Sök
Letar du efter intern information?
Visar 34321-34340 av 49114 träffar
- 2021 och 2022 års vinnare av Stockholmspriset i kriminologi
Kriminologiska institutionen
• - Forskning om mekanismerna bakom våldet i socialt, ekonomiskt och etniskt segregerade områden belönas 2021 • - Forskning om adekvat behandling under och efter fängelsetiden, för att minska risken för återfall i brott, belönas 2022 The Stockholm Prize in Criminology är världens största och mest prestigefyllda pris inom området kriminologi. Priset har delats ut sedan 2006 och går till den, eller dem, som gjort framstående prestationer inom kriminologisk forskning eller som praktiskt tillämpat sådan för att minska brottsligheten och främja de mänskliga rättigheterna. Prissumman är årligen en miljon kronor. För 2021 tilldelas utmärkelsen Elijah Anderson (USA) för hans observationer och analyser av mekanismer bakom våldet i socialt, ekonomiskt och etniskt segregerade områden som starkt bidragit till vår förståelse för hur olika typer av sociala interaktioner bland unga människor, leder till våld. 2022 års pristagare är Francis Cullen och Peggy Giordano (USA) vars forskning visar på betydelsen av adekvat behandling under och efter fängelsetiden för att minska risken för återfall i brott. Deras forskning har även bidragit starkt till utveckling av kriminologisk teoribildning. (2021) Elijah Andersons forskning handlar om några av vår tids mest angelägna frågeställningar; etnicitet, klass och individens villkor i urbana miljöer. Hans forskning kan hjälpa oss att förstå hur våldet uppstår i segregerade urbana miljöer där fördomar och blockerade möjligheter gör att status och heder kan bli viktigare än livet i sig, både det egna och andras. Utan sådana insikter är det svårt att utforma adekvata åtgärder mot kriminellt gängvåld, såväl i USA som i svenska städer. Andersons första bok, "A Place on the Corner", är en studie av unga svarta mäns sociala relationer i ett storstadsghetto. Hans andra böcker; ”Streetwise”, som handlar om etniska- och klassrelationer i en gentrifierad stadsdel i Philadelphia och ”Code of the Street”, som undersöker våldets natur i innerstaden. Hans senaste bok, "The Cosmopolitan Canopy”, är en studie av det offentliga rummet som beskriver hur olika människor möts i stadsmiljöer och kommer överens eller inte. Sådana urbana platser kan nu observeras inte bara i USA, utan i städer runt om i världen, inte minst i Sverige. (2022) Francis Cullen och Peggy Giordano har var för sig bedrivit omfattande kriminologisk forskning som rör både orsaker till brott och samhällets åtgärder för att bekämpa och förebygga brott. Bland annat har de studerat faktorer som leder till att lagöverträdare inte återfaller i brott. Cullen har bl.a. visat att att fängelse i sig inte minskar brottsligheten men att rätt sorts behandling under och efter fängelsestraffet kan göra stor skillnad. Cullens forskning på detta område var synnerligen viktig under den s.k. ”nothing works tiden” då både forskare och politiker trodde att återfall i brott inte kunde förebyggas. Cullen och andra forskare visade med hjälp av noggranna genomgångar av forskning att det vist finns möjligheter att förebygga återfall både inom fängelserna och efter frigivning. Även Peggy Giordano har intresserat sig för förutsättningarna för att en individ ska upphöra med sitt brottsliga beteende. Hon har bl.a. funnit att förutsättning för en lyckad rehabilitering är att individen genomgår en ”kognitiv förvandling” alltså på djupet ändrar sin syn på sig själv och sin omvärld. Behandling av brottsaktiva individer måste alltså sträva efter att åstadkomma en sådan förvandling. Under sin låga forskningskarriär har Giordano med hjälp av blandad, kvantitativ och kvalitativ metodik undersökt livsloppen hos en större grupp av grovt kriminella individer och studerat de processer som leder till att de förr eller senare upphör med sin brottslighet. I en tid när kraven på höjda straff ökar visar de två pristagarnas forskning att de är viktigt att inte tappa frågan om straffets innehåll ur sikte. Om pristagarna Elijah Anderson är professor i sociologi och afroamerikanska studier vid Yale University, där han undervisar och leder Urban Ethnography Project. Född 1943 i Missouri, fick Anderson sin B.A. från Indiana University Bloomington, sin M.A. från University of Chicago och sin doktorsexamen från Northwestern University. Francis T. Cullen är professor emeritus vid University of Cincinnati's School of Criminal Justice. Född i Boston 1951 fick han sin B.A. från Bridgewater State College, och hans M.A. och Ph.D. i sociologi från Columbia University. Han har undervisat vid University of Cincinnati sedan 1982. Han har varit ordförande för både Academy of Criminal Justice Sciences och American Society of Criminology. Han fick ASC: s Sutherland Award 2010 och har varit redaktör för både Justice Quarterly och Journal of Crime and Justice. Peggy C. Giordano är professor emeritus i sociologi vid Bowling Green State University, där hon har undervisat sedan 1974. Hon har alla sina examen i sociologi: BA från University of Missouri, M.A. och Ph.D. från University of Minnesota. Hennes forskning har varit inriktad på problembeteenden hos ungdomar och unga vuxna, särskilt ungdomsbrottslighet och våld i nära relationer. Om ”The Stockholm Prize in Criminology” The Stockholm Prize in Criminology är ett internationellt pris som instiftats av den svenska regeringen och Torsten Söderbergs Stiftelse. Priset delas ut för framstående prestationer inom kriminologisk forskning eller för den praktiska tillämpningen av forskningsresultat för att minska brottsligheten och främja de mänskliga rättigheterna. Prisets syfte är att främja ökad kunskap gällande brottsorsaker på individuell och strukturell nivå, en mer effektiv och human politik gällande behandlingen av brottslingar, ökad kunskap om alternativa brottsförebyggande åtgärder både inom rättsväsendet och det civila samhället, praxis för hjälp till brottsoffer samt till förbättrade metoder för att på ett globalt plan minska myndighetsmissbruk inom rättsväsendet. Priset delades ut första gången i Stadshuset i juni 2006 med Jerry Lees Stiftelse som ursprunglig bidragsgivare. Prisceremonin hålls årligen i juni och sammanfaller med Stockholm Criminology Symposium som arrangeras av Brottsförebyggande rådet. Prissumman är 1.000.000 kronor. På grund av pandemin meddelades ingen vinnare för 2021 förrän nu, ett år senare än normalt. Prisvinnarna för 2021 och 2022 kommer att ta emot sina utmärkelser vid prisceremonin i stadshuset i juni 2022. För ytterligare information om priset, årets och tidigare års pristagare: www.su.se/kriminologipriset alt. www.criminologysymposium.com För ytterligare information, eller intervjuförfrågningar, vänligen kontakta: Max Lagerbäck, mobil 0722-51 55 50 alt. maxtcb@gmail.com
- Ny forskning vid Kriminologiska institutionen
Kriminologiska institutionen
Sverige är det enda nordiska land som har ett större antal häktningar än utdömda fängelsestraff. Emeli Lönnqvist vid Kriminologiska institutionen har studerat häktespopulationernas utveckling över tid i Sverige, Danmark, Norge och Finland. I studien analyserar Emeli Lönnqvist hur häktespopulationerna i Sverige, Danmark, Norge och Finland har utvecklats över tid. De längsta tidsserierna sträcker sig mellan 1965 till 2020, och de kortaste från 1982 till 2020. Inom ramen för projektet undersöker hon även hur förhållandet mellan antalet häktningar och fängelsestraff sett ut över tid, samt huruvida skillnader mellan ländernas utvecklingar kan förstås utifrån skillnader i häktningslagstiftning. - Ett fynd i studien som är som är särskilt intressant för oss i Sverige är att vi, sett från ett nordiskt perspektiv, häktar jämförelsevis många. Vad dessa jämförelsevis höga häktningsnivåer beror på kräver dock analys av mer detaljerad statistik, bland annat om vilka som häktas och varför, säger Emeli Lönnqvist i relation till studieresultatet. "De nordiska häktningspopulationerna har haft relativt likartade utvecklingar från 1990-talet och framåt, där populationerna har vuxit över tid. Denna tillväxt är framför allt ett resultat av längre häktningstider, snarare än ett ökat antal häktade. Proportionen av häktade i de totala fångpopulationerna har dessutom blivit större, vilket innebär att växande andel av de nordiska fångpopulationerna består av personer som inte är dömda", förklarar Lönnqvist. Artikeln är den första i Lönnqvists avhandlingsprojekt, som på olika sätt angriper den svenska häktesinstitutionen. I nästkommande artikel kommer Emeli Lönnqvist att titta närmare på häktades rättigheter samt hur hanteringen av häktade, som under många år fått stark kritik från Europarådet och FN:s tortyrkommittéer, har förhandlats och legitimerats i den svenska kontexten. "Jämförelser ger oss perspektiv, genom att få en bild av hur det ser ut i andra länder så kan vi se våra egna praktiker i ett nytt ljus." - Komparativa och explorativa studier, som svarar på hur saker och ting ser ut är även ett viktigt första steg för att ta reda på varför det ser ut som det gör. Det öppnar även upp för vidare forskning kring vilka praktiker som funkar bra och mindre bra, vilket är centralt för utformningen av ett ändamålsenligt och effektivt rättsväsende, menar Lönnqvist. Här kan du läsa hela artikeln: "Prisoners of process: The development of remand prisoner rates in the Nordic countries".
- Ivan – så heter pojken som vi fortfarande kan rädda från gängvåldet
Kriminologiska institutionen
Christoffer Carlsson, författare och docent i kriminologi vid institutionen skriver om känslan kring den senaste våldsvågen i Sverige i ARBETET. Jag får börja med dopet. Allting behöver en utblickspunkt, så då väljer jag den. Det var förra sommaren, det var sol över Halland och min väns barndomshem. Hon bor i Stockholm, man tar röd linje mot Norsborg, men vi hade alla samlats därnere i grönskan för att tillsammans ge pojken hans namn. Jag tänker att jag inte ska skriva ut det men sedan tänker jag: jo, det ska jag, för i namnet finns människan. Ivan. Och jag stod där och såg på allt fint och minns att jag tänkte: Ivan går fortfarande att rädda. Det är vår och höst 2023. Jag gör intervjuer med unga dömda till sluten ungdomsvård. Brotten är de man läser om: mord, försök till mord, allmänfarlig ödeläggelse, grovt vapenbrott. Jag reser till Sveriges inland, besöker institutioner, träffar personalen, de ger mig en larmtelefon. ”Sätt den i byxorna, bara, med det här klippet här, så, och om det händer något så tryck snabbt två gånger, då går larmet. Någon står precis utanför hela tiden, det kommer ta tre sekunder så är vi inne.” Jag leds genom låsta dörrar. Det har skett flera fritagningar här, några lyckade. ”Tre ungdomar på avdelningen har sagt ja till att bli intervjuade, vänta här, så hämtar jag den första, hur lång tid har det? Han har slöjd vid 14:15, den vill han gärna inte missa.” En rappare sköts till döds vid en fotbollsplan i går. Det var vid sjutiden. Barnen hade fotbollsträning. Jag undrar om min son vet. Han är snart 9, han älskar fotboll, han spelar i ett fotbollslag längs röda linjen söderut. Jag undrar om de talar om det i skolan i dag, om han har hört. Jag vill ringa honom, han är snart 9 och har en sån smartklocka eftersom han precis har fått börja gå till och från skolan själv. Jag vill ringa honom och säga: Var inte rädd. Fast det är jag som är rädd. Jag undrar om Ivan också kommer älska fotboll. Han kom till lite av en tillfällighet. Hans mamma hade inte tänkt bli med barn. Hon var ute i Tinderland, de sågs några gånger. Han var från Sydamerika, före detta yrkesmilitär. Stor och brun. Så beskriver hon honom. Man kan inte lagstifta bort tillflödet av nya unga, man kan inte straffa bort det. Det går inte. För en gångs skull har Sverige ingen enkel, snabb mandatperiod-lämplig väg ut. Christoffer Carlsson När hon blev gravid behövde de, som hon sa, ha ett samtal: Jag vet att det här inte var vad du räknade med – och det gjorde inte jag heller. Men jag vill behålla det, och jag hoppas att du kan respektera det. Vill du stanna, så stannar du. Vill du backa så backar du. Jag respekterar ditt beslut, vad det än är. Han valde att backa. Min vän födde Ivan och blev en ensamstående mamma. Hon säger att pojken ser precis ut som sin pappa. Det gör lite extra ont att du också är rädd, skriver Ivans mamma. Det kanske är därför jag inte ska skriva den där texten, skriver jag tillbaka. Jag tror att det är precis därför du måste skriva den. Statsministern talar. En blågul flagga skymtar i bakgrunden, suddig. ”Vi ska jaga gängen. Vi ska besegra gängen. Vi ska ställa dem inför domstol. Hur har det kunnat bli såhär illa? Faktum är att vi är många som såg det här komma och varnade för det.” Faktum är att han också sa, det var i SVT:s Agenda, ”Det regeringen inte har lyckats göra på sju år, skulle vi kunna göra på ett år.” Det var för ett år sedan. På SiS sitter många av dem. Det är det jag gör nu, forskar. Det är skönt, märkligt nog. SVT skickar sms, TV4 ringer, tyska tidningar (?) hör av sig. Jag arbetar. Det är skönt att kunna säga det, för jag vet inte längre vad jag ska säga till medierna. Enda gången i mitt liv som jag nästan varit viral, det var hösten 2019 efter två minuter i tv-programmet Veckans Brott. Jag pratade om skolmisslyckanden och tillflödet av nya unga till de kriminella nätverken. Det räckte. Det spreds. Jag har inte sagt så mycket sedan dess, eller jo, det har jag, men det var sant, det jag sa, jag har inget nytt att säga och numera säger jag nästan ingenting för jag sa till slut bara samma sak om och om igen. Jag lever ett ensamt liv; arbetar dagarna igenom och läser eller skriver till långt in på natten. Läs hela texten på ARBETETs kultursida.
- "Fotboja kan vara ett sätt få ner trycket"
Kriminologiska institutionen
Färre brottsoffer och lägre kostnader för samhället om fler får fotboja som straff istället för fängelse. Det visar en ny studie av Enes Al Weswasi och Olof Bäckman. I en intervju med DN berättar Enes Al Weswasi mer.
- Hur är det som tjej att växa upp i socialt utsatta områden?
Kriminologiska institutionen
Det offentliga samtalet om utsatta områden kretsar ofta kring frågor om våld, skjutningar och gängkriminalitet, något som främst involverar killar och unga män. Men hur är det egentligen att växa upp och bo i dessa områden som tjej? I ett Forte-finansierat projekt ska Maria Andersson Vogel, tillsammans med Linda Arnell vid Umeå universitet och Maria Moberg Stephenson vid Örebro universitet, intervjua och följa tjejer och unga kvinnor som lever i socialt utsatta områden för att undersöka detta. Det övergripande syftet med studien är att bidra med kunskap om tjejers liv i det som Polismyndigheten definierar som särskilt utsatta områden. Detta sker genom två delstudier: I ett första led undersöks hur tjejer (13–19 år) som växer upp i särskilt utsatta områden orienterar sig i tillvaron på en plats som beskrivs vara märkt av fattigdom, social exkludering och kriminalitet. I ett andra led, och mot bakgrund av vad som framkommer i den första delstudien, undersöks hur olika centrala samhällsaktörer resonerar kring tjejers livssituationer i särskilt utsatta områden. Ambitionen är att den kunskap som de båda delstudierna genererar kan användas för att utveckla ett kritiskt och demokratiserande samhällsarbete i vad som benämns som utsatta eller särskilt utsatta områden.
- Antologi vill ge bredare bild av svenska brottsligheten
Kriminologiska institutionen
Svensk brottslighet är ett hett ämne i både den nationella och internationella debatten. Professor Jerzy Sarnecki är, tillsammans med forskaren Amir Rostami, redaktör för den nya antologin "Det svenska tillståndet" där man vill ge en bredare bild av svensk brottslighet. I våra grannländer Norge och Danmark används begreppet "Det svenska tillståndet" använts för att beskriva brottsligheten i Sverige som ett avskräckande exempel. I antologin, med samma namn samlas 22 svenska forskare för att ge sin bild av brottslighetens utveckling i Sverige, med särskilt fokus på våldsbrottslighet. Forskare från Kriminologiska institutionen medverkar Jerzy Sarnecki, professor emeritus vid Kriminologiska institutionen är, tillsammans med Amir Rostami, forskare vid Sociologiska institutionen, redaktör för boken. De 22 forskarna kommer bland annat från områden som krimonologi, medicin, terrorforskning, medievetenskap, historia och statsvetenskap. Förutom Jerzy Sarnecki medverkar också Anders Nilsson, Amber Beckley, Felipe Estrada och Fredrik Sivertsson från Kriminologiska institutionen. Svensk brottslighet är mer än skjutningar I antologin ger forskarna en bredare bild brottsligheten i Sverige en den som vanligtvis förekommer i media och i den politiska debatten. – Dagens debatt fokuserar mycket på skjutningar i kriminella miljöer, det är ett allvarligt problem, men brottsligheten i Sverige handlar om så mycket mer som inte uppmärksammas och därför inte påverkar den kriminalpolitiska debatten, säger Jerzy Sarnecki. Boken beskriver bland annat, förutom det dödliga skjutvapenvåldet och organiserade brottsligheten, våld i nära relationer, rån, sexuellt våld, våldsbejakande extremism och terrorism och ekonomisk brottslighet. – Den samlade bilden som presenteras i boken visar att brottssituationen i landet är långtifrån entydig. Vissa brottskategorier har ökat och andra har gått ner, säger Jerzy Sarnecki.
- Student presenterar på Kriminologisymposiet
Kriminologiska institutionen
Sandra Moss, tidigare student vid Kriminologiska institutionen, presenterar sin examensuppsats under Stockholm Kriminologisymposium. Vi har ställt några frågor till Sandra om hennes uppsats, Företagsbrott och finansiell strain – En analys av svenska företag utifrån ekonomisk prestation i relation till konkurrensbrott. Kan du berätta lite vad din uppsats handlar om? Min uppsats är inriktad på företagsbrott, specifikt konkurrensbrott, i Sverige. Med hjälp av egeninsamlade data – innehållandes svenska företags brottsaktivitet, ekonomiska prestation och deras branschers ekonomiska prestation – har jag analyserat sambandet mellan ekonomisk prestation på företags- respektive branschnivå och risken att dömas för brott mot konkurrensreglerna. Vad var den största utmaningen under processen? Den största utmaningen var nog datainsamlingen, då den delen av processen innebar att jag behövde inhämta mängder av dokument från flera olika myndigheter, samtidigt som en del av dokumenten tog väldigt lång tid att få tillgång till vilket skapade en del stress. Sedan var det också en utmaning att hinna gå igenom alla dokument och kvantifiera dess information. Vad har varit det roligaste under uppsatsskrivandet? Det roligaste under processen var nog genomförandet av analysen, då jag genom denna fick reda på om uppsatsens hypoteser hade någon bäring och hur de olika sambanden såg ut. Har du något tips till studenter som ska skriva uppsats? Mitt främsta tips skulle vara att välja ett ämne som man är riktigt intresserad av, även om det skulle innebära en svårare datainsamling eller liknande. Med tanke på hur mycket tid och kraft man kommer lägga på uppsatsen, blir det en betydligt roligare och enklare process om man är intresserad av ämnet man skriver om. Sen kan jag också rekommendera att börja i tid, framförallt med datainsamlingen då den ofta är tidskrävande samt avgörande för flera av uppsatsens senare delar.
- Månadens karta
Kulturgeografiska institutionen
Stadsjordar på 1850-talet. Karta som visar markanvändningen för Sveriges städer baserat på stadskartor i ”Ljunggrens atlas över Sverige städer upprättade från år 1853 till år 1861”. Till alla städer som anlagts från medeltiden till 1700-talet fanns det donerade jordar. Stadsjordarna i Sverige, både vad gäller jordbruk och skogsbruk, spelade en avgörande roll för försörjningen av de äldre städerna. Kartan visar läget på 1850-talet, då många av de medeltida städerna i södra Sverige hade relativt små arealer stadsjord, jämfört med situationen under 1500- och 1600-talen. Dessa relativt stora marker var betydelsefulla för människornas försörjning. Grundkartan är framtagen av Annika Björklund. KSLA:s sida för denna karta Direktlänk till kartan och kort text Kartorna i Månadens karta publiceras som ett atlasblad i taget på Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) i ett pågående atlasverk och fäster uppmärksamhet på de areella näringarnas explicit rumsliga dimension. Kartorna speglar både moderna och historiska företeelser. Arbetet genomförs på Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet och leds av Ulf Jansson . Urval och utformning sker inom enheten för Bibliotek, arkiv och historiska projekt (BAHP) i samråd med samtliga avdelningar inom KSLA.
- Geovetenskapens hus under sommaren
Kulturgeografiska institutionen
Sommaren 2023 är ingångarna till Geovetenskapens hus är låsta. Ingången vid Svante Arrhenius väg 12 (hus U) öppnar åter 18 augusti, ingången vid Svante Arrhenius väg 14 (hus Y) 21 augusti och ingången vid Svante Arrhenius väg 8 (hus S) 28 augusti. Vill du besöka Kulturgeografiska institutionen under sommaren var vänlig boka ett möte i förväg. Kontaktpersoner vid Kulturgeografiska institutionen Geovetenskapens hus Öppettider vid Stockholms universitet
- Ny webb och nya sociala kanaler
Kulturgeografiska institutionen
Kulturgeografiska institutionen webbplats och sociala plattformar har förnyats. Från 30 juli 2023 har institutionens webbplats nytt utseende och till stor del nytt innehåll. Institutionens webb är därmed mer integrerad med Stockholms universitets centrala webb. Institutionen har även bytt sociala plattformar. Följ oss på LinkedIn och Twitter! LinkedIn Twitter
- Sen anmälan till höstterminen -23
Kulturgeografiska institutionen
Missade du ansökningsperioden till hösten? Från och med 17 augusti har du en ny chans att söka till några av utbildningarna vid Kulturgeografiska institutionen. De kurser där det kan finnas platser kvar är öppna för sen anmälan. Du anmäler dig på antagning.se . Om du är behörig till den utbildning du sökt, rangordnas du efter när du anmält dig. Sena anmälningar handläggs löpande. Det kan dröja till kursstart innan du får besked. Har du frågor så tveka inte att höra av dig till institutionens studievägledning eller studentexpedition . Kurser Två kurser är öppna för sen anmälan. GIS och rumslig analys I, 7,5 hp Grundnivå, 100 % studietakt på campus, på svenska med studiestart 30 november. GIS och rumslig analys I Migration och social förändring – ett livsloppsperspektiv, 15 hp Avancerad nivå, 100 % studietakt på campus, på engelska med studiestart 30 oktober. Migration och social förändring – ett livsloppsperspektiv
- Se ett nytt landskap – läs kulturgeografi
Kulturgeografiska institutionen
"Fossila åkrar som du kallar dom finns ju här där vi står och på många många andra platser i Sverige förstås men det är ett liksom äldre och många gånger förlorat landskap som vi de flesta av oss inte ser bara." "När jag går runt med dig i den här bokskogen då i nordvästra Skåne så känns det som att det är precis det du gör. Det är det du alltid ser när du är ute i sådana här landskap alltså hur det här gamla landskapet faktiskt finns kvar men det är få som har förmåga att se det. Vad är det som gör att du är så duktig på att se det? Jag har läst historisk geografi " svarar kulturgeografen Pär Connelid. I Vetenskapsradion Historia i Sveriges Radio om ”Skånes dolda medeltidsvärld” får vi besöka bokskogar och åkrar på Kullaberg som bär tydliga spår från medeltiden. Läs om forskning och utbildning om historiska landskap vid Kulturgeografiska institutionen: Forskning inom historisk geografi och landskapsstudier Kandidatprogram i kulturgeografi – samhälle, miljö och globala processer, 180 hp Masterprogram i kulturgeografi, 120 hp Kulturgeografi I – kurspaket, 30 hp Historisk landskapsgeografi, 7,5 hp Agrargeografi, 15 hp
- Pris för bästa artikel: ”Peripheral visions: the film and television industry in Galway, Ireland"
Kulturgeografiska institutionen
Artikeln skrevs av Dominic Power och Patrick Collins. Dominic Power, Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet, och Patrick Collins, School of Geography, Archaeology and Irish Studies, National University of Ireland Galway, vann Industry and Innovation 2021 och DRUID23 Best Paper Award för ”Peripheral visions: the film and television industri i Galway, Irland”, publicerad i Industry and Innovation. Industry and Innovation DRUID Dominic Power
- Ny artikel: "Female artists work and creativity in the rural: Beyond core and periphery"
Kulturgeografiska institutionen
Dominic Power, professor i Kulturgeografi vid Stockholms universitet, har tillsammans med Tina Mathisen, Oslo Metropolian University och Johan Jansson, Uppsala universitet skrivit en artikel som publicerats i Journal of Rural Studies. I studien uppmärksammar Tina Mathisen, Johan Jansson och Dominic Power bland annat hur perifera miljöer ger kvinnliga professionella konstnärer utrymme för sina arbetsliv och hur kvinnliga professionella konstnärer använder translokala platser och metoder för att främja kreativiteten och knyta kontakter med sektorns kärnor. Läs artikeln i Journal of Rural Studies, Volume 111, October 2024, 103427: Female artists work and creativity in the rural: Beyond core and periphery Dominic Power
- Månadens karta 16
Kulturgeografiska institutionen
Ett kartogram är en tematisk karttyp som visar den absoluta storleken av en företeelse för en yta där värdet görs proportionerligt mot ytans storlek.
- På vandring längs historiska skolvägar i Vetenskapsradion Historia
Kulturgeografiska institutionen
Kulturgeograferna Annika Strandin Pers, Annika Björklund, Stockholms Universitet och Maja Lagerqvist, Uppsala universitet berättar om sin forskning under en vandring med SR:s reporter längs skolleden som en gång var torparbarnens skolväg i Huddinge kommun. Lyssna på avsnittet från 3 september 2024: Vetenskapens Historia (SR) Läs mer: ”Walk a mile in someone else’s shoes: The difficult school route and how it was managed during the emergence of the Swedish folkskola 1840–1930.” (publicerad 2022 i Norwegian Journal of Geography) Maja Lagerqvist, Annika Strandin Pers och Annika Björklund är författare till kapitlet Somliga går med trasiga skor. Om barns skolvägsvandrande under folkskolans tid i antologin Rättvist resande? Villkor, utmaningar och visioner för samhällsplaneringen (Tanja Joelsson, Malin Henriksson och Dag Balkmar (red)). Vad innebar skolvägen för barns vardagsliv? Mer om Annika Standin Pers forskning Mer om Maja Lagerqvist forskning Mer om Annika Björklunds forskning
- Kulturgeografer i F&F om barns vägar till skolan
Kulturgeografiska institutionen
Kulturgeograferna Annika Strandin Pers, Maja Lagerqvist och Annika Björklund skriver i en ny artikel publicerad i Forskning & Framsteg om barns skolvägar mellan åren 1840 till 1930. I likhet med dagens debatt präglades diskussionen även då av de vuxnas oro och socioekonomiska förutsättningar.
- Månadens karta 10
Kulturgeografiska institutionen
Getter är ett djur inom lantbruket som var mycket vanligt förekommande i äldre tider. Getterna sågs dock under lång tid som skadliga för skogen. Från 1800-talet mitt finns mer regelbundna statistiska uppgifter om antalet getter.
- Andrew Byerley utsedd till docent i kulturgeografi
Kulturgeografiska institutionen
Vi är glada och stolta över att få gratulera Andrew Byerley, som nyligen har befordrats till docent i kulturgeografi vid Stockholms universitet!
- Högre seminarium: Dr. R. Sabonyte och Dr. J. Kazlauskas
Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska
Ingress