Sök
Letar du efter intern information?
Visar 19661-19680 av 49083 träffar
- Två SU-forskare invalda i KVA
Stockholms universitet
Kungliga Vetenskapsakademien (KVA) har valt in fem nya ledamöterna. Två av dessa är verksamma vid Stockholms universitet där de forskar om svampar respektive forntida DNA .
- Universitetet betalar allt mer för öppen publicering
Stockholms universitet
Stockholms universitet betalar mer för publicering än för läsning av vetenskapliga artiklar. Det visar universitetsbibliotekets senaste sammanställning av kostnader för öppen publicering. "Det är positivt att kostnaderna omfördelats, men vi betalar fortfarande alldeles för mycket", säger Wilhelm Widmark, rektorsråd för öppen vetenskap. I dag betalar Stockholms universitetsbibliotek både för läsning av vetenskapliga tidskrifter samt för publiceringen av öppet tillgängliga artiklar vid universitetet. Biblioteket har sedan 2016 via Bibsamkonsortiet tecknat så kallade transformativa avtal med de stora vetenskapliga förlagen, som kombinerar kostnaden för läsning och publicering. Tanken med de transformativa avtalen var att de skulle vara tillfälliga och att förlagen skulle ha möjlighet att ställa om till ett helt öppet publiceringssystem till 2024. Så har det inte blivit. Wilhelm Widmark är överbibliotekarie och rektorsråd för öppen vetenskap vid Stockholms universitet (SU), samt vice ordförande för Bibsamkonsortiet som förhandlar fram avtalen med förlagen.
- 90 miljoner till forskning inom humaniora och samhällsvetenskap
Stockholms universitet
Vetenskapsrådet har beslutat om årets projektbidrag inom humaniora och samhällsvetenskap samt tidskriftsbidrag. Stockholms universitet tilldelas närmare 90 miljoner kronor.
- 31 miljoner till två nya forskningsmiljöer
Stockholms universitet
Forskarna Andreas Madestam och Anna Linderholm tilldelas sammanlagt 31 miljoner kronor av Vetenskapsrådet till två nya forskningsmiljöer. Vetenskapsrådet har beslutat om bidrag till forskningsmiljö inom humaniora och samhällsvetenskap. Av de åtta forskningsmiljöer som tilldelas medel finns två vid Stockholms universitet.
- Line Gordon får Curt Bergfors professur i hållbara livsmedelssystem
Stockholms universitet
Line Gordon, chef för Stockholm Resilience Centre (SRC), blir professor i hållbar utveckling med inriktning mot hållbara livsmedelssystem. Den nya professuren är finansierad av stiftelsen Curt Bergfors Foundation.
- Stockholm trio bygger broar över discipliner
Stockholms universitet
Den 23 oktober var Universitetsalliansen Stockholm trio värd för ett seminarium på Karolinska Institutet om hur tvärvetenskaplig forskning och utbildning kan bidra till hållbar utveckling.
- Tecknen som avslöjar sjukdom – och hur vi därmed skyddar andra
Stockholms universitet
Förändrade ansiktsuttryck och rörelsemönster, trötthet och ändrad kroppslukt. Det är några av kroppens signaler på att vi är sjuka – och de fungerar därmed som skyddsmekanismer mot smittspridning. Genom att göra försökspersoner ”sjuka” studerar forskare hur vi upplever sjukdomar vilket ger underlag för nya behandlingar.
- Anekdot essä | Undergångspoeterna
Stockholms universitet
Undergången har fascinerat poeter i alla tider. Vilken roll har poesin att spela när slutet kommer närmare? Litteraturvetaren Sofia Roberg djupdyker i undergångsskildringarna i månadens essä i det digitala bildningsmagasinet Anekdot.
- Studera utomlands med Civis: nya kurser finns att söka i februari
Stockholms universitet
Civis-alliansen, där Stockholms universitet ingår som ett av tio lärosäten i Europa, erbjuder flera kurser för studenter som vill plugga utomlands en kortare period vid ett eller flera partneruniversitet.
- Bildningspodden #144 | Antiken
Stockholms universitet
Antiken med de gamla grekerna och romarna är en ständigt återkommande referenspunkt. Varför? Hur kan vi förstå den här mytomspunna perioden idag? Bildningspodden sammanfattar antiken tillsammans med historikerna Lovisa Brännstedt och Ida Östenberg.
- Bildningspodden får nya samtalsledare
Stockholms universitet
2025 går Bildningspodden in på sitt tionde år. Och lagom till jubileet får den populära podden nya ansikten utåt. Nu leds Bildningspoddens samtal av två nya röster – forskarna Hedvig Ljungar och Ruhi Tyson. Sedan starten 2015 har Bildningspodden vuxit till en av Nordens mest populära forskarpoddar. Över 500 forskare har medverkat i podden som totalt har 8 miljoner påbörjade lyssningar. Ända sedan det första avsnittet har samtalen letts av Magnus Bremmer, litteraturhistoriker och redaktör för bildningsmagasinet Anekdot (som Bildningspodden sedan 2019 varit en del av). Men från och med idag kommer podden att ledas av två nya röster: litteraturvetaren Hedvig Ljungar och bildningsforskaren Ruhi Tyson. – En av de saker jag verkligen brinner för är mötet mellan akademi och offentlighet, att det som sker på universitetet når ut till en bredare allmänhet – och det är något som jag starkt förknippar med Bildningspodden, säger Hedvig Ljungar. Ruhi Tyson fyller i. – Bildningspoddens stora styrka är att nästan vilket ämne som helst kan bli intressant. Det handlar för mig också mycket om mötet mellan människor: att få sitta ned tillsammans med någon i en timme och utforska deras rika kunskap. Båda två har erfarenheter av gränslandet mellan forskning och offentlighet, bildning och praktisk kunskap. Hedvig Ljungar är doktorand i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet men också verksam som kulturjournalist och kritiker, bland annat på Svenska Dagbladet och Sveriges Radio. Ruhi Tyson är docent i pedagogik vid Stockholms universitet, specialiserad på bildningens praktiska dimensioner och författare till boken Bildning fantasi revolt. Åtta essäer om pedagogik (2023). – Det känns oerhört roligt att få ta Bildningspodden in i ett nytt decennium tillsammans med två så kloka, nyfikna och kompetenta personer som Hedvig och Ruhi, säger Magnus Bremmer, som fortsätter som Bildningspoddens redaktör och producent parallellt med egen forskning. Hör Hedvig Ljungar och Ruhi Tyson berätta om det nya uppdraget, i samtal med Magnus Bremmer Vårens första avsnitt
- Vem bestämmer? Om frihet, makt och relationer i psykiatrisk vård
Stockholms universitet
Den psykiatriska vården i Sverige har genomgått stora förändringar under de senaste 30 åren. Från stora mentalsjukhus till dagens decentraliserade heldygnsvård har strukturen anpassats för att ge plats åt öppnare vårdformer. Men trots omvandlingen finns många kopplingar till äldre tiders psykiatri kvar, visar forskning vid Stockholms universitet.
- Över 96 miljoner till forskningsprojekt inom humaniora och samhällsvetenskap
Stockholms universitet
Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka ansökningar som beviljats projektbidrag inom humaniora och samhällsvetenskap 2024. Vid Stockholms universitet har 21 forskare beviljats projektbidrag på sammanlagt 96 619 000 kronor. Projektbidrag går till: Annika Berg: ”Den prissatta hälsan: Kunskapsanspråk och etiska överväganden inom det hälsoekonomiska fältet”, 3 709 000 kr. Staffan Bergwik: ”Vetenskapens temporaliteter: Föreställningar om kunskapens dåtid, nutid och framtid 1945–1980”, 3 194 000 kr. Helene Brodin: ”Kärlek och kompetens: en jämförelse av omsorgsarbetets värdering på olika arenor”, 4 908 000 kr. Emma Dahlin: ”AI i kirurgi: Koordinering, ansvarsskyldighet och tillit”, 6 064 000 kr. Karin Dirke: ”Att läsa smärta: Kulturella föreställningar om djurs lidande”, 4 740 000 kr. Johan Edman: ”Den svenska kriminalpolitikens kunskapsbruk 1853–2024”, 4 635 000 kr. Kathrin Glüer-Pagin: ”Epistemiska skäl och epistemiska värden: en ny konsekvens-teori”, 4 710 000 kr. John Hassler: ”Klimatförändringar och klimatpolitik världen runt”, 5 000 000 kr. Björn Ivemark: ”Efter optimism: ett livsloppsperspektiv på aspirationer, trajektorier, och social mobilitet bland personer med migrationsbakgrund”, 5 239 000 kr. Murathan Kurfalı: ”Doftande AI? Integrering av lukt i stora språkmodeller”. 4 548 000 kr. Henrik Lagerlund: ”Natur och normer under 1500-talet: naturlagarna och naturrätten”, 4 800 000 kr. José Montalban Castilla: ”Klasstorlekens betydelse för utbildning, hälsa och rekrytering av lärare”, 4 955 000 kr. Anna Näslund: ”Bilder som säljer. Bildekonomi och kommoditisering 1820–2020”, 4 222 000 kr. Ola Sjöberg: ”Socialpolitik, livsförlopp och hälsa i Europas välfärdsstater under ett århundrande”, 3 219 000 kr. Tina Sundelin: ”Sömnig och ensam: Klarläggning av sambandet mellan sömn och social samhörighet”, 6 049 000 kr. Elin Svahn: ”Non-Retranslation in Swedish Translation History”, 3 727 000 kr. Jan Teorell: “Att förklara framgång i lagstiftningsarbetet i parlamentariska demokratier”, 6 793 000 kr. Signe Tonér: ”En inventering av språkförmåga vid skolstart. Vilka faktorer förklarar variation i svenska språket hos en- och flerspråkiga barn?”, 4 938 000 kr. Maria Wendt: ”Kulturarvets förändrade betydelse i tider av osäkerhet och militär beredskap”, 5 050 000 kr. Ben Wilson: ”Familjens betydelse för formandet av livsförloppet bland flyktingar som kommit till Sverige”, 4 793 000 kr. Pål Wrange: ”Digitalisering och ifrågasättande i folkrätten”, 1 326 000 kr. Läs mer på Vetenskapsrådets webbplats om samtliga bidrag inom samhällsvetenskap och humaniora här.
- Se upp för lägenhetsbedrägerier
Stockholms universitet
Har du blivit antagen till en utbildning hos oss och ska börja plugga här? Grattis! Kanske är du just nu i full färd med att leta bostad. Tänk på att det tyvärr finns människor med oärliga avsikter. Följ gärna Polisens försiktighetsåtgärder nedan. Så skyddar du dig mot lägenhetsbedrägerier Kontrollera uthyrarens namn och sök själv fram telefonnumret för att jämföra med annonsen. Kontrollera med fastighetsägaren att personen som vill hyra ut verkligen är lägenhetsinnehavaren och har tillstånd att hyra ut i andra hand. Betala inget innan du sett bostaden i verkligheten. Att vilja hyra ut sin lägenhet utan att träffas tyder på bedrägeri. Begär legitimation och kontrakt.
- Miljonstöd till SU-forskare för att sprida forskning om hållbarhet
Stockholms universitet
Forskare vid Stockholms universitet har beviljats medel i Formas kommunikationsutlysning 2024 för projekt som syftar till att sprida forskning om hållbar utveckling. Följande forskare har beviljats medel:
- Platserna att besöka i sommar – forskarna tipsar
Stockholms universitet
Häringe slott, Solna kyrkogård, Östersjöcentrum på Skansen, Ytterby gruva och en 500 meter rak vägbank från vikingatiden i Upplands-Bro. Eller varför inte spana efter ugglor och skalbaggar i Nationalstadsparken? Några av våra forskare ger utifrån sin forskning tips på besöksmål i Stockholmsområdet. För att upptäcka nya och intressanta platser behöver du inte alltid resa så långt. Pandemin och diskussionen om flygresandets klimatpåverkan har bidragit till att allt fler väljer att semestra på hemmaplan. Vi har frågat några forskare vid Stockholms universitet om besökstips i närområdet med utgångspunkt i deras forskning och undervisning. Nationalstadsparken, framför allt norra Djurgården
- Hållbara innovationer från Stockholms universitet får miljonstöd
Stockholms universitet
Flera företag som helt eller delvis utvecklats från forskning vid Stockholms universitet har erhållit bidrag för att utveckla innovationer med potential att bidra till ett mer hållbart och konkurrenskraftigt samhälle.
- Detaljerade bilder av hur proteiner veckas
Stockholms universitet
Proteiner är livets byggstenar. De bygger upp våra celler, sköter signalöverföring och transporterar ämnen. Men för att fungera korrekt måste de få sin exakta tredimensionella form. Gunnar von Heijne visar hur proteinveckning går till på en detaljnivå som tidigare varit otänkbar. Se film om Gunnar von Heijnes forskning. Varje funktion i våra kroppar, från att andas till att tänka, styrs av proteiner. Dessa molekyler är långa kedjor av aminosyror som byggs upp i cellernas proteinfabriker, ribosomerna, baserat på ritningar från vårt DNA. Men kedjan måste vikas rätt för att proteinet ska få sin funktion. Om det går fel kan det bildas klibbiga klumpar, vilket sammankopplas med sjukdomar som Alzheimer, Parkinson och vissa tumörsjukdomar. Forskare har länge studerat proteinveckning utanför cellen, i provrör, genom att först veckla upp färdiga proteiner och sedan låta dem återta sin struktur. Men denna metod skiljer sig från hur cellen arbetar i verkligheten. Proteinerna veckas ofta redan medan de växer fram, aminosyra för aminosyra, ur ribosomerna. Gunnar von Heijne och hans grupp har utvecklat en egen metod, Force Profile Analysis, FPA, som ger helt nya insikter om hur proteinveckningen går till. Läs hela artikeln på webben hos Knut & Alice Wallenbergs Stiftelse
- Sommar 2023 – Experter vid Stockholms universitet
Stockholms universitet
Letar du som journalist någonting spännande att göra reportage om, eller en expert som kan kommentera det som händer under sommaren? Här finns en sammanställning över några av våra experter som forskar om allt från hemmasemester till gifter i solkräm.
- När AI lär sig prata – vad det avslöjar om oss
Stockholms universitet
Hur uppstår språk – och kan en robot verkligen förstå det vi säger? Vi har pratat med Anna Jon-And, forskare vid Centrum för kulturell evolution vid Stockholms universitet, som med hjälp av AI studerar hur grammatik kan växa fram helt spontant – och vad det säger om vår egen intelligens. AI avslöjar hur språk skapas Ett av de stora mysterierna inom språkforskningen och filosofin har varit frågan om hur ord får sin mening. På 90-talet visade forskaren Luc Steels vid VUB AI Lab i Bryssel att självorienterade AI-system kan utveckla språkliga konventioner genom enkla interaktioner. I det så kallade "naming game" fick digitala agenter eller robotar interagera genom att namnge objekt. En agent sa ett ord, en annan pekade på ett föremål, och med tiden uppstod stabila språkliga konventioner. Experimentet visade hur språk kan självorganisera sig i en population – en insikt som tidigare varit svår att bevisa. – I vår nuvarande forskning bygger vi vidare på de här insikterna genom att även testa hur grammatik kan uppstå genom enkla inlärningsmekanismer. Vi tror att grammatik utvecklas för att göra språket lättare att lära eftersom vi människor har begränsningar i hur mycket information vi kan hålla i minnet och bearbeta. Vi ser också att om vi skapar en AI med begränsat minne så hittar den spontant grammatiska mönster när den matas med text och belönas för att känna igen meningar, säger Anna Jon-And.