanserna att gå vidare i processen. Steg 8: Hantera återkoppling revidera grundligt När återkoppling kommer åter från granskare och redaktör är det viktigt att ta kommentarerna på allvar, och revidera manuset i enlighet med dem. Visa redaktören att du har beaktat synpunkterna. Svara tydligt på varje synpunkt i en revisionssammanställning. Anpassningarna bör visa att du värdesätter deras tid och energi som de har lagt ner. Steg 9: Vid behov – omarbeta till ny tidskrift Om ditt manus avvisas, häng inte med huvudet i onödan. Det är vanligt att bli avvisad. Utvärdera situationen, gärna med hjälp av kolleger och handledare. Fundera på hur manuset klokast kan omarbetas för att passa i en annan tidskrift. Omarbeta och skicka in på nytt. Kom ihåg att processen kan ta tid, och att ett avslag inte betyder att arbetet saknar värde. Professor Linus Salös profilsida Linus Salös profilsida Forum för doktorander Tanken är att doktoranderna ska få vägledning, må bra och bli klara på tid med hjälp av projektet Forum för doktorander. Forum för doktorander Kommunicera din forskning Om du som forskare behöver hjälp med att få spridning internt och externt så finns stöd att få på medarbetarwebben. Kommunicera din forskning Forskarfredag Forskarfredag är ett nationellt evenemang där forskare visar vad vetenskap är, hur forskning går till och hur roligt, spännande och vardagsnära forskning kan vara. Forskarfredag
- Högtidligt firande i Aula Magna
Stockholms universitet
Fantastiskt, högtidligt och stort. Så beskriver några av deltagarna firandet i Aula Magna, där studenter som tagit examen på avancerad nivå under höstterminen mottog sina diplom.
- Lärarutbildningar öppna för sen anmälan
Stockholms universitet
För dig som vill bli lärare finns nu en extra möjlighet. Flera lärarutbildningar öppnar för sen anmälan från och med den 13 december. Men var snabb – för vissa program är tidsramen kort. Tillgängliga program och inriktningar: • Förskollärarprogrammet För dig som vill arbeta med de allra yngsta och skapa en trygg start på barnens kunskapsinhämtning. Det är ett omväxlande yrke där du får arbeta kreativt tillsammans med barn och skapa förutsättningar för lek, utveckling och lärande. Förskollärarprogrammet • Grundlärarprogrammet (3 inriktningar) Olika ämnen integreras i kreativa och lustfyllda arbetsformer. För blivande lärare som vill undervisa i förskoleklass, fritidshem, grundskolans tidigare år eller årskurs 4–6. Grundlärarprogrammet • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot årskurs 7–9 (10 inriktningar) Utbildningar för dig som vill undervisa i ämnen som exempelvis engelska, historia eller svenska som andraspråk. Ämneslärarprogrammet med inriktning mot årskurs 7–9 • Ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasieskolan (29 inriktningar) Passar dig som vill fördjupa dig i specifika ämnen och undervisa på gymnasienivå. Ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasieskolan • Speciallärarprogrammet genom Lärarlyftet. (2 inriktningar) För dig som vill göra skillnad för elever med särskilda behov och stötta dem i deras lärande. Observera att sista dag för sen anmälan till speciallärarprogrammet är den 15 december. Speciallärarprogrammet genom Lärarlyftet Varför ansöka? Läraryrket erbjuder både en möjlighet att påverka framtida generationer och en god arbetsmarknad. Att göra en sen anmälan kan vara en väg in för dig som missade den ordinarie ansökningsperioden. Så gör du: Besök Antagning.se från och med den 13 december för att göra din sena anmälan. Platserna fördelas i den ordning ansökningarna kommer in, så vänta inte för länge! Våga ta steget mot en meningsfull karriär som lärare! Vill du veta mer? Besök gärna vår webb: www.buv.su.se www.su.se/did www.specped.su.se Se Vill du bli lärare?
- Flerspråkighet i Sverige i ett historiskt perspektiv. Föreläsning på Språkfesten!
Stockholms universitet
Språkfesten! i november i regi av Tranströmerbiblioteket satte språk, flerspråkighet och berättande från olika delar av världen i fokus. Medarrangör var Forum för språk och litteratur vid Stockholms universitet, som bland annat arrangerade en föreläsning om flerspråkighet i Sverige i ett historiskt perspektiv, med Linus Salö, professor i tvåspråkighet.
- Ny UR-serie om litterära epoker
Stockholms universitet
Den nya UR-serien "Svenska fördjupat" handlar om de litterära epokerna antiken, medeltiden, renässansen, upplysningen, romantiken, realismen och modernismen. I flera avsnitt medverkar forskare från Stockholms universitet. Programledarna Johanna Lundin och Emelie Baiden samtalar med forskare om ett litterärt verk för varje epok. Forskare från Stockholms universitet medverkar i avsnitten om medeltiden, upplysningen, realismen och modernismen. I dessa avsnitt får vi höra om Tristan och Isolde, 1700-tals-satir, Charles Dickens' David Copperfield och Virginia Woolfs Mrs. Dalloway. I programmen diskuterar forskarna berättarteknik inom de olika epokerna, hur samhället såg ut i verkens samtid och vilken betydelse verken har för oss idag. Svenska fördjupat på UR Play Medverkande forskare från Stockholms universitet Avsnittet om medeltiden: Sofia Lodén , professor i franska Avsnittet om upplysningen: Anna Albrektson , professor i litteraturvetenskap Avsnittet om realismen: Ingemar Haag , professor i litteraturvetenskap Avsnittet om modernismen: Maria Trejling , doktorand i litteraturvetenskap
- Visar hur moln i polarområden påverkar klimatet
Stockholms universitet
Moln spelar en viktig roll för klimatet på jorden, men är också en källa till osäkerhet i klimatmodeller. Annica Ekman utvecklar en ny modell för att beskriva molnbildningen vid jordens poler, med målet att göra säkrare förutsägelser om vårt framtida klimat.
- Mät din relation med ett vetenskapligt självtest
Stockholms universitet
Besvara sju frågor och få en fingervisning om hur din relation är just nu. Lagom till Alla hjärtans dag publicerade forskare vid Stockholms universitet en ny studie i tidskriften Cognitive Behaviour Therapy som introducerar en vetenskapligt validerad skala, ”Valentinskalan”. Skalan mäter hur nöjd man är i sin kärleksrelation.
- Hur mår du som student?
Stockholms universitet
Du som är student på första terminen av ett utbildningsprogram får idag, den 8 april, ett mejl med förfrågan om att delta i en enkät om psykisk hälsa. Dina svar är väldigt värdefulla, oavsett hur du mår när du får enkäten. Mejlet har rubriken ”Hur har du det? WHO-enkät till dig som är student” och skickas från noreply@qemailserver.com via enkätplattformen Qualtrics. Enkäten innehåller frågor om fysisk och psykisk hälsa och ingen obehörig kan ta del av dina svar. Vi är väldigt tacksamma för din medverkan.
- AI och demokratin – därför måste vi få inflytande över utvecklingen
Stockholms universitet
Utbudet av AI-tjänster för konsumenter är idag stort, samtidigt som vi som individer inte har någon makt över utvecklingen. Varför är det viktigt att vi som medborgare får demokratiskt inflytande över AI? Hur ska det gå till? Och vad blir konsekvenserna annars? Det är frågor som statsvetarna Eva Erman och Markus Furendal vid Stockholms universitet arbetar med i två parallella forskningsprojekt.
- Forskning blev musik på Östersjöfestivalen
Stockholms universitet
Östersjöfestivalen i Stockholm är en av Europas största festivaler för klassisk musik. En nyhet vid årets festival är att kompositörer tonsätter forskning om hållbarhet. I slutet av augusti var det dags. Inom ramen för den nya satsningen Baltic Sea Science Lab under Östersjöfestivalen har nio unga forskare runt Östersjön och lika många unga kompositörer haft workshopar kring hur forskning om Östersjön och hållbarhet kan tonsättas. Resultatet är nio nya musikverk som framfördes i Radiohuset av musiker från Sveriges Radios Symfoniorkester i de tre forskningsföreställningarna Sense of Place , Emergence och One Health . Publiken fick uppleva tre korta varianter på varje tema. Fyra verk med forskare vid Stockholms universitet Av de nio forskare vars forskning tonsatts är fyra verksamma vid Stockholms universitet. Det är Gabriel Freitas och Kyra Spaan, båda doktorander vid Institutionen för miljövetenskap; Åsa Nilsson Austin, postdoktor vid Östersjöcentrum, och Carolin Seiferth, doktorand vid Stockholm Resilience Centre. Bland forskarna finns även Agnes Olin som nyligen lämnat Stockholms universitet efter att ha varit postdoktor vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik. Öländsk vattenbrist har tonsatts
- Johan Rockström på lista över mest inflytelserika i världen
Stockholms universitet
Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet och chef för Potsdam Institute for Climate Impact, är med i Time Magazines årliga lista över de hundra mest inflytelserika personerna i världen.
- Tio miljoner kronor i extra anslag till SciLifeLab
Stockholms universitet
SciLifeLab är ett center i världsklass inom den moderna molekylärbiologin. Eftersom den här typen av forskningsinfrastruktur är resurskrävande både avseende investeringskostnader och tillhörande expertis föreslår regeringen att anslaget till SciLifeLab ökas med tio miljoner kronor i år. – För att bibehålla och stärka Sveriges konkurrenskraft som ledande forskningsnation behöver svenska forskare få tillgång till de mest avancerade teknologierna och kompetensen även i framtiden. Därför vill regeringen stärka den grundläggande finansieringen av SciLifeLab, säger utbildningsminister Mats Persson.
- Ilona Riipinen tilldelas Göran Gustafssonpriset
Stockholms universitet
Ilona Riipinen vid Stockholms universitet är en av fem forskare som tilldelas det prestigefyllda Göran Gustafssonspriset om sex miljoner kronor. Hon får priset för forskning om hur aerosoler påverkar luften och klimatet.
- Ny studie om klimatrelaterade säkerhetsrisker
Stockholms universitet
EU har kommit ganska långt med att integrera klimatrelaterade säkerhetsrisker inom ramen för unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik. Det visar en studie från fredsforskningsinstitutet Sipri och Stockholms universitet.