Sök
Letar du efter intern information?
Visar 27601-27620 av 49139 träffar
- Här kartlägger studenterna havsbotten
Stockholms universitets Östersjöcentrum
När när studenterna vid kursen i maringeofysiska karteringsmetoder tar upp sedimentkärnor från Östersjöns botten används de genast i forskningen. Inget provmaterial går till spillo. Att kunna kartera havsbotten är en hett eftertraktad kompetens på dagens arbetsmarknad. Det är andra dagen forskningsfartyget Electra af Askö lägger ut med studenter från kursen maringeofysiska karteringsmetoder ombord. Dagen innan har de lärt sig använda flerstråligt och penetrerande ekolod och fått fram en bild av hur havsbottnen och de översta sedimentlagren ser ut. Idag ska de ta upp sedimentkärnor från två utvalda platser på bottenprofilen. Forskning om grundvatten
- Nu kan du läsa vår jubileumsbok om Askölaboratoriet
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Jubileumsboken "Askölaboratoriet – 60 år av Östersjöforskning" togs fram i samband med Askölaboratoriets 60-årsjubileum. Boken är fylld med historia, minnen, anekdoter, vackra bilder och spännande fakta om hur forskningen går till. I boken kan du läsa både om pionjärer och blickar mot framtiden.
- Analys: Missförstånd om regelverk kan sätta krokben för fiskeförvaltning
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Det kan vara svårt nog för de som ska fatta beslut om fiske, och andra som vill följa med i processen och tycka till eller förstå den, att ta till sig av den vetenskapliga rådgivningen, skriver Charles Berkow, omvärldsanalytiker vid Östersjöcentrum.
- Så undkom Östersjön katastrofen
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Östersjön är idag kraftigt övergött med syrefria bottnar och stora algblomningar. Men om länderna runt innanhavet inte hade minskat utsläppen av näring hade situationen varit ännu mycket värre. ”Tack vare de åtgärder som gjorts undkom Östersjön en ekologisk katastrof”, säger forskaren Eva Ehrnstén. Publicerad 2024-10-23. Det har nu gått flera decennier sedan övergödningen av Östersjön började uppmärksammas som ett stort miljöproblem, och länderna i avrinningsområdet kom överens om att minska näringsutsläppen till havet. Förbättrad avloppsrening, minskade luftutsläpp och åtgärder inom jordbruket har gjort att näringstillförseln till havet har minskat betydligt; till Östersjön som helhet har tillförseln av kväve minskat med ungefär en tredjedel och tillförseln av fosfor med drygt hälften. I vissa kustområden har miljön förbättrats, men i Egentliga Östersjön är situationen värre än någonsin, med stora algblomningar och syrefria bottenområden. Det beror bland annat på interna processer i havet och på att det tar lång tid för vattnet i Östersjön att bytas ut. – Det är väldigt frustrerande för många att tillståndet i havet inte har förbättrats, trots att det har gjorts väldigt mycket för att minska utsläppen. Därför ville vi ta reda på vad som hade hänt om vi inte hade gjort alla de här åtgärderna, berättar Eva Ehrnstén, som är forskare vid Östersjöcentrum och huvudförfattare till en ny studie som undersökt just detta. Men hjälp av modellering har forskarna studerat hur miljötillståndet i de centrala delarna, Egentliga Östersjön, hade sett ut om inga åtgärder hade genomförts och utsläppen fortsatt på 1980-talets nivå. Studien visade att kvävehalterna i Egentliga Östersjön i ett sådant scenario hade varit dubbelt så höga som de är idag, och fosforhalterna hade varit nästan 60 procent högre än dagens. – Vi hade också haft betydligt mer algblomningar än idag, och de helt syrefria bottnarna hade varit mer än 80 procent större än de är nu, berättar Eva Ehrnstén.
- Sillen som försvann
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Sommarens stora Östersjönyhet har varit att sill- och strömmingbestånd kollapsat. Surströmmingsproduktion har tvingats lägga ner och samtidigt hotar en ekologisk katastrof Östersjöns ekosystem när sillen och strömmingen, som är en viktig motor i det marina ekosystemet, försvinner.
- Ny studie: Kunskapsluckorna om kemikalier i avloppsvatten måste täppas till
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Östersjöns kustzoner är under stor press från människan, både på grund av marina aktiviteter och föroreningar från land. En ny studie belyser behovet av bredare undersökningar av kemikalier i urbant avloppsvatten, som släpps ut i Östersjön. Ett brett spektrum av kemikalier som inte borde vara där, hittas på grund av mänskliga aktiviteter i sjöar, hav och vattendrag. Många kemikalier når vattenmiljöerna via avloppsreningsverk. Den nya studien "Micropollutants in urban wastewater" sammanställer och analyserar koncentrationer och utsläpp av kemikalier via reningsverk till Östersjön. Data som forskarna sammanställt i studien kan användas för riskanalys både på nationell- och internationell nivå i Östersjöländerna. Men studien visar också på bristande information om utsläppen, för de flesta kemikalierna finns mycket begränsat med data tillgänglig och bevakningen ser mycket olika ut länderna emellan. En bredare undersökning av kemikalier i urbant avloppsvatten behövs för att kunna bedöma miljörisker för Östersjön. Fler länder behöver mäta ett större antal kemikalier, för att man ska kunna få en bättre bild av risker associerade med mikroföroreningar i avloppsvattnet. 1090 kemikalier analyserades vid 650 reningsverk
- Vetenskapsradion sände direkt från Askölaboratoriet efter blåstångens kärleksnatt
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Tant tång, professor emeritus Lena Kautsky, talar i Vetenskapsradion om den glädje som blåstången får henne att känna. I programmet förklarar hon varför Östersjöns blåstång förökar sig i fullmåne. Och hur allmänheten kan hjälpa till att undersöka när tången mognar.
- Ny rapport om effekter av havsbaserad vindkraft på marint liv
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Professor emeritus Lena Kautsky från Stockholms universitet är en av medförfattarna till den nya rapporten "Effekter av havsbaserad vindkraft på marint liv". Rapporten drar bland annat slutatserna att åtgärder behövs för att minska dödlighet kopplad till att fåglar kolliderar med kraftverken och att vindkraftverken kan bilda artificiella rev. Bedömningarna i rapporten baserar sig på det aktuella forskningsläget, om möjlig påverkan av havsbaserad vindkraft på marint liv, empiriska studier i havsbaserade vindparker och andra studier av påverkansfaktorer. Författarna till rapporten rekommenderar en uppföljning av miljöeffekter i de parker som etableras. Grunda och strandnära miljöer är känsliga för störning
- Svenska marina forskningsstationer ansluter till EMBRC
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Askölaboratoriet är en av elva svenska marinbiologiska forskningsstationer som i år går med i det europeiska nätverket European Marine Biological Resource Centre (EMBRC). Genom samarbetet är forskningsstationerna tillgängliga för gästforskare inom nätverket, både nationellt och internationellt.
- Baltic Breakfast: Oroväckande ökning av kvävehalterna i vattendrag runt Östersjön
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Om tillförseln av fosfor till Östersjöns avrinningsområde fortsätter på samma nivå som idag kommer belastningen till Östersjön att minska de kommande decennierna, men inte tillräckligt för att målen i Baltic Sea Action Plan ska nås. Det visar modelleringar som presenterades vid senaste Baltic Breakfast. När det gäller kväve visar mätningar en pågående oroväckande ökning av de uppmätta koncentrationerna i vattendragen. Länderna som gränsar till Östersjön har genom Helcoms Baltic Sea Action Plan kommit överens om att minska belastningen av kväve och fosfor till havet genom landsvisa utsläppstak (Nutrient Input Ceilings, NIC) för att minska övergödningen. För att följa upp hur väl målen nås görs regelbundet en utvärdering; Pollution Load Compilation (PLC) till vilken forskarna i Baltic Nest Institute vid Stockholms universitets Östersjöcentrum bidrar med sin expertis. Den senaste färdigställda analysen bygger på data till och med år 2020. – De största utmaningarna är fortfarande för Egentliga Östersjön, konstaterar Bo Gustafsson, som leder Baltic Nest Institute. Minskning – och ökning – av kvävebelastningen Belastningen av kväve till Östersjön består både av atmosfärsdeposition, alltså ämnen som tillförs havet från luften, och vattenburen belastning från land. För att kunna jämföra belastningen över tid räknar forskarna bort de skillnader som finns mellan olika år som beror på variationer i väder och vind. – Det vi kallar den normaliserade belastningen till Egentliga Östersjön har legat still för kväve i drygt tio år. Atmosfärsdepositionen fortsätter att minska, men något har hänt med landbelastningen. Flödet har varit lågt men koncentrationerna höga. Det är en lite oroväckande utveckling, säger Bo Gustafsson. Trots minskningen utgör atmosfärsdepositionen idag en dryg fjärdedel av den totala kvävebelastningen. Den största delen utgörs av det som kallas ”other diffuse load” som domineras av läckage från jordbruket. Den så kallade bakgrundsbelastningen och punktkällor (så som avloppsreningsverk) står för mindre delar av den totala belastningen.
- Här pågår praktisk oceanografi
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Längst ut på den fyra meter långa båtshaken balanserar den nybyggda driftmätaren. Om några sekunder ska den sjösättas och testas för första gången. I bästa fall ger den mätdata och kan snart plockas upp igen. I värsta fall försvinner den, för alltid. Det är november när master-studenter i kursen Fysisk oceanografi lägger ut med forskningsfartyget Electra tillsammans med forskare och forskarstuderande från Meteorologiska institutionen vid Stockholms universitet (MISU). Oceanografen och kursledaren Inga Koszalka och teknikern Joachim Dillner vid MISU har konstruerat och byggt egna driftmätare som, om de fungerar, ska ge forskarna bättre koll på hur havsströmmarna rör sig i Östersjön. Den kunskapen behövs bland annat för att se hur havsströmmarna påverkar syrehalten i vattnet och för att kunna göra prognoser för algblomningar under sommaren. Driftmätarna är ett av flera instrument som master-studenterna ska lära sig hantera under havsexkursionen. De samlar också data från ett instrument som sitter på Electras skrov, en så kallad ADCP (Accoustic Doppler Current Profiler), som mäter havsströmmar genom att låta ljudvågor studsa mot plankton och andra svävande partiklar i vattnet.
- Kan smältande metanhydrater leda till katastrofal klimatuppvärmning?
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Den frågan har forskare brottats med i decennier. I en nyligen publicerad populärvetenskaplig artikel i Nature Chemistry har Brett Thornton och Christian Stranne från Institutionen för Geologiska Vetenskaper (IGV) och Bolincentrum vid Stockholms universitet sammanfattat kunskapsläget.
- Forskare om kvotförslaget: Fisket borde stängas helt
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Nollkvot för de bägge torskbestånden och för sillen i västra Östersjön, men för den centrala och bottniska sillen föreslår Internationella havsforskningsrådet, ICES, att trålfisket ska tillåtas fortsätta nästa år. ”De kvoter man rekommenderar i detta krisläge riskerar att förstöra Östersjöns ekosystem ännu mer”, säger forskaren Henrik Svedäng.
- Baltic Breakfast: Mest stjälp med utsättningar av ål och lax
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Utsättningar av lax och ål ska i vissa fall kompensera för vattenkraftens påverkan. Men för fiskbestånden innebär utsättningarna mer stjälp än hjälp, enligt forskarna som deltog i senaste Baltic Breakfast, och när miljötillstånden för vattenkraften nu ses över bör utsättningarna omvärderas.
- Ny prismodell för R/V Electra
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Bränslepriserna har tredubblats sedan 2019 och den nuvarande enkla kostnadsmodellen för R/V Electra af Askö fungerar inte längre. Styrelsen har därför beslutat om en ny modell, där användaren står för sina egna bränslekostnader. Detta är vanligt förekommande för andra forskningsfartyg, och Electra kommer fortsatt att vara ett billigt alternativ. Den nya principen för kostnadsberäkning av fartygstid bygger på att användarna bär sina egna kostnader, det vill säga sin andel av driftkostnaden för fartyget och eventuell extra besättning samt den faktiska bränslekostnaden. För kurser gäller andra regler. Vi uppmuntrar samåkning och hjälper i möjligaste mån till att samplanera med andra expeditioner för att minska kostnader, tidsåtgång och utsläpp. Detta ingår Normalbesättning ingår utan kostnad, och inte heller avskrivningskostnader kommer att belasta användarna av R/V Electra, eftersom byggnationen av fartyget finansierades med medel från Erling-Perssons stiftelse. Nya priser för forskning med R/V Electra Timhyra: 1 000 kr (minsta debitering 4 timmar) Dygnshyra: 16 000 kr Extra besättning: 11 000 kr/dygn och person. Nödvändig bemanning avgörs av befälhavaren och baseras på typ av provtagning och sammanhängande tid till sjöss (mer än 12 timmar till sjöss innebär alltid dubbel bemanning). Verkliga bränslekostnader debiteras separat. Bränslekostnader Priset på diesel är just nu (september 2023) 16:50 kr per liter. Det ändras ganska ofta. Vårt pris är ca 30% lägre än aktuellt pris vid en vanlig bilmack. På station/vid provtagning drar Electra ungefär 40 liter i timmen. Om kravet på positionsnoggrannhet är lågt (50–100 meters avdrift tillåts) kan förbrukningen minskas avsevärt. På transportsträckor med 10 knops fart drar Electra ungefär 80 liter diesel i timmen. Några exempel på bränsleåtgång enkel väg: Landsortsdjupet BY 31; 210 liter Tvärminne; 1 600 liter Simrishamn; 1 920 liter Stockholm C; 560 liter Ett enkelt beräkningsverktyg för att göra egna uppskattningar av kostnaderna inför ansökningar etc. kan på förfrågan fås av befälhavaren på Electra (Thomas Strömsnäs). Införande Denna nya princip gäller alla nya ansökningar om fartygstid från 1 oktober, 2023. Kontakt Thomas Strömsnäs , befälhavare R/V Electra thomas.stromsnas@su.se Christoph Humborg , vetenskaplig ledare, Östersjöcentrum christoph.humborg@su.se Epost:
- Pionjären inom Östersjöforskning, Oleg Savchuk, har avlidit
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Vi ger det ledsamma beskedet att vår kollega Oleg Savchuk avled den 15 augusti.
- Baltic Breakfast: Våtmarker – bra till mycket men inte allt (samtidigt)
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Våtmarker är i ropet just nu och lyfts fram som lösningen på allt från övergödning till klimatförändringar och minskad biologisk mångfald. Men våtmarker är ett brett begrepp och en och samma våtmark kan sällan fylla alla funktioner samtidigt, konstaterade forskarna vid senaste Baltic Breakfast. Återvätning av torrlagda våtmarker leder inte bara till minskade koldioxidutsläpp utan också till ökade utsläpp av metan, vilket gör att det inte nödvändigtvis är en bra klimatåtgärd.
- Nu kan sillgrisslorna på Stora Karlsö följas igen – ur fler vinklar
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Sommaren är här och med den livesändningen av sillgrisslorna som häckar på sillgrisslehyllan på Stora Karlsö. Nu går det att följa fågellivet på ön genom flera olika webbkameror och forskarna efterlyser allmänhetens hjälp med att rapportera intressanta iakttagelser.
- Baltic Breakfast: Åtgärder behövs för att minska föroreningarna från sjöfarten
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Sjöfarten orsakar ett antal påfrestningar på havsmiljön, bland annat genom att tankrengöringsrester släpps ut i vattnet. Politiska åtgärder krävs för att minska detta problem, konstaterade talarna på Baltic Breakfast som presenterade en ny policy brief i ämnet.
- EU-kommissionen: Stoppa sillfisket i centrala Östersjön och Bottniska viken
Stockholms universitets Östersjöcentrum
EU-kommissionen föreslår att allt riktat fiske efter sill/strömming i centrala Östersjön och Bottniska viken stoppas nästa år. "Förslaget att stoppa sillfisket i så gott som hela Östersjön är både historiskt och tragiskt – men tyvärr också nödvändigt", säger Östersjöcentrums fiskeforskare Henrik Svedäng. Den 23-24 oktober träffas EU:s fiskeministrar för att bestämma kvoterna för nästa års fiske i Östersjön. I år lär förhandlingarna bli ovanligt dystra. Sedan tidigare råder fiskestopp på all torsk i Östersjön samt på den västra vårlekande sillen. Och på måndagen aviserade EU-kommissionen förslag om att allt riktat sillfiske i centrala Östersjön och Bottniska viken ska stoppas under nästa år. – Det innebär en nedstängning av hela fisket i hela Östersjön. Torskfisket är redan stoppat, liksom sillfisket i västra Östersjön. Nu aviseras en stängning av resterande sillfiske, med undantag för sillfisket i Rigabukten, säger Henrik Svedäng. Från lovande till katastrof Kommissionen baserar sitt förslag på ICES vetenskapliga uppskattningar, som visar att de båda sillbestånden är allt för små och i dåligt skick. I centrala Östersjön har