Sök
Letar du efter intern information?
Visar 27561-27580 av 49139 träffar
- Askölaboratoriet 60 år - jubileumsfirande med prisceremoni
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Askölaboratoriet, Sveriges första marina fältstation i Östersjön, har fyllt sextio år. Firandet gick av stapeln den 13-14 juni i år och besöktes av särskilt inbjudna gäster. Jubileet firades med prisutdelning, tal, och visningar av marin forskning. Med vid firandet fanns en av pionjärerna, från laboratoriets tidiga år.
- Detta vet vi om klimatförändringar i Östersjön
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Temperaturökningen är chockerande, konstaterar forskare under Östersjödagen, som firades på Skansen i Stockholm den 25 augusti. Forskare och psykologer var under dagen överens om att vi människor behöver uppgraderas från ”konsumenter” till samhällsmedborgare om den nödvändiga klimatomställningen ska kunna ske. Så vad vet vi då om hur klimatuppvärmningen påverkar haven i allmänhet, och Östersjön i synnerhet? Bo Gustafsson, docent i oceanografi vid Stockholms universitets Östersjöcentrum, sammanfattar FN:s klimatpanel IPCC:s senaste rapport: – Vi kan se redan nu att vattenståndet i världshaven har blivit högre, att vattnet är varmare, surare och att vi fått en mer utbredd syrebrist. Och vi kan se att det redan har påverkat marina arters utbredning och existens. Fler extrema väderhändelser – När det gäller Östersjön är det svårare att veta vad som händer, fortsätter han. Vädret varierar mycket år från år och det finns också långsiktiga, naturliga förändringar i till exempel salthalt, förklarar Bo Gustafsson. Nyligen kom en sammanfattning från forskarvärlden om klimatläget i Östersjön (Baltic Earth Assessment Report). Den visar att vattenståndet stiger i framför allt södra Östersjön och att vi kan förvänta oss en drastiskt minskad utbredning av havsis. Vi får också räkna med fler extrema väderhändelser, som värmeböljor och översvämningar. – Det är svårt att förutsäga hur salthalten blir. Det kan bli mycket mer sötvatten till Östersjön, säger Bo Gustafsson. Något som vi kan se redan, på sina ställen, är en dramatisk ökning av vattentemperaturen. Vid Tvärminne forskningsstation i sydvästra Finland har temperaturen gått upp flera grader på 30 meters djup de senaste årtiondena. – Det är chockerande att se tidsserien, temperaturökningen är så tydlig, säger Bo Gustafsson. Algblomningar breder ut sig En annan tydlig trend är att sommarblomningarna av cyanobakterier breder ut sig. – Östersjön har världens största blomningar av cyanobakterier, säger Agnes Karlsson, docent i marin ekotoxikologi vid Institutionen för ekologi, miljö och botanik vid Stockholms universitet, – Vi kan nu se att de sprider sig norrut och blir vanligare även i Bottenhavet. Det är troligt att blomningarna bli både större och mer utdragna i ett varmare klimat, eftersom säsongen för dem blir längre. Minskad produktion av fisk Magnus Huss, docent vid Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet, försöker ta reda på vad klimatförändringarna gör med Östersjöns fiskar och vår möjlighet att fortsätta få mat från dem. Varmare vatten ger i princip (till en viss gräns) högre ämnesomsättning, vilket skulle kunna få fiskarna att växa snabbare. Samtidigt håller varmare vatten mindre syre, vilket missgynnar till exempel den redan hårt ansatta torsken, vars ägg dör av syrebrist. Mer nederbörd över Östersjöns avrinningsområde leder också till ett brunare och mörkare vatten, då mer humus förs ut till havs, och det minskar växtplanktonproduktionen, vilket i sin tur ger mindre mat åt fiskarna. – De mätningar och experiment som vi gjort tyder på en ökad frekvens av små fiskar och sammantaget en minskad produktion av fisk-biomassa, säger Magnus Huss. Bör vi fortsätta äta fisk? Diskussionerna under Östersjödagen, som på Skansen firades med bland annat forskare, pedagoger och tjänstemän från regeringskansliet, handlade också om vad som behövs för att vi människor ska agera på den kunskap om klimatförändringarna som forskningen tagit fram. På detta tema fick Magnus Huss en publikfråga, om vi verkligen bör fortsätta äta fisk. – Ja, men vi kanske ska bredda vilka fiskar vi äter och inte bara äta torsk- och laxblock, som vi gör i Sverige. Vi bör även äta mindre fiskar, andra än sill och strömming, svarar han. Glapp mellan våra värderingar och handling Kata Nylén, från nätverket Klimatpsykologerna, förde in begreppet kognitiv dissonans i diskussionen; det obehag som uppstår när det finns ett glapp mellan våra värderingar och vad vi faktiskt gör. – Vi säger ofta att ”folk agerar inte, trots att läget är akut”. Sanningen är att många vill agera, men det är svårt i det samhälle vi har. Problemet är inte att vi inte värderar naturen, eller saknar kunskap. Men vi måste bort från ett individperspektiv som bara ser oss som konsumenter. Vi kan som individer göra mer än att bara köpa, äta eller resa på ett visst sätt. Vi kan utifrån våra olika roller i samhället till exempel skriva och visa på saker, påverka politiker, stötta varandra och samverka. Det krävs att vi går samman så att vi kan få till strukturförändringar, säger Kata Nylén. Panelen diskuterade också forskarnas roll. Förutom att ta fram kunskap om hur läget är, kan forskare också visa på fördelarna med att ställa om och vägarna dit. – Jag ser det också som vår uppgift att förmedla riskerna med att inte ställa om, säger Anna Gårdmark, professor vid Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet. Och vi behöver en politisk diskussion, som nu inför valet, där väljarna ses som samhällsmedborgare, och inte bara som konsumenter med plånbok. – Tiden är här för att vara modig, säger Kata Nylén. Och vad vi än gör ska vi göra det tillsammans. Vi behöver en kollektiv social rörelse. Text: Michaela Lundell Läs mer Climate change in the Baltic Sea region: a summary Östersjöcentrums forskare bakom ny klimatrapport
- Östersjöcentrums forskare kritisk till ICES nya fiskekvoter
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Internationella havsforskningsrådet (ICES) rekommenderar fortsatt höga fångstkvoter för strömmingsfisket i Bottniska viken, samt ökade kvoter för sillen i centrala Östersjön och den hårt pressade västra torsken nästa år. Riskabelt och inte i linje med beståndens status, säger Östersjöcentrums fiskeforskare Henrik Svedäng.
- Årets ålfiskestopp missar den största fångstperioden
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Årets förbudsperiod för ålfiske i havet införs en månad tidigare än vanligt. Syftet är att stänga fisket när den lekvandrande ålen passerar Öresund. Fiskeförbudet omfattar dock inte den tid på året då ålfisket fångar som mest ål.
- Storexpedition med R/V Electra för att kartlägga metan i Östersjön
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Stockholms universitets forskningsfartyg RV Electra ger sig idag iväg över Östersjön för en stor tvärvetenskaplig expedition utanför finska kusten. Genom omfattande provtagningar i sediment, vatten och luft ska forskarna vid det nya kust- och klimatcentrumet CoastClim kartlägga hur stora mängder metan från havsbotten som når atmosfären och påverkar klimatet.
- Forskare i Almedalen: Regeringen borde utöva ledarskap när det gäller klimatkrisen
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Minskad övergödning är centralt för att öka kolinlagringen i Östersjön, och de svenska riksdagspartier är överens om att hav och klimat hör ihop. Det framkom vid ett seminarium som Östersjöcentrum ordnade i Almedalen. Forskaren Mikael Karlsson menade att regeringen borde ta sitt ledaransvar i klimatfrågan och, liksom under coronapandemin, uppmana medborgarna att ”hålla i och hålla ut”.
- "Det är en drastisk förändring i ekosystemet"
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Johan Eklöf, docent vid Institutionen för ekologi miljö och botanik är en av de forskare från Stockholms universitet som medverkar i Vetenskapsradions program om hur spiggen tar över i Östersjön. Medverkar i programmet gör också bland andra Agnes Olin, som är postdoc i Johan Eklöfs forskargrupp.
- Baltic Breakfast: Nya miljögifter och stigande temperaturer hotar Östersjöarter
Stockholms universitets Östersjöcentrum
De gamla miljögifterna minskar, men i stället hittas många nya ämnen i ökande halter i vävnaden hos djuren i Östersjön. Samtidigt för stigande temperaturer med sig nya hot: för laxen genom att den blir mer mottaglig för sjukdomar och för vikaren genom att ungarna får svårt att klara sig när havsisen minskar. Hur mår egentligen de stora djuren i Östersjön? Den stora frågan har Östersjöcentrum under ledning av omvärldsanalytiker Ellen Bruno försökt besvara i en ny rapport, som presenterades vid en förlängd Baltic Breakfast i december. Rapporten är framtagen utifrån miljöövervakningsdata och forskningsrapporter, och många experter har bidragit med sin kunskap. – Det är inte helt lätt att hitta samlad uppdaterad information. Det finns mycket övervakning men vi tror att det är viktigt att få samlad information om hur saker står till för att få syn på mönster och kunna göra rätt prioriteringar, säger Ellen Bruno.
- Ny policy brief: Havsförsurning ytterligare ett hot mot Östersjöns ekosystem
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Havsförsurningen väntas bli påtaglig även i Östersjön under de kommande årtiondena. Det innebär en ytterligare belastning för det redan stressade ekosystemet, och gör det ännu viktigare att minska annan miljöpåverkan, såsom övergödning och farliga ämnen.
- Ny policy brief: Övergödningen måste minska för att metanutsläppen från kusterna ska begränsas
Stockholms universitets Östersjöcentrum
De svenska kusterna är idag nettokällor till växthusgaser till atmosfären, främst i form av metan. För att minska dessa metanutsläpp krävs fler åtgärder mot övergödningen. Det skriver Östersjöcentrums forskare i en ny policy brief. Det blir allt mer bråttom att minska utsläppen av växthusgaser, om Parisavtalets mål att begränsa uppvärmningen till två grader ska kunna nås. En delvis förbisedd källa till utsläpp från Sverige är de övergödda kusterna. Enligt grova beräkningar uppgår utsläppen av den kraftiga växthusgasen metan från det svenska territorialvattnet idag till 2,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter (på 20-årsskalan) per år.
- Baltic Breakfast: Fiskeregler och miljöfaktorer bakom den starka Rigabuktsströmmingen
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Begränsning av fartygens storlek, fiskefria perioder och gynnsamma miljöförändringar. Det är några möjliga faktorer bakom den positiva utvecklingen av strömmingsbeståndet i Rigabukten, enligt forskarna som deltog i senaste Baltic Breakfast.
- EU-kommissionen vill stryka ”femprocentsregeln” i Östersjöns förvaltningsplan
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Enligt den så kallade ”femprocentsregeln” i EU:s fleråriga förvaltningsplan för Östersjön ska fisketrycket sänkas om fiskbeståndets biomassa är för liten. Nu vill EU-kommissionen ta bort denna skyddsregel.
- Regeringens utredare: Kartlägg utsläppen av växthusgaser från sjöar och hav
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Sverige bör vara en föregångare genom att utveckla ett system för att mäta utsläppen av växthusgaser från sjöar och hav och försöka minska dem. Det menar regeringens klimatutredare John Hassler, som igår presenterade sin rapport om hur Sveriges klimatpolitik kan utvecklas. ”Mycket angeläget och precis vad vi arbetar med inom forskningssamarbetet CoastClim”, konstaterar Östersjöcentrums vetenskapliga ledare Christoph Humborg.
- Baltic Breakfast: Metan från havsbotten – de orapporterade utsläppen
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Metan som frigörs från havsbottens sediment utgör en inte försumbar del av de svenska utsläppen av växthusgaser, men dessa utsläpp finns inte med i klimatrapporteringen idag. Det berättade Östersjöcentrums vetenskapliga ledare Christoph Humborg vid senaste Baltic Breakfast, där också forskaren Christian Stranne beskrev sin nyligen genomförda, och redan mycket uppmärksammade, metanexpedition till Landsortsdjupet. När naturbaserade åtgärder för att motverka klimatförändringar diskuteras ligger fokus ofta på land. Det talas om skogar, lantbruk och att restaurera våtmarker (att detta inte nödvändigtvis hjälper klimatet på kort sikt diskuterades under en tidigare Baltic Breakfast, läs mer här ). – Det handlar om att skapa ett större kolförråd i markerna. Det gör man genom att restaurera, men det handlar också om att inte bruka marken för hårt, berättar Christoph Humborg, professor och vetenskaplig ledare vid Östersjöcentrum Globalt sett kan naturbaserade åtgärder minska utsläppen av växthusgaser och öka inlagringen motsvarande 10 miljarder ton koldioxidekvivalenter per år, enligt beräkningar. Det kan jämföras med de sammanlagt 36 miljarder ton koldioxidekvivalenter som årligen släpps ut som ett resultat av mänskliga aktiviteter. Men även havet tar upp och lagrar koldioxid, på vissa håll till och med mer effektivt än miljöer på land. – Gräver du i jorden under en skog har du 30-40 cm organiskt material. Under ett sjögräs kan det finnas flera meter gammal kol. Havssedimenten är syrefria och kolet kan därför bindas och lagras där mer effektivt. Salta kärr, mangrove och sjögräs är viktiga sådana ”blått kol”-områden, förklarar Christoph Humborg. Internationella beräkningar har visat att restaurering av sådana havsområden kan spara in motsvarande 3 miljarder ton koldioxidekvivalenter per år.
- Ny studie: Så mycket surare blir Östersjön år 2100
Stockholms universitets Östersjöcentrum
De mänskligt orsakade utsläppen av växthusgaser leder inte bara till global uppvärmning utan också till försurning av haven. Enligt en ny studie kan pH i delar av Östersjön minska med 0,1 enheter till år 2100, om koldioxidutsläppen fortsätter på dagens nivå. Med ökande utsläpp av växthusgaser kan minskningen vara så stor som 0,4 pH-enheter, något som skulle kunna ha stor påverkan på livet i havet. Försurningen av haven har kallats ”uppvärmningens onda tvilling”. Samtidigt som utsläppen av växthusgaser leder till ökad koldioxidhalt i atmosfären, med varmare klimat som följd, ökar nämligen koldioxidhalterna även i havet, vilket gör att pH sjunker och havet blir försurat. Omkring en fjärdedel av den koldioxid som släppts ut har hittills tagits upp av haven.
- KOMMENTAR: Ett förslag som bör dras tillbaka
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Östersjöcentrum har skickat in synpunkter på EU-kommissionens förslag till att försvaga den fleråriga förvaltningsplanen för fisket i Östersjön. Centret anser att EU-kommission bör dra tillbaka förslaget. I sak innebär förslaget ett större risktagande för fiskbestånden och miljötillståndet i Östersjön. Dessutom var processen som ledde fram till förslaget undermåligt. Bland annat analyseras inte de socio-ekonomiska konsekvenserna efter första året av att högre risktagande, än mindre konsekvenserna för de kommersiellt fiskade bestånden sill, strömming, torsk och skarpsill, eller miljön. Kommissionens motivering till förslaget bygger på en feltolkning av det vetenskapliga underlaget. Den bygger dessutom på en bristfällig förståelse av planens struktur och logik. Nedgången för de flesta fiskbestånd som omfattas av planen tyder på att en ändring av planen bör syfta till att få den tydligare, skarpare och mer bevarandeorienterad, i stället för att öka ett risktagande som redan visat sig få ödesdigra konsekvenser. Läs hela Östersjöcentrums yttrande här: Feedback to the EU Commission proposal to amend the Baltic MAP Östersjöcentrum har tidigare skrivit om förslaget, bland annat här: Ökat risktagande med Östersjöns strömming
- Organismer i Östersjön dör av värmeböljor
Stockholms universitets Östersjöcentrum
I en intervju i TV4 Nyheterna berättar Östersjöcentrums vetenskapliga ledare Christoph Humborg att värmeböljor slår ut nyckelhabitat i havet. Förra sommaren var den varmaste sommaren som uppmätts på sjuttio år och ytvattnet var fem grader varmare än normalt på flera platser i Östersjön. Värmeböljor är ett problem som kommer att öka i takt med ett förändrat klimat. Det här får förödande effekter för livet i havet, förklarar Christoph Humborg i en intervju i TV4 Nyheterna. På Tvärminne forskningsstation vid Helsingfors universitet uppmättes temperaturen till 20 grader på 31 meters djup under värmeböljan 2018. Där kunde forskarna se hur musselbanker och sjögräsängar slogs ut av värmeböljan. Dessa nyckelhabitat för till exempel fiskyngel dör av värmen, säger Christoph Humborg i reportaget. De dör helt enkelt. Östersjöcentrums vetenskapliga ledare Christoph Humborg om att värmeböljor slår ut nyckelhabitat i havet. Se inslaget här Läs mer om Christoph Humborgs forskning
- Ny studie om grunda havsvikar som kolsänkor
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Enligt en masteruppsats i marinekologi, författad av Betty Gubri vid Stockholms universitet, har bottensedimenten i Östersjöns grunda havsvikar stor kolinlagringsförmåga. Uppsatsen, som är författad inom forskningsprojektet Levande vikar, kommer att omarbetas till en vetenskaplig artikel. Resultaten i masteruppsatsen pekar till och med på att bottensedimentet i grunda havsvikar lagrar in mycket mer kol per kvadratmeter än i Östersjöns sjögräsängar. Vikarna kan därmed vara en viktig miljö att ta till vara för att minska mängden koldioxid i atmosfären och havet. – Vi har länge tänkt att det borde finnas mycket kol lagrat i sedimenten i grunda skyddade havsvikar och Betty Gubris examensarbete bekräftar att det är så, säger docent Sofia Wikström, Gubris handledare på Stockholms universitet till tidningen Skärgården . Under 2022 kommer forskarna inom Levande vikar att fortsätta undersökningen av vikarnas kollagringsfunktion och studera ifall kolinlagringen ökar då vikarna restaureras. Ny forskning under 2022
- Bottentrålning hotar europeisk havsmiljö
Stockholms universitets Östersjöcentrum
Bottentrålsfiske har stora effekter på det marina livet och hotar havsbottens integritet. Även områden som inte trålas påverkas, eftersom det sediment som trålen virvlar upp kan färdas långt. Ny forskning om bottentrålningens effekter pekar på behovet av att etablera större trålfria områden i alla typer av livsmiljöer, för att skydda känsliga ekosystem och leva upp till principerna för ekosystembaserad förvaltning. Att skydda havets livsmiljöer och biologiska mångfald är en stor global utmaning. I Europa visar en hög andel marina arter och livsmiljöer en ogynnsam bevarandestatus och förlusterna av biodiversitet fortsätter, trots ambitiösa mål och lagstiftning. Fiske är en av de viktigaste påverkansfaktorerna på havsmiljön, både genom det omfattande uttaget av fisk och genom de skador som åstadkoms på havsbottnen. De europeiska haven är några av de områden i världen som bottentrålas mest intensivt. I vissa regioner trålas mer än hälften av havsbottnen varje år och i extremfall trålas upp till 99 procent av havsbottnen, ibland upp tio gånger per år. Förutom de dokumenterade effekterna på arter som fiskas eller fångas som bifångst finns det nu allvarliga farhågor om att denna intensiva trålning även har negativa effekter på ekosystemen i havet, både genom direkta effekter på havsbotten och genom uppvirvling av sediment och ämnen som lagrats i bottnen. Detta påverkar biologisk mångfald, produktionen av fisk och biogeokemiska processer i sedimentet som reglerar omsättningen av näringsämnen och kol. Att minska bottentrålningen och dess effekter är därför viktigt inom ramen för en ekosystembaserad fiskeriförvaltning, i enlighet med EU:s gemensamma fiskeripolitik. Det är också avgörande för att skydda och restaurera den biologiska mångfalden i haven och för att uppnå målen i EU:s havsmiljödirektiv för biologisk mångfald och havsbottens integritet. Policyrekommendationer Etablera fler och större trålfria områden som omfattar alla typer av havsbottenmiljöer: för att skydda känsliga arter och livsmiljöer från direkta tråleffekter och från uppvirvlat sediment från angränsande områden för att tillämpa försiktighetsprincipen i ekosystembaserad fiskeriförvaltning som referensområden för att möjliggöra utvärdering av bottentrålningens långsiktiga effekter. Minska effekterna av bottentrålning genom att främja användningen av alternativa redskap, såsom passiva redskap eller trålar med mindre påverkan på havsbottnen. Läs eller ladda ner hela policy briefen Policy brief: Bottom trawling threatens European marine ecosystems (2228 Kb) KONTAKT Clare Bradshaw , Institutionen för ekologi, miljö och botanik Sofia Wikström , Stockholms universitets Östersjöcentrum
- Fiskerinäringen bemöter kritiken i Östersjöpodden
Stockholms universitets Östersjöcentrum
I ett nytt avsnitt av Östersjöpodden bemöter Anton Paulrud, vd för branschorganisationen Swedish Pelagic Federation (SPF), den kritik som riktats mot det storskaliga sill/strömmingsfisket.