Sök
Letar du efter intern information?
Visar 19601-19620 av 49083 träffar
- Gå på föreläsning med årets hedersdoktorer
Stockholms universitet
Blått kol i Kanada och konsten att förmedla historisk forskning till radiopubliken. Det är ämnen som några av årets hedersdoktorer kommer att föreläsa om vid sina framträdanden under hösten.
- Bildningspodden #149 | Pastoralen
Stockholms universitet
Vår sinnebild av pastoralen är en lantlig idyll med herdar och herdinnor i poetiska, storslagna landskap. Är det en mossig genre eller har antikens pastoraler något gemensamt med vår tids vurm för det lantliga? Bildningspodden tar sommarlov med en vandring genom de pastorala landskapens litteraturhistoria tillsammans med litteraturvetaren Veras Sundin och Anna Blennow, lektor och docent i latin.
- Möt Lena Mäler, ny dekan för Naturvetenskapliga fakulteten
Stockholms universitet
När Lena Mäler nu tillträder som dekan för Naturvetenskapliga fakulteten är det första gången som en kvinna innehar rollen som högsta administrativa chef för området. Hon hoppas att det kan vara en ögonöppnare för många verksamma inom det naturvetenskapliga området.
- Vi vill att SU ska bli bättre. Vill du?
Stockholms universitet
Alla studenter vid Stockholms universitet får ett mejl med inbjudan att delta i Studentbarometern (SB) som startar vecka 46. Resultaten från undersökningen kommer att användas för att göra SU ännu mer attraktivt för alla våra studenter och för att hjälpa oss ta ännu bättre hand om dig som redan studerar här. Vi vill att SU ska vara en självklar plats för ditt lärande och din utveckling som student. Därför deltar vi i årets globala undersökning av studenter som kallas Studentbarometern. Undersökningen vänder sig till både svenska och internationella studenter och omfattar alla studenter vid Stockholms universitet på grund- och avancerad nivå. Enkäten består av frågor kring din erfarenhet av undervisning, utbildningskvalitet, studiemiljö och karriärstöd men också vad som är viktig för dig vid val av universitet. Vi behöver dina synpunkter på vad som fungerar bra och vad som kan bli ännu bättre. Ta denna chans!
- Direkt från Glasgow - Aysem Mert
Stockholms universitet
FILMKLIPP. Statsvetaren Aysem Mert från Stockholms universitet finns på plats vid klimatmötet COP26 i Glasgow. I sin forskning vid Statsvetenskapliga institutionen leder hon ett forskningsprojekt om hur miljö- och klimatpolitiken kommer att utvecklas efter pandemin. Här finns en intervju från klimatmötet med Aysem Mert. Läs mer om Aysem Merts forskning Hitta Aysem Mert på Twitter
- Lika många undantagstillstånd under pandemins första våg som under förra decenniet
Stockholms universitet
Det infördes lika många undantagstillstånd i världen under den första coronavågen 2020 som det gjordes sammanlagt under det föregående decenniet. Grannländers påverkan på varandra, svaga demokratier och en dålig pandemiberedskap är några av förklaringarna, visar forskning från Göteborgs och Stockholms universitet.
- ”Försök utnyttja dagsljuset”
Stockholms universitet
I slutet på oktober går vi över till vintertid, eller normaltid som det egentligen heter. Vad kan man tänka på för att omställningen ska bli så smidig som möjligt?
- Studio Anekdot #5 | Personlighetstester – bluff eller vetenskap?
Stockholms universitet
Personlighetstester har blivit ett vanligt förekommande inslag, både i privatlivet och i yrkeslivet. Men hur vetenskapliga är de här testerna egentligen? Och varför är vi så intresserade av vår personlighet? Studio Anekdot reder ut personlighetstesternas roll i vår samtid.
- Klimatforskare på plats i Glasgow. Så bidrog forskningen till mötet
Stockholms universitet
På vilket sätt bidrog Stockholms universitets forskning till klimatmötet COP26 i Glasgow? Flera av Stockholms universitets klimatforskare fanns på plats under klimatmötet. Hur var det att sitta med vid förhandlingarna? Vad tog forskarna med sig hem? Se fyra filmade intervjuer med Karin Bäckstrand, Alasdair Skelton, Suanne Segovia och Ayşem Mert. Karin Bäckstrand , professor i samhällsvetenskaplig miljöforskning och ledamot i Klimatpolitiska rådet, fanns på plats vid klimatmötet COP26 i Glasgow. Under COP26 deltog hon bland annat i lanseringen av ett nätverk för nationella klimatråd. Här finns en intervju från klimatmötet med Karin Bäckstrand. Läs mer om Karin Bäckstrands insatser under COP26 Läs mer om Karin Bäckstrands forskning Alasdair Skelton , professor vid Institutionen för geologiska vetenskaper och föreståndare för Bolincentret för klimatforskning, fanns på plats vid klimatmötet COP26 i Glasgow. Han forskar bland annat om kolets kretslopp i atmosfären och klimatförändringar ur ett geologiskt perspektiv. Här finns en intervju från klimatmötet med Alasdair Skelton. Läs mer om Alasdair Skeltons insatser under COP26 Läs mer om Alasdair Skeltons forskning Suanne Segovia , doktorand vid Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer, fanns på plats vid klimatmötet COP26 i Glasgow. Hon medverkande bland annat i klimatforskningsprojektet GlocalClim. Vid COP26 i Glasgow träffar hon bland annat företrädare för ursprungsfolk för att diskutera deras roll i klimatanpassningen. Här finns en intervju från klimatmötet med Suanne Segovia. Läs mer om Suanne Segovias forskning Läs mer om projektet Glocalizing Climate Governance: The role of Integrated Governance for a Just and Legitimate Adaptation to Climate Risks Ayşem Mert , docent i statsvetenskap, fanns på plats vid klimatmötet COP26 i Glasgow. I sin forskning vid Statsvetenskapliga institutionen leder hon ett forskningsprojekt om hur miljö- och klimatpolitiken kommer att utvecklas efter pandemin. Här finns en intervju från klimatmötet med Aysem Mert. Läs mer om Aysem Merts forskning Hitta Aysem Mert på Twitter
- Komplexa utmaningar kräver nya samarbetsmetoder
Stockholms universitet
FILM OM FORSKNING Kunskaper om hur en utmaning uppstod. Många olika typer av expertis. En gemensam målbild. Och en aktiv dialog. Det är de fyra viktiga principerna för ett lyckat resultat när något ska lösas med hjälp av forskning. Det slår en internationell forskargrupp fast i en vetenskaplig studie gjord vid Östersjöcentrum och Stockholm Resilience Centre. – Vi står inför enorma hållbarhetsutmaningar framöver. För att kunna tackla dem krävs det samarbete. Det krävs ett långsiktigt arbete med flera olika aktörer som jobbar tillsammans för att nå målen, säger Albert Norström, forskare vid Stockholm Resilience Centre. Möt Albert Norström och Marie Löf från Östersjöcentrum, i en film om forskningsprojektet "Principles for knowledge co-production in sustainability research".
- Ny forskning visar hur kroppens kraftverk byggs ihop
Stockholms universitet
Med hjälp av kryoelektronmikroskopi har forskare vid Stockholms universitet på detaljnivå kunnat visa hur mitokondrier, våra cellers kraftverk, byggs ihop av mitoribosomer. Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Science.
- Bildningspodden #139 | Humor
Stockholms universitet
Varför tycker vi vissa saker är roliga? Bildningspodden spårar humorns idé- och filosofihistoria.
- Ny studie förkastar idé om att du maximalt kan ha 150 kompisar
Stockholms universitet
Ungefär 150 meningsfulla sociala kontakter, fler än så klarar människan inte av. Det så kallade ”Dunbars tal”, en idé från antropologin om en maxgräns för människans sociala förmåga har länge betraktats som en sanning. En ny studie visar dock att Dunbars tal inte stämmer.
- Min forskning ska förbättra beslutsprocesser
Stockholms universitet
Christina Rudén är professor i regulatorisk ekotoxikologi och nybliven topprådgivare till EU-kommissionen i kemikaliefrågor. I hennes forskning har samverkan alltid varit en viktig del.
- Stockholms universitet värd för demokratimässa
Stockholms universitet
Är demokratins gränser demokratiska? Hur allmän är egentligen den allmänna rösträtten? Och är demokratin färdig som den ser ut nu? Som en del av firandet av 100-årsjubileumet av den allmänna och lika rösträtten arrangerar Stockholms universitet den 18 november en digital demokratimässa tillsammans med Örebro och Göteborgs universitet. Titta på demokratimässan ovan – Programmet är gjort för gymnasieskolan och handlar om demokratins möjligheter och utmaningar, men passar alla som vill lära sig mer om demokrati, säger statsvetaren och projektledaren Michele Micheletti. Materialet är digitalt och finns tillgängligt här från och med den 18 november. Bland annat innehåller det korta föreläsningar av demokratiforskare, faktablad och lektionsförslag för gymnasielärare. Följ Demokratimässan vid Stockholms universitet på Facebook Läs mer om programmet för Demokratimässan den 18 november Läs mer om Demokratimässan och hitta fler filmer, faktablad, lärarhandledning och mer material Regeringsuppdrag för att fira demokratin Demokratimässan ingår i ett regeringsuppdrag till Stockholms universitet för att stärka gymnasieelevers kunskaper om demokratins möjligheter och utmaningar. Demokratimässan arrangeras i samverkan med Kommittén Demokrati 100 år, MUCF och Delmos och finansieras av regeringen. Utbildningsmaterialet är framtaget i samarbete mellan Stockholms universitet, Göteborgs universitet och Örebro universitet. Här finns program för Demokratimässan vid Örebro universitet
- Forskning från Stockholms universitet bakom IPCC:s rapport
Stockholms universitet
Det finns en starkare koppling mellan klimatförändringar och extremväder än man tidigare kunnat påvisa. Utvecklingen går också snabbare än väntat och vi riskerar att nå 1,5 graders uppvärmning redan i början av 2030-talet. Det visar första delen av FN:s klimatrapport från IPCC, som bygger på forskning från bland annat Stockholms universitet.
- ”Min slutsats är redan nu att havet i centrala Arktis måste skyddas”
Stockholms universitet
Nyligen hemkommen från Arktis vet Pauline Snoeijs Leijonmalm nu hur mycket fisk det finns mellan Grönland och Nordpolen i centrala Arktis, ett område ingen utforskat förut. Som forskningsledare för sommarens expedition med isbrytaren Oden har hon varit isolerad från omvärlden tillsammans med besättning och kollegor i nästan tio veckor. Hon har fått med sig prover att analysera flera år framöver och sett öppet hav där det för ett fåtal år sedan var ett permanent istäcke.
- Receptet på framgång för unga i skolan
Stockholms universitet
FILM OM FORSKNING Odelat stöd från en vuxen, en lärare som ser dig och ett nätverk av likasinnade studiekamrater. Det är receptet på framgångsrika studier i grundskolan och gymnasiet, oavsett om du kommer från en akademisk eller en icke-akademisk bakgrund. – Det allra viktigaste är omsorgen hemifrån eller i det närmaste nätverket, att ha en förälder eller annan vuxen som vill elevens bästa. Men det är också superviktigt med stöd från lärare som ser eleven som en individ och kan väcka intresse för ämnet, säger Carina Carlhed Ydhag, docent i utbildningssociologi och lektor i pedagogik. Se filmen om forskningsprojektet ”I fotspåren på motståndskraftiga unga”. Här finns alla de 17 hållbarhetsfilmerna Hållbarhetsmål 4: God utbildning för alla Säkerställa en inkluderande och likvärdig utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla Läs mer om de globala målen Vad är det egentligen som avgör om barn som kommer från hem där båda föräldrarna är lågutbildade, ändå klarar sig bra i skolan? Hur ser framgångsfaktorerna ut? Det undersöker Ali Osman, docent i pedagogik, Carina Carlhed Ydhag, docent i utbildningssociologi och lektor i pedagogik, båda vid Stockholms universitet och Niclas Månsson professor i pedagogik vid Södertörns högskola. – Det vi vill veta är hur eleverna har lyckats med sina studier och vad det är som inspirerar till fortsatta studier. Vi vill även veta hur de använder sitt sociala nätverk som en resurs i sin utbildningsbana. Vilken roll spelar förväntningarna både från föräldrar och skola? – Det viktiga är hur ungdomarna uppfattar förväntningarna. Vi har sett motiv som revansch – man vill visa dem som haft låga förväntningar på dem, man kanske vill kompensera för den nedåtgående sociala mobilitet som man sett sina föräldrar göra sedan de kom till Sverige eller helt enkelt kunna belöna sig med en lyckosam framtid om man har upplevt svårigheter. Andra drivkrafter är att man ser en tydlig bild av sig själv i en profession i framtiden eller att man har ett starkt intresse inom ett område man brinner för. – Men det finns också en hel del rädsla, som fungerar som drivkraft. Man måste lyckas med att få högsta betyg i allt annars stängs grindarna. Läs mer om forskningsprojektet ”I fotspåren på motståndskraftiga unga” Läs mer om Ali Osmans forskning Läs mer om Carina Carlhed Ydhags forskning
- Ny kollega på klimatvandring
Stockholms universitet
I höstas började Karolina Larsson sitt nya jobb på Vetenskapens Hus. Efter doktorsexamen med forskning på nästintill osynliga små maskar, jobb som intendent och museipedagog på Evolutionsmuseet i Uppsala och sedan vidare till läraryrket, var det 2021 dags för något nytt.
- Vad vi lär oss av ett mästerverk ur universitetets konstsamling
Stockholms universitet
På Spökslottet hänger ett världsunikt verk, som trots att det ser oansenligt ut, ger oss värdefull konsthistorisk kunskap. Bland de många verken i universitetets konstsamling finns några som sticker ut lite extra. Ett av dem, en skiss till en aldrig fullbordad tavla från 1500-talets Florens, är ett världsunikt verk som ger konsthistoriker insikt i hur dåtidens konstnärer arbetade. Konstintendent Camilla Hjelm berättar. Vill du veta mer om konsten vid Stockholms universitet, eller kanske boka en visning? Läs mer här!