Sök
Letar du efter intern information?
Visar 34301-34320 av 49115 träffar
- ”Grundläggande rättsprinciper åsidosätts”
Kriminologiska institutionen
I en ny studie undersöker Emelí Lönnqvist hur den svenska häktnings- och restriktionslagstiftningen har utvecklats över tid, från rättegångsbalkens införande (1948) och häkteslagen (1958) till idag. ”Det vi ser idag är en utveckling som saknar motstycke historiskt, och är minst sagt anmärkningsvärd från ett rättssäkerhets- och människorättsperspektiv” säger hon. Det svenska systemet för häktning har kritiserats av internationella människorättsorganisationer i årtionden, på grund av den långa isoleringen som häktningen innebär. Trots det har få ändringar gjorts och Sverige har utpekats som det land som gjort minst i Norden.
- Tove Nyberg ny doktor vid Kriminologiska institutionen
Kriminologiska institutionen
Den 29 oktober försvarade Tove Nyberg sin avhandling Justice for children? vid Stockholms universitet och blev ny doktor vid Kriminologiska institutionen. Vi har ställt några frågor till Tove om avhandlingen, doktorandtiden och hennes framtida planer. Kan du berätta lite om vad din avhandling handlar om, och vad de viktigaste lärdomarna är? Den handlar om hur policy och rättsliga och andra aktörer i Colombia hanterar förövar-offer-överlappet med barn som har varit med i väpnade grupper. Den jämför och kritiskt analyserar internationell rätt och nationell lag på områden genom en socio-juridisk fallstudie. Den viktigaste lärdomen är att det finns många hinder ’på vägen’ för dessa barn att göra anspråk på sin offerstatus i lagens mening. Vilket skulle medföra olika typer av socio-ekonomiska bidrag och reparationer och psykosocialt stöd. Det vanligaste utfallet är istället att barn som har varit med i väpnade grupper kriminaliseras. Hur fick du idén till projektet? Jag gjorde praktiker på Folke Bernadotte Akademin i Stockholm och direkt efter det på UNODC:s högkvarter i Wien. Det var där jag först kom i kontakt med DDR-processer (Disarmament, Demobilization and Reintegration) i Colombia och frågan hur de skulle göra med barn. Jag kom sedan i kontakt med det internationella ramverket för ’Justice for children’ (straffrätt) och frågan om hur barn som har varit involverade med terroristgrupper skulle - eller snarare inte skulle - hanteras, alltså vilket regelverk som skulle appliceras. Jag märkte fort att det fanns en stor diskrepans mellan olika fält, fredsbyggande och straffrätt, och att det inte fanns så mycket forskning som adresserade problemet, orättvisan, eller bryggan mellan fälten. Hur gjorde du för att studera detta? Jag gjorde en kvalitativ, explorativ fältstudie med mycket tid till fältstudier med nio månader i Colombia. Vad har varit roligast under tiden som doktorand? Att få planera, leda och genomföra ett projekt under så lång tid och ha direkt kontroll över resultatet. Vad har varit jobbigast? Att bära så mycket av ansvaret själv var både kul men också bitvis jobbigt, men särskilt ensamheten kring genomförandet av fältstudierna var jobbigt. Alla andra moment hade jag ju handledarna här på institutionen som kunde ge input men när jag var i Colombia var jag helt själv och tog precis alla 1000 beslut själv. Vad gör du härnäst? Jag undervisar i kriminologi på distans och funderar på om jag ska söka postdok-projekt. Tove Nybergs avhandling Justice for children?: A socio-legal study on Colombia’s responses to children associated with armed violence hittar du här
- Maria Andersson Vogel deltar vid samtal på Internationella kvinnodagen
Kriminologiska institutionen
Internationella kvinnodagen uppmärksammas på olika sätt över hela världen. Maria Andersson Vogel, forskare vid Kriminologiska institutionen, deltar i ett samtal om unga kvinnor i samhällsvård och psykatri på ABF-huset den 8 mars. Maria Andersson Vogel, doktor i socialt arbete och forskare vid Kriminologiska institutionen, medverkar den 8 mars vid ett samtal på ABF-huset. Samtalet tar avstamp i frågan vad det är som skrämmer och provocerar hos unga kvinnor så att just de utsätts för mest tvångsåtgärder som bältesläggning och avskiljning när det är meningen att de ska få vård och omsorg av samhällets institutioner. Samtalet är arrangerat av tidskriften ”Socialpolitik”. Maria Andersson Vogels forskning har de senaste åren rört flickor som tvångsomhändertas och placeras i låst vård på särskilda ungdomshem. – Det här är ett forskningsfält som definitivt är relevant för internationella kvinnodagen. Det finns en rad köns- och klassbaserade mönster i hur denna grupp hanteras, starka normer baserade på hur femininitet ska iscensättas för att inte väcka omgivningens anstöt och oro. Bland annat därför att omhändertaganden av tjejer, historiskt och fortfarande, i hög utsträckning görs utifrån att de bedöms bryta mot moraliska normer, till skillnad från killar som oftare omhändertas på grund av att de bryter mot juridiska normer, säger hon.
- Brottslighet genom historien
Kriminologiska institutionen
Felipe Estrada tillsammans med Annika Sandén pratar om brottslingar genom historien i Bildningspodden Felipe Estrada, professor vid Kriminologiska instituionen, tillsammans med Annika Sandén, docent i historia, blir intervjuade i Bildningspodden. Lyssna till hela intervjun på Bildningspodden avsnitt Brottslingen
- Sandra Moss, ny doktorand vid Kriminologiska institutionen
Kriminologiska institutionen
Sandra Moss om sitt nya forskningsprojekt, en kvantitativ studie om företagsbrottslighet.
- Bruk och straff - ny ESO-rapport
Kriminologiska institutionen
I en ny ESO-rapport undersöker Albin Stenström, Felipe Estrada, och Henrik Tham om kriminaliseringen av narkotika i Sverige har uppnått sin målsättning. En av slutsatserna är att kriminaliseringen varit både ineffektiv och skadlig. För 35 år sedan blev eget bruk av narkotika kriminaliserat i Sverige - ändå har narkotikarelaterad problematik inte minskat. Varken utbud, konsumtion eller vårdbehovet har minskat menar Felipe Estrada, Henrik Tham och Albin Stenström från Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet. "All politik innebär en avvägning mellan förväntade vinster och kostnader. Den svenska kriminaliseringen av narkotikabruk framträder som kostsam, ineffektiv och skadlig", förklarar Albin Stenström för ESO, Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonom i. I ESO-rapporten " 2023:10 Bruk och straff – en ESO-rapport om kriminaliseringen av narkotikakonsumtion " undersöks om "kriminaliseringen av narkotika och efterföljande straffskärpningar uppnått målsättningen? Har narkotikarelaterade problem minskat som följd av den straffinriktade politiken?" I rapporten studeras en bred variation av faktorer och jämförelser görs med andra nordiska länder, det presenteras även en forskningsöversikt från länder som avkriminaliserat bruk av narkotika.
- Fängelseexpansion utan motstycke?
Kriminologiska institutionen
När de nya fängelserna väl är byggda kommer de politiska motiven att vara bortglömda och alla kommer att fråga sig varför de egentligen byggdes. Magnus Hörnqvist, professor i kriminologi, skriver om en fängelseexpansion utan motstycke i svensk historia i Tidskrift för Kriminalvård.
- Fängelse är inte lösningen på gängkriminaliteten
Kriminologiska institutionen
Regeringens och Socialdemokraternas nya kriminalpolitik bryter mot svensk rättstradition, är alarmistisk och skapar ohållbara situationer på anstalterna menar kriminologen Henrik Tham. Internationell forskning visar att mer fängelse inte påverkar brottsnivån, ändå är mer straff Tidöpartiernas enda lösning på problemet, det skriver professor emeritus Henrik Tham i Ordfront Magasin. I december 2023 kom Kriminalvårdens senaste beräkning för behovet av anstalts- och häktesplatser fram till 2033. Prognosen pekar på att 27 000 platser krävs och innebär att nuvarande antal platser måste trefaldigas. Då har redan fängelsepopulationen, dömda och häktade, ökat sedan mitten av 2010-talet. Sett till antalet intagna från denna tid, omkring 6 000, kan antalet fångar beräknas öka nära sex gånger.
- ”Extrema kostnader för kriminalvården”
Kriminologiska institutionen
Den politiska kapprustningen inom kriminalpolitiken kommer att leda till en mycket dramatisk ökning av antalet intagna på häkte och anstalt. Det skriver debattörer vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet i SvD. De nordiska länderna har i decennier utgjort en modell för en kriminalpolitik kännetecknad av låga fångtal och en human kriminalvård, inriktad på rehabilitering och arbetsträning i syfte att intagna ska kunna komma ”bättre ut”. I Sverige läggs nu denna politik om. Fler ska låsas in på längre tider och i trängre utrymmen. Den skärpta politiken kommer resultera i en dramatisk ökning av antalet intagna på anstalter och häkten. Kriminalvårdens senaste prognos är att Tidöavtalets kriminalpolitiska reformer kommer resultera i ett ökat platsbehov från dagens 9 000 till 27 000. Det finns givetvis en osäkerhet i den här typen av prognoser, men om dessa platser fylls betyder det en tredubbling av antalet intagna. Detta skulle i så fall innebära att Sveriges fångtal kommer att gå från att vara bland de lägre i Europa till att vara ett av de högsta. Enbart Erdogans Turkiet har i dagsläget ett högre fångtal. Läs hela artikeln hos SvD. Signerat Susanne Alm docent Olof Bäckman professor Felipe Estrada professor Anders Nilsson professor Samtliga verksamma vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet. Debattartikeln är även publicerad i Tidsskrift för KRIMINALVÅRD.
- Bedömningen av ungas sexuella beteende i LVU-mål
Kriminologiska institutionen
Tove Pettersson och Maria Andersson Vogel pekar på att det är få fall där pojkars sexuella beteende betonas i LVU-mål - men det betonas ofta som orsak till omhändertagandet av flickor. I samtliga LVU-mål gällande omhändertagande på eget beteende under två års tid, kunde Pettersson och Vogel se, i en tidigare studie, att det var betydligt vanligare bland flickor än bland pojkar att socialnämnd och förvaltningsrätt ansåg att deras sexuella risktagande var skäl för tvångsvård. I den här delstudien har Pettersson och Vogel tittat närmare på dessa domar och gjort en kvalitativ analys av vilka sexuella beteenden som anses problematiska och hur det skiljer sig åt mellan könen. - De centrala resultaten är de stora könsskillnaderna, där det dels är vanligare för flickor men att det också är olika beteenden man lyfter. Bland de (få) pojkar där sexuella beteenden alls lyfts är det nästan uteslutande situationer då pojkarna själva begått sexualbrott eller överträdelser gentemot andra, säger Andersson Vogel. När det kommer till flickorna är det istället ofta så att de omhändertas på grund av att de utsätts, eller att man är orolig för att de riskerar att utsättas, för sexuella övergrepp, menar hon. På så vis kan vi säga att flickors utsatthet ofta omformuleras till beteendeproblem, vilket blir en form av victim-blaming. - Just nu håller tittar vi på den grupp vars tvångsomhändertagande leder till en placering på låst institution för att få en fördjupad förståelse för vad det är som gör att vissa unga låses in. Framåt är det också av vikt att följa upp och se hur det går för tidigare tvångsomhändertagna unga, avslutar Andersson Vogel. Projektet är finansierat av Vetenskapsrådet . Läs forskningsartikeln i Feminist Criminology
- Professor i kriminologi ny hedersdoktor på SU
Kriminologiska institutionen
Nyskapande och aktuell, så beskrivs Katja Franko, samhällsfakultetens nya hedersdoktor. Katja Franko är professor i kriminologi vid Oslo universitet. Hennes arbeten rör frågor kring migration, gränskontroll, övervakning och internationellt polisarbete i en globaliserad värld. Forskningen är både empiriskt nyfiken och teoretiskt framstående. I sin forskning är hon banbrytande och blir alltmer relevant i ljuset av politiska förändringar i Norden. Franko är verksam vid Oslo universitet och har publicerat åtskilliga, inflytelserika böcker liksom artiklar i de främsta kriminologiska, vetenskapliga tidskrifterna. Katja Franko räds inte att ta sig an komplexa ämnen, vilket bidrar till en djupare förståelse av kriminologiska frågor. Hennes texter har influerat den kriminologiska forskningen vid Stockholms universitet, och hon har haft en påverkan på hela ämnet kriminologi. Hennes engagemang för att utforska och ifrågasätta samtida kriminologiska ämnesområden är även en inspiration för nästa generation av forskare. Professor Katja Frankos forskning är nyskapande och ständigt aktuell, vilket vi på institutionen tycker är inspirerande både för dagens akademiker och framtida forskare i kriminologi. - Hon bottnar i en kritisk kriminologisk ansats och bygger vidare på en tradition av samverkan mellan Oslo och Stockholms universitet, säger Anita Heber, professor vid Kriminologiska institutionen.
- Vilka är de unga på SiS?
Kriminologiska institutionen
Tove Pettersson, Kriminologiska institutionen, om tvångsomhändertagandet av unga i Skyddsvärnets podd "Idéburen välfärd" den 22 april 2024. Tove Pettersson berättar om sin forskning kring barn på slutna institutioner. Vi pratar om vilka dessa unga är, deras bakgrund, vad som händer under deras vistelse på SIS-hem och när de kommit ut. Tove berättar om vikten av att motivera unga till förändring och att skapa förtroendefulla relationer. Vi pratar om vad forskningen säger om hur återfall kan minskas och den svåra balansen mellan säkerhet och behandling på SIS-hem. Här kan du lyssna på poddavsnittet Ta del av Tove Petterssons forskning här. Om Tove Petterssons forskning Petterssons forskningsområden rör tvångsomhändertagna unga på särskilda ungdomshem, sluten ungdomsvård, genus och brott och diskriminering inom rättsväsendet samt poliser och ungdomar. Hennes senaste forskningsartikel, skriven tillsammans med Maria Andersson Vogel vid Kriminologiska institutionen, publicerad i Feminist Criminology, kan du läsa via länken nedan: Blurring the Lines Between Victimhood and Responsibilization? Sex as Behavioral Problems in Court Decisions on Compulsory Care of Young People
- Utlysning av stipendier: Ulla V. Bondesons stiftelse
Kriminologiska institutionen
För rättssociologisk och kriminologisk forskning i Norden. Ulla V. Bondesons stiftelse för rättsociologisk och kriminologisk forskning grundades av professor Ulla V Bondeson och dess huvudsyfte är att främja rättsociologisk och kriminologisk forskning i Norden, särskilt vid universiteten i Stockholm, Lund och Köpenhamn. Stiftelsen kommer år 2024 att dela ut upp till 400 000 SEK till ett eller flera stipendier för forskning. Ansökan ska skickas via e-post till kontakt@ullavbondesonfond.dk. En ansökan betraktas som inskickad när en bekräftelse på mottagning har mottagits till samma e-postadress som ansökan skickades från. Läs mer om kriterier och datum för ansökan på stiftelsens webbplats Stiftelsens styrelse består av kontorschef Anne-Julie Boesen Pedersen, Justitiedepartementet i Danmark, universitetslektor Lena Roxell, Stockholms universitet, och professor, lic. jur. Anette Storgaard, Aarhus universitet samt Ilisimatusarfik, Grönlands universitet.
- Rekordstort forskningsbidrag för nytt projekt
Kriminologiska institutionen
Forte beviljar rekordstort bidrag till forskning som ska främja socialtjänstens arbete. Fem forskare vid Kriminologiska institutionen,Julia Sandahl, Anna Kahlmeter, Felipe Estrada, Tove Pettersson och Maria A. Vogel, har i samarbete med kollegor från Institutionen för Socialt arbete erhållit ett stort programstöd på 24 miljoner kronor i Fortes utlysning. Forte beslutade 2024 att bevilja 195 miljoner kronor till projekt och forskning som på olika sätt ska stärka socialtjänstens arbete med ambitionen att stärka samarbetet mellan forskning och praktik. Projektet handlar om socialtjänstens brottsförebyggande arbete och leds av Julia Sandahl och Anna Kahlmeter under åren 2024-2029. Vi återkommer med mer information om allt som kommer ske inom ramen för forskningsprogrammet och projektet "Socialtjänstens arbete med brottsprevention - förutsättningar, arbetssätt och utfall". Här kan du läsa mer om den forskning som bedrivs vid Kriminologiska institutionen. Läs mer om Fortes utlysning och beviljade forskningsmedel till projekt här.
- Liza Zúñiga Collado är ny gästforskare
Kriminologiska institutionen
Doktorandforskaren Liza Zúñiga Collado, från Chiles universitet, är ny gästforskare på Kriminologiska institutionen. Zúñiga förklarar att hennes nuvarande forskningsintressen rör narrativ kriminologi inom fängelsesystem och livstid i fängelse. Hon har tidigare varit engagerad i forskningsprojekt om organiserad brottslighet och polisverksamhet.
- Är du man och målsägande vid någon form av våldsbrott?
Kriminologiska institutionen
Vill du delta i ett forskningsprojekt och berätta om din rättegång? Har du varit målsägande i ett brottmål som involverat våld i någon form? Vill du berätta om dina intryck av rättegången? Vi är två forskare på Stockholms universitets kriminologiska institution, som studerar vad män som utsatts för våld tycker och tänker kring sina rättegångar. Under slutet av 2023 intervjuar vi manliga målsäganden med fokus på deras erfarenheter av och reflektioner kring rättegången. Kontakta gärna oss om du är intresserad, så berättar vi mer! Du kan maila oss på : anita.heber@criminology.su.se och/eller tea.fredriksson@criminology.su.se Du kan även skicka ett sms till 070 267 84 29 . Ange då gärna om du vill ha information via sms eller om du vill bli uppringd. Projektet är finansierat av Brottsoffermyndigheten och godkänt av Etikprövningsmyndigheten.
- Ny forskningsrapport från Kriminologiska institutionen
Kriminologiska institutionen
Tove Pettersson och Maria Andersson Vogel har författat rapporten "Tvångsomhändertaganden av unga – betydelse av kön, härkomst och socioekonomisk bakgrund för bedömningar i LVU-mål". Tove Pettersson och Maria Andersson Vogel vid Kriminologiska institutionen har författat rapporten som är finansierad av Vetenskapsrådet. Studien undersöker tvångsomhändertaganden av unga och vilken betydelse dimensioner som genus, klass och härkomst har för dessa beslut, rapporten tittar även på utvecklingen över tid, skriver de i rapporten.
- Vädjan till rättsstatens dödgrävare
Kriminologiska institutionen
Janne Flyghed i Dagens Arena 2023-11-13. Gunnar Strömmer kommer gå till historien som den justitieminister som sedan andra världskriget gjort den största nedmonteringen av den svenska rättsstaten. Han övertrumfar med god marginal sina föregångare Thomas Bodström, Beatrice Ask och Morgan Johansson, skriver Janne Flyghed, professor emeritus. Den tidigare rättsstatsförsvararen Gunnar Strömmer har infört gravt integritetskränkande åtgärder mot personer som inte ens är misstänkta för brott. Mest flagrant är möjligheten till hemlig avlyssning av icke misstänkta personer. Det är minst sagt anmärkningsvärt att en juristutbildad minister river ner denna gräns för vad som är acceptabelt i en rättsstat. I synnerhet som det inte finns några belägg för att hemlig avlyssning av oskyldiga kommer ha någon avgörande betydelse för att minska den fruktansvärda våldsspiral vi nu bevittnar. Lägg därtill införandet av visitationszoner, en form av kollektiv bestraffning där kontrollen främst kommer drabba personer som är helt oskyldiga. Polisen har redan idag stora möjligheter att stoppa och kontrollera personer som de uppfattar som misstänkta eller på något sätt beter sig misstänkt. Marginalnyttan av visitationszoner för att hitta fler brottsmisstänkta blir minimal. Den negativa effekten kommer dock bli omfattande. För polisens förtroendeskapande arbete i de områden där zonerna inrättas blir det kontraproduktivt. Man frågar sig var tidigare rättsstatsförsvarare inom moderaterna och liberalerna tagit vägen Det är väl känt att denna typ av åtgärder resulterar i stigmatisering vilket i sin tur leder till ökat avstånd mellan de boende och polisen. Ambitionen att etablera förtroende och därmed förhoppningsvis öka benägenheten att få de boende att vittna smulas sönder. Förutom dessa möjligheter att avlyssna och visitera icke misstänkt personer, diskuteras fler åtgärder som inte hör hemma i en demokrati som aspirerar på att vara en rättsstat. Till dessa hör SD:s förslag om att kunna frihetsberöva personer utan konkret brottsmisstanke samt att kunna utvisa personer som inte misstänks för något som helst brottsligt. Straffmyndighetsåldern ska sänkas, troligen till 13 år. Det är barn i den åldersgruppen som Åkesson vill kunna dömas till livstids fängelse. Jag vet inte vad som är mest skrämmande, förslagen i sig eller regeringens pinsamma tystnad. Möjligen är detta det höga pris regeringstrion får betala för Tidöavtalets tysthetsklausul, i vilken de lovar att inte kritisera varandra. Hursomhelst gör tystnadskulturen SD återkommande till vinnare, för varje gång deras utspel bemöts med tystnad tar de ytterligare ett kliv ut i det rättsstatliga skymningslandskapet. SD driver framgångsrikt regeringen framför sig och lyckas på punkt efter punkt få den att administrera deras politik. Man frågar sig var tidigare rättsstatsförsvarare inom moderaterna och liberalerna tagit vägen. Bestörtningen hos gamla liberaler måste vara monumental inför Johan Perssons flathet. Tystnaden kan inte tolkas som annat än acceptans och därmed medskyldighet till den pågående urholkningen av våra grundläggande medborgerliga fri- och rättigheter. Inskränkningar som går snabbt att införa, men som tar betydligt längre tid att återupprätta. Läs hela debattartikeln på Dagens Arena. Här är ett urval av Janne Flygheds texter: ARBETAREN: Chat control skapar en rättsstat i fritt fall #44/2023 ARBETAREN: Civilt motstånd som alternativ till krig #31/2023 Tidsskrift för KRIMINALVÅRD : Är gängskjutningar terrorism? (2023-02-21) Fler artiklar och kommentarer skrivna av Janne Flyghed finns att hitta i Kriminologiska institutionens nyhetsarkiv.
- Tuffa tag och tillit
Kriminologiska institutionen
- "En rapport om utslussning, eftervård och återfall för dömda till sluten ungdomsvård (2023:9)", skriven av professor Tove Pettersson vid Kriminologiska institutionen till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi. Från ESO:s hemsida: Ungdomar mellan 15 och 17 år som begår så allvarliga brott att påföljden skulle varit fängelse om individen varit myndig straffas sedan 1999 i regel med sluten ungdomsvård. Verkställigheten sker vid något av Statens institutionsstyrelses (Sis) särskilda ungdomshem. Att vara frihetsberövad är i allmänhet negativt för de unga. För att minska individuella skador och risken för återfall, men även ytterligare brottsrelaterade kostnader för samhället, är det viktigt att det finns en väl fungerande utslussningsverksamhet och stöd för den unge efter avtjänat straff. I den här rapporten till ESO undersöker Tove Pettersson återfall, utslussningsverksamhet och eftervård bland dömda till sluten ungdomsvård 1999–2017. Andelen ungdomar som återfaller är hög och många har efter två år återfallit i brott som lett till en ny frihetsberövande dom. Samtidigt är en viktig slutsats att andelen som återfaller faktiskt minskar över tiden. En annan slutsats är att varken utslussning eller efterföljande stöd från socialtjänsten fungerar tillfredsställande. Rapporten visar på problem när hårdare tag riktas mot en mindre grupp dömda med hög risk för rymning och återfall eftersom det påverkar balansen mellan säkerhet och behandling i negativ riktning för alla intagna. Mer elektronisk övervakning (till exempel fotboja), större samverkan i utslussningsverksamheten mellan Sis och socialtjänsten och fler kompletta Sis-hem med låsbara och öppna avdelningar samt utslussningsavdelning, är några av de förbättrande åtgärder som föreslås i rapporten. Fakta. Återfall efter Sis-dom Varje år döms i genomsnitt cirka 70 ungdomar, mest pojkar, till sluten ungdomsvård på låsta Sis-hem. Ett år efter frigivning hade 40 procent av pojkarna och 21 procent av flickorna lagförts igen. Motsvarande siffror två år efter frigivning var 60 respektive 36 procent. Under perioden 1999–2017 har andelen unga som återfaller i brott minskat för samtliga brottstyper utom narkotikabrott. Flickor återfaller inte bara mer sällan än pojkar utan även i mindre allvarlig brottslighet. Den vanligaste brottstypen vid återfall är narkotikabrott för pojkar och våldsbrott för flickor. Tove Pettersson är professor i kriminologi vid Stockholms universitet. Hennes forskning handlar bland annat om ungdomar i låst institutionsvård, men även om tvångsvård av unga mer generellt. Hon har också forskat på frågor om genus och brott och polisens arbete riktat mot unga i socialt utsatta områden. På ESO:s webbplats kan du se profilseminariumet i sin helhet. Här kan du även få ta del av information om varför Tove Pettersson skrivit rapporten och om vad hon hoppas att den leder till. Pettersson presenterar även de viktigaste resultaten i videoformat. Här kan du läsa en sammanfattning av rapporten Här kan du läsa rapporten i sin helhet Här är ett urval av vad media publicerat kring rapporten: Dagens Nyheter: ”Så hindrar vi dömda unga från att återfalla i brott” (2023-09-18). OMNI: "Kriminolog: Krävs stora satsningar på utslussning" (2023-09-18). Ekot: "Kriminolog: Behöver satsa på återanpassning" (2023-09-19). Aftonbladet: "Inburade barn löser inte Kristerssons bekymmer" (2023-09-26) .
- Emeli Lönnqvist vinner pris för bästa forskningsartikel
Kriminologiska institutionen
Priset erkänner utmärkt forskning och akademiskt arbete som engagerar sig med aktuella frågor inom nordisk kriminologi. Prisoners of process: The development of remand prisoner rates in the Nordic countries publicerades förra året i the Nordic Journal of Criminology och har nu tilldelats pris för bästa artikel i NJC år 2023!