Sök
Letar du efter intern information?
Visar 34261-34280 av 49115 träffar
- Felipe Estrada medverkar i en öppen onlinekurs MOOC
Kriminologiska institutionen
Epedimer och folkhälsa - Felipe Estrada pratar om brottslighet under pandemin Institutionen Folkhälsovetenskap har en öppen onlinekurs s.k. MOOC. Felipe Estrada pratar om brottslighet under covid-19 pandemin, se förläsningen
- Vuxnas lärande
Institutionen för pedagogik och didaktik
Adult Education Seminar Seminarium Datum: torsdag 15 juni 2023 Tid: 09.30 – 12.00 Plats: Rum 1708, Frescativägen 54 Inom forskningsfältet studeras vuxnas lärande, olika villkor för lärande och även vuxnas deltagande i såväl utbildning som arbete och fritidsliv samt vad som påverkar karriärutveckling, övergångar i utbildning och arbetsliv. Seminariet har engelska som arbetsspråk och tar emot gästforskare från olika delar av världen. Det är också ett forum för att diskutera masterstudenters, doktoranders och seniora forskares texter. Adult Education Seminar organiseras normalt sista torsdagen i varje månad kl. 10-12. Seminariespråk: engelska Kontakt: Camilla Thunborg eller Malgosia Malec Rawinski .
- Medel till projekt om traffickingoffers hjälpsökande beteende
Kriminologiska institutionen
Polina Smiragina-Ingelström är en av tre forskare vid Kriminologiska institutionen som har tilldelats medel för forskningsprojekt från NSfK (Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi). Projektet undersöker hur traffickingoffer söker hjälp och hur hjälpen som erbjuds kan förbättras. Vi har ställt några frågor till Polina om det nya projektet. Vad är syftet med projektet? Syftet med studien är att undersöka hur antaganden om offer och genus påverkar hur offer för människohandel söker hjälp. Projektet är en fallstudie som undersöker hjälpsökande beteende hos manliga och kvinnliga offer för människohandel i Finland och Sverige. Målet är att kunna se vad som hjälper eller hindrar hjälpsökandebeteende hos offer för människohandel, och att hitta vad som saknas i den hjälp som erbjuds i de två länderna. Hur fick du idén till projektet? Det är svårt att identifiera offer för människohandel, och det försvårar tillgången till post-traffickingassistans (hjälp efter att ha utsatts för människohandel). När offer väl har identifierats kan tillgången till hjälp vara en svår process, fylld med personliga, samhälleliga och rättsliga hinder. Mitt doktorandprojekt fokuserade på problemet med att manliga offer för människohandel är så osynliga. Inom det projektet utvecklade jag en modell för post-traffickingassistans som visade att det var många faktorer som påverkade hur män sökte hjälp. Alla dessa faktorer var genusbestämda. Eftersom min avhandling fokuserade på manliga offer ville jag utveckla analysen för att få med både manliga och kvinnliga offer, och för att se hur sociala konstruktioner av brottsoffer och kön påverkar hur traffickingoffer söker hjälp. Vad planerar du att göra inom projektets ramar? Jag vill ta reda på hur idén om offer för människohandel är socialt konstruerad och vilka konsekvenser dessa konstruktioner ger när det gäller vård, hjälp och hjälpsökande beteende. Därför kommer jag intervjua både offer för människohandel och anti-trafficking aktörer samt göra deltagande observationer på olika platser. Särskilt i de organisationer i Sverige och Finland där personer kan söka hjälp efter att ha utsatts för människohandel, så som internationella, statliga och icke-statliga organisationer mot människohandel. Jag hoppas att projektet ska bidra till både vetenskapen och policy samt överbrygga gapet mellan forskning och beslutsfattande. Polina Smiragina-Ingelströms projekt "Hjälpsökande beteende hos offer för människohandel: en fallstudie av Finland och Sverige" pågår under perioden april 2021 - mars 2022.
- CKVO Konferens: Jämlik hälsa i en osäker värld - Stockholms universitet 11-12 maj 2023
Institutionen för pedagogik och didaktik
Hälsa, vård och omsorg är områden som berör bland det mest grundläggande i tillvaron. Hur vård och omsorg fördelas, görs tillgängligt och erfars är brännande frågor i stort behov av uppmärksamhet och belysning. Inkludering, exkludering, demokrati och likvärdighet i relation till hälsa, vård och omsorg är därför i fokus för konferensen 2023. Konferens Startdatum: torsdag 11 maj 2023 Tid: 11.30 Slutdatum: fredag 12 maj 2023 Tid: 12.30 Plats: Naturhistoriska Riksmuseet och IPD - Frescativägen 54
- Leder hårdare straff verkligen till mindre kriminalitet?
Kriminologiska institutionen
Felipe Estrada tillsammans med Alva Stråge pratar om hårdare straff Felipe Estrada, professor vid Kriminologiska isntitutionen, tillsammans med Alva Stråge, Dr i teoretisk filosofi Göteborgs universitet blir intervjuade i Studio Ankedot Lyssan till hela samtalet på Studio Anekdot, avsnitt Varför hårdare straff
- Forskningsmedel till Anita Heber och Tea Fredriksson
Kriminologiska institutionen
Projektet "Män som offer? Tre perspektiv på brottsofferskap under rättegångar" har tilldelats forskningsmedel från Brottsoffermyndigheten. Broffsofferfonden delar i vår ut nio miljoner kronor till projekt om brottsofferfrågor. Däribland tilldelas Anita Heber och Tea Fredriksson vid Kriminologiska institutionen medel för sitt projekt "Män som offer? Tre perspektiv på brottsofferskap under rättegångar". Såhär sammanfattar Anita och Tea projektet: Än idag förknippas ofta offerskap stereotypt med kvinnor, barn och äldre. När män utsätts för brott, och särskilt våldsbrott, kan det vara svårare för både männen och omgivningen att se dem som brottsoffer. Under en rättegång är det däremot centralt för en målsägande att framstå som ett offer för att förövaren ska bli dömd. Hur balanserar männen mellan att vara starka och självständiga å ena sidan, men trovärdiga som målsäganden å andra sidan? Att presentera sig själv som brottsoffer kan göras på många olika sätt och påverkas av en mängd föreställningar och bakgrundsfaktorer. Några av dessa analyseras i denna studie. När det gäller män som är offer för våldsbrott vet vi fortfarande ganska lite om hur nämndemän uppfattar dem under en rättegång. Hur bedömer nämndemännen manliga våldsbrottsoffers trovärdighet och tillförlitlighet? Rättegången är en speciell arena som har jämförts med en teaterföreställning: roller som offer och gärningsperson är kopplade till specifika förväntningar och föreställningar. Själva dramat äger rum på en viss scen en avgränsad tid, och agerandet bestäms av ett manus för hur de inblandade bör agera. Utifrån observationer av ett 20-tal rättegångar, och intervjuer med både nämndemän och målsäganden, analyserar den här studien spänningsfältet mellan maskulinitet och offerskap vid rättegångar. Genom studiens unika kombination av observationer och intervjuer undersöker vi dels rättegångens skådespel, och dels hur männen själva och nämndemännen upplever och uppfattar offerskap. Projektet bidrar med ny kunskap om män som offer och lyfter fram särskilda problem gällande mäns brottsofferskap under rättegångar. Vidare framhäver och ifrågasätter studien stereotypa föreställningar som dessa offer kan möta under rättegångar, och hur det påverkar nämndemännens uppfattningar om målsäganden. Projektet kan även bidra till mer rättssäkerhet under rättegångar och till att brottsoffer bemöts bättre. Läs mer på Brottoffermyndigheten
- Forskning kring invandring och brott
Kriminologiska institutionen
Idag släpper Brå en ny rapport om misstänkta för brott bland personer med inrikes respektive utrikes bakgrund. Här har vi samlat forskning från institutionen kring ämnet. Den ojämlika brottsligheten: Lagföringsutvecklingen i demografiska och socioekonomiska grupper 1973-2017 (Olof Bäckman, Felipe Estrada, Anders Nilsson och Fredrik Sivertsson, 2020) I denna rapport från Kriminologiska institutionen studeras lagföringsutvecklingen från 1970-talets mitt fram till år 2017. Genom att länka data från över 15 miljoner individer till lagföringsregistret har det för första gången i Sverige blivit möjligt att studera den långsiktiga brottsutvecklingen för olika grupper i samhället. Att studera utvecklingen efter kön, ålder, födelsekohort, utländsk och socioekonomisk bakgrund är också unikt i internationellt hänseende. Criminal convictions and immigrant background 1973–2017 in Sweden – have differences increased or declined? (Olof Bäckman, Felipe Estrada, Anders Nilsson och Fredrik Sivertsson, 2020) On criminal convictions and immigrant background: Criminal convictions and immigrant background – have differences increased or declined? (Felipe Estrada, 2021) Foreign background and criminal offending among young males in Stockholm (Amber Beckley, 2015) Immigration and crime in Sweden (kapitel i boken The Routledge Handbook on Crime and International Migration) (Amber Beckley, Johan Kardell, Jerzy Sarnecki, 2014) Crime as a Price of Inequality? The Gap in Registered Crime between Childhood Immigrants, Children of Immigrants and Children of Native Swedes (Martin Hällsten, Ryszard Szulkin, Jerzy Sarnecki, 2013) Utländsk bakgrund och registrerad brottslighet – överrepresentationen i den svenska kriminalstatistiken (Johan Kardell, 2011) I rapporten har Brå studerat skillnader i misstänkt brottslighet mellan personer som är 15 år eller äldre med inrikes respektive utrikes bakgrund. Studien är i huvudsak en beskrivande kartläggning. Här finner du Brå:s studie Misstänkta för brott bland personer med inrikes respektive utrikes bakgrund
- Ska väljarna ha mer att säga till om straff?
Kriminologiska institutionen
Debatt mellan Henrik Tham och Johan Forsell Moderaternas rättspolitiska talesperson Moderaternas rättspolitiska talesperson Johan Forsell argumenterar för att straffen för grova brott i större utsträckning måste spegla väljarnas uppfattningar om rätt och fel. Lyssna till debatten mellan Henrik Tham och Johan Forsell i Studio Ett här
- Hur ser Polismyndighetens arbete med etnisk profilering ut på strategisk nivå?
Kriminologiska institutionen
Polismyndigheten och Brå har enats om att Brå ska genomföra en utvärdering av hur Polismyndigheten arbetar med och hanterar frågan om etnisk profilering i polisverksamheten. Använder sig Polisen av etnisk profilering och är den i så fall diskriminerande? Brå ska undersöka saken på uppdrag av Polismyndigheten. Artikeln i Polistidningen lyfter Tove Petterssons och Leandro Schclarek Mulinari arbeten.
- Studie om användning och utsatthet för våld bland unga män i Stockholm
Kriminologiska institutionen
Trots att brottsligheten har minskat överlag har Sverige ett ökande problem med skjutvapenrelaterat våld bland unga män, särskilt i storstadsregionerna. En ny studie vid Kriminologiska institutionen ska undersöka våldstrender bland unga män i Stockholm. Studien utförs av Fredrik Sivertsson vid Kriminologiska institutionen. Studien undersöker utvecklingen av icke-dödligt våld bland unga män i åldrarna 15-18 år boende i Stockholm under perioden 2002-2020. Bakgrunden till studien är att samtidigt som brottsligheten generellt har minskat har skjutvapenrelaterat våld blivit ett allt större problem. Brottsligheten bland unga män har överlag minskat sedan 1990-talet i flera västländer, även i Sverige. I Stockholm har denna trend varit synlig sedan början av 2000-talet och allt färre unga män uppger att de har begått brott. Samtidigt har Sverige ett ökande problem med skjutvapenrelaterat våld bland unga män, särskilt i storstadsregionerna. Det kan vara ett tecken på att Sverige har fått en allt mer polariserad fördelning av våldsbrott och att våldsbrotten har koncentrerats till en allt mindre grupp av befolkningen. Det finns en del som tyder på detta. Andelen unga män som lagförs har minskat över tid, men i den grupp som faktiskt lagförs är mängden våldsbrott och återfall nästan oförändrad. Samtidigt vet vi inte om denna utveckling beror på förändrade beteendemönster hos de som lagförs eller om det beror på förändrade prioriteringar eller rutiner hos polisen. Det är till exempel möjligt att en större prioritering från rättsväsendet mot tidigare kända förövare skulle kunna leda till en ökad upptäcktsrisk, och då även återfallsrisk, utan att deras brottslighet har förändrats i nämnvärd utsträckning. För att undersöka detta använder studien både register- och självrapportdata. Den självrapporterade datan hämtas från den så kallade Stockholmsenkäten som vartannat år ges till alla skolelever i 9:an och årskurs två i gymnasiet. Registerdatan hämtas från Statistiska Central Byrån, Brottsförebyggande rådet och Socialstyrelsen.
- Jerzy Sarnecki – om brottslighet, dyslexi och det judiska arvet
Kriminologiska institutionen
En av Sveriges mest kända kriminologer väcker debatt, trots att han avskyr konflikter. Föräldrarna överlevde förintelsen och sa till honom att akta sig för faror. Så varför strider Jerzy Sarnecki? I Sveriges Radios Söndagsintervjun möter du personen bakom offentlighetens mask i journalistikens mest grundläggande form – intervjun. Lyssna till intervjun med Jerzy Sarnecki
- Sverigedemokraternas kriminalpolitiska budskap
Kriminologiska institutionen
I en ny studie vid Kriminologiska institutionen ska Klara Hermansson undersöka vilka tolkningar och känslor som Sverigedemokraternas kriminalpolitiska budskap uppmuntrar och ger upphov till. Vi har ställt några frågor till Klara om det nya projektet. Vad är syftet med projektet? Projektet syftar till att undersöka vilka känslor som uppmuntras och bekräftas genom den kriminalpolitiska debatten och jag undersöker detta genom att specifikt undersöka Sverigedemokraternas kriminalpolitiska budskap och hur dessa tolkas av budskapens mottagare, alltså av allmänheten. Jag kommer att fokusera på gruppen unga, de som kanske röstar för första gången i årets riksdagsval. Bilden av gruppen unga, eller av ”dagens generations unga”, har visat sig vara helt central för att förklara människors attityder till straff. Människor som vill ha hårdare straff är samtidigt ofta oroade över ”dagens ungdom”, har internationella studier visat. Jag vill i stället ge röst åt olika grupper unga och höra hur de tänker och känner inför frågor om brott och straff. Hur fick du idén till projektet? I min avhandling undersökte jag hur politiska partier genom sina valkampanjer uppmuntrade vissa känslor hos allmänheten när de debatterade kriminalpolitiska frågor. Jag fortsätter nu på detta spår men fokuserar på ett parti, Sverigedemokraterna. På samma sätt som de politiska partierna uppmuntrar och bekräftar en rad olika känslor, tror jag även att allmänheten tolkar och påverkas på olika sätt av de kriminalpolitiska budskapen. Denna variation är jag intresserad av. Ibland pratar man om känslor på ett lite nedlåtande sätt och många har nog bilden av att känslor på något sätt står i kontrast till förnuftet. Däremot har mycket forskning ifrågasatt detta motsatsförhållande och min utgångspunkt är att attityder och känslor är tätt sammanvävda med varandra och att känslor i princip alltid är närvarande, även om de inte alltid är så dramatiska eller påtagliga. Vad planerar du att göra inom projektets ramar? Projektet består av två delar kan man säga. Tanken är att undersöka Sverigedemokraternas emotionella tilltal både ”uppifrån”, alltså med utgångspunkt i avsändaren som i det här fallet är partiet, och ”underifrån” där mottagarna av budskapen är i fokus. Studien kommer att kombinera en analys av Sverigedemokraternas valkampanjer med intervjuer med grupper ur allmänheten för att på så sätt belysa vilka tolkningar och känslor som Sverigedemokraternas kriminalpolitiska budskap uppmuntrar och ger upphov till. Projektet ”Sverigedemokraternas emotionella tilltal” pågår under 2022-2023 och finansieras av Ahlström och Terserus stiftelse.
- The Social Perspective and the BDMA's Entry into the Non-Medical Stronghold
Kriminologiska institutionen
in Sweden and Other Nordic Countries Katarina Winter har tillsammans med Lena Eriksson och Jessica Storbjörk författare till ett kapitel i Evaluating the Brain Disease Model of Addiction läs hela texten (på engelska)
- Collective, unruly, and becoming
Kriminologiska institutionen
Collective, unruly, and becoming Bodies in and through TTC communication Katarina Winter tillsammans med Kristina Stenström har publicerat sin artikel i MedieKultur: Journal of media and communication research läs artikeln på engelska
- Den privatiserade säkerheten
Kriminologiska institutionen
När politikerna både ska spara pengar och uppfylla löften om ökad säkerhet och tuffare tag, då är det de privata bolagen de vänder sig till. Polis, rättssystem och offentliga torg är på väg att bli privat egendom, skriver Janne Flyghed, professor emeritus i kriminologi, i en essä. Texten publicerades ursprungligen i ORDFRONT MAGASIN 4.2022.
- Makt och terror i lagens namn
Kriminologiska institutionen
Turkiets president Erdogan kräver att svenska regeringen lämnar ut ”terrorister” – annars blir det inget NATO-medlemskap. Men hur ser lagstiftningen mot ”terrorism” ut? Och vad har vi lärt oss av dess tillämpning? Janne Flyghed, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, analyserar den svenska terrorlagstiftningen. Texten publicerades ursprungligen i Arbetaren, Radar #55/2022.
- Forskning om polisiärt våld vinner årets Stockholmspris
Kriminologiska institutionen
Stockholmspriset i kriminologi år 2023 går till Beatriz Magaloni för hennes forskning om mänskliga rättigheter, våld och fattigdom samt polisens brutalitet. – Hon forskar om metoder som minskar våldets omfattning, både våld som utövas av kriminella och av polisen. Hon granskar också de politiska mekanismer som leder till att polisen anser sig ha mandat att till exempel tortera folk för att framtvinga bekännelser eller för att skjuta folk, säger Jerzy Sarnecki, professor emeritus i kriminologi vid Stockholms universitet, en av prisets grundare samt ordförande i prisjuryn.
- Prisad avhandling i kriminologi
Kriminologiska institutionen
Julia Sandahl disputerade vid Kriminologiska institutionen 2021 med sin avhandling Juvenile Crime in Context. The Significance of School Affiliation. Avhandlingen har nu tilldelats Högskoleföreningens pris till framstående avhandlingar. Vi har ställt några frågor till Julia om priset, avhandlingen och livet efter disputationen. Grattis, hur känns det? Tack, det är lite av en chock men jag är också väldigt glad och stolt såklart. Som för många andra var min forskarutbildning en lång process som innehöll en hel del motgångar så det är väldigt kul att bli lite belönad för hårt arbete så här i efterhand. Jag känner mig också väldigt tacksam för allt vetenskaplig och emotionellt stöd jag fått av alla smarta och snälla kollegor och från mina handledare - utan er ingen avhandling! Kan du berätta lite vad din avhandling handlar om? Förenklat handlar avhandlingen om betydelsen av ungas skoltillhörighet i relation till delaktighet i allvarligare former av självrapporterade brott i Stockholm. En viktig utgångspunkt har varit behovet att komplettera det individorienterade perspektivet på relationen mellan skola och brott utifrån en mer socio-strukturell ansats med fokus på brott som ett kontextuellt fenomen. Mer konkret har jag kombinerat kontextuella kriminologiska teorier - som betonar den klassiska idén att individuella handlingar styrs av den strukturella och sociala kontexten - med flernivåanalys som vetenskaplig metod. Några övergripande frågor som har väglett mina delstudier studier är 1) om det finns systematisk variation i självrapporterade allvarliga brott mellan skolor i Stockholm samt 2) hur mycket av denna variation som i så fall kan förklaras av a) den sociodemografiska elevprofilen i skolorna och b) några aspekter relaterade till den sociala skolkontexten. Jag har också undersökt om några, sedan tidigare etablerade samband på individnivån som till exempel det mellan skolmisslyckanden och brott, varierar i styrka beroende på typ av skola. Vad har du sysslat med sedan disputationen? Jag jobbar sedan disputationen som utredare med ansvar för FoU-frågor på avdelningen för stadsövergripenade sociala frågor vid Socialförvaltningen i Stockholms stad. Men det har varit svårt att helt hålla sig borta från kriminologiska institutionen. Bland annat har jag skrivit ett kapitel om skolan i den 5:e reviderade upplagan av Estrada, Flyghed & Nilsson (red.) Den svenska ungdomsbrottsligheten som ska ges ut av Studentlitteratur i slutet av sommaren. Här kan du läsa Högskoleföreningens motivering Här hittar du Julia Sandahls avhandling Juvenile Crime in Context. The Significance of School Affiliation
- Sven Granath: Skjutningar har blivit ett ungdomsfenomen
Kriminologiska institutionen
Skjutningar med dödlig utgång som en del av uppgörelser inom den kriminella världen har blivit en del av vardagen. Skyttarna är ofta unga personer som riskerar att fortsätta en lång kriminell karriär, motivet är ofta strategiskt. Enligt kriminologen Sven Granath är orsaken till ökningen en kombination av många faktorer, bland annat fler vapen, lättillgänglig kommunikationsteknik och ökade klassklyftor.
- Behandling, återfall och förändringar inom Kriminalvården
Kriminologiska institutionen
I valrörelsen 2022 har mycket fokus legat kring brott och straff, men inte så mycket kring vad som händer bakom murarna. Nu sitter drygt 5 500 personer på anstalt. En ökning med cirka tusen personer på tre år. Vad innebär det för behandlingar som kan minska återfallsrisken för brott? I valrörelsen 2022 har mycket fokus legat kring brott och straff, men inte så mycket kring vad som händer bakom murarna. Nu sitter drygt 5 500 personer på anstalt. En ökning med cirka tusen personer på tre år. Vad innebär det för behandlingar som kan minska återfallsrisken för brott? Lena Roxell intervjuas Lyssna på Vetenskapsradion Hälsa i P1